Kalabaliken i Bender

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För filmen, se Kalabaliken i Bender (film).
Kalabaliken i Bender
Del av Stora nordiska kriget
Kalabaliken skildrad 1894.
Kalabaliken skildrad 1894.
Ägde rum 1 februari 1713
Plats Varnitsa norr om Bender
Resultat Osmansk seger
Stridande
Sverige Sverige Osmanska riket Osmanska riket
Befälhavare och ledare
Sverige Karl XII  (tillfångatagen) Osmanska riket Okänd
Styrka
1 000 man, varav 45 i kungens omedelbara närhet 10 000 man[1]
Förluster
4 döda
500+ tillfångatagna[1]
50 döda
100 sårade

Kalabaliken i Bender kallas den strid som uppstod 1713 under Karl XII:s vistelse i Bender i Osmanska riket (numera Moldavien).

Händelsen[redigera | redigera wikitext]

Kalabaliken ägde rum den 1 februari 1713. Efter slaget vid Poltava 1709 flydde Karl XII tillsammans med omkring 1500 svenskar och ungefär lika många kosacker till Osmanska riket, där de tillbringade en lång tid. Den 1 februari 1713 fick turkarna nog av gästerna och försökte med vapentvång förmå kungen att avresa. Karl XII höll tillsammans med ett fyrtiotal karoliner stånd mot cirka 600 turkar innan kungen springande snavade på sina egna sporrar och blev tillfångatagen. "Folksamling" heter på turkiska kalabalık, vilket blivit ett svenskt lånord med betydelsen "förvirring" eller "stor oreda". Livdrabanten Axel Erik Roos utmärkte sig särskilt under kalabaliken och berättelserna säger att han under dagen räddade kungens liv tre gånger.

Försvaret av lägret[redigera | redigera wikitext]

Själva händelsen ägde rum vid orten VarnitsaDnjestrs östra strand, cirka 4 kilometer norr om staden Bender, dit kungen hade flyttat med sitt följe i juli 1711. Där lät kungen åt sig uppföra en envåningsbyggnad av sten med ovanligt tjocka murar. Runt omkring "kungshuset" uppfördes efter hand 5 à 6 byggnader för ämbetsmän och baracker för en bataljon om 500 man. Detta byggnadskomplex kallades vanligen "lägret".[2]

Utanför kungshuset byggdes sex pilformade redutter bestående av tunnor med fruset vatten eller grus som skydd mot kulor. Samtliga fönster spikades igen med brädor som endast lämnade små skottgluggar kvar, medan byggnadens väggar var kraftiga nog att stå emot den osmanska arméns gammalmodiga artilleripjäser. Försvararna förlitade sig på flera faktorer för att eventuellt kunna segra: överlägsen utrustning, stark disciplin, mängder av ammunition och fiendens vilja att ta Karl XII och hans män levande. Särskilt det sistnämnda skulle få en avgörande roll, då många turkiska soldater försökte nå fram till den svenska konungen utan att bry sig om hans väl förberedda livgardister. Konungen själv lär ha dödat många turkar under belägringen.

Lista över svenskar som deltog i slaget[redigera | redigera wikitext]

Cirka 45 svenska karoliner antas ha deltagit i försvaret av Bender, men endast 42 namn har bevarats.[3] Axel Sparres personliga kock deltog i slaget där han omkom, men namnet är okänt.

Populärkultur[redigera | redigera wikitext]

Händelsen var förebild för Mats Arehns film Kalabaliken i Bender (1983). Även på tidigt 1920-tal gjordes en stor spelfilm med scener från kalabaliken. Våren 2007 sattes en komisk föreställning av JuvenalOrden upp på Upsala Stadsteater vid namn En kalabalik i sänder som hade inspirerats av kalabaliken i Bender och tiden därefter.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Liljegren, Bengt (2000). Karl XII: en biografi. Lund: Historiska media. sid. 213. Libris 7776628. ISBN 91-88930-99-8 
  2. ^ Varnitsa i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
  3. ^ From, Peter (2009). Kalabaliken i Bender: Karl XII:s turkiska äventyr. Lund: Historiska media. sid. 203. Libris 11211675. ISBN 978-91-85507-92-4