Barnfetma

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Barnfetma
Barn med olika mängd kroppsfett.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 E66
ICD-9 278
DiseasesDB 9099
MedlinePlus 003101
eMedicine med/1653 
Karta över flickors normalvärden för BMI i olika åldrar. Normalkurvan bör ligga strax över eller under den mörkare linjen i mitten. Gränsen för övervikt ligger vid den fjärde linjen ovanifrån räknat, fetma vid den näst översta.
Karta över pojkars normalvärden för BMI i olika åldrar. Normalkurvan bör ligga strax över eller under den mörkare linjen i mitten. Gränsen för övervikt ligger vid den fjärde linjen ovanifrån räknat, fetma vid den näst översta.

Barnfetma är i den medicinska litteraturen den fetma som drabbar barn. Fetma bedöms med ett särskilt anpassat BMI, IsoBMI, för referensvärdena för barn skiljer sig från vuxnas samt för olika åldrar och olika kön. Barnfetma är globalt sett ett växande folkhälsoproblem eftersom förekomsten ökar, vilket för fler ökar risken för att i ung ålder drabbas av potentiellt dödliga sjukdomar som normalt sett brukar drabba äldre.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

I västvärlden, Kina och Indien har antalet barn med fetma ökat sedan 1980-talet. I USA är vart sjätte barn drabbat och i Sverige cirka 3-5%.[1] Därtill kommer barn med övervikt.

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Barnfetma liksom fetma hos vuxna beror på att intaget av energi överskrider den förbrukade energin. Det drabbar oftare barn i fattiga familjer där föräldrarna har låg utbildning. På individnivå kan fetman ibland förklaras genetiskt, genom social inlärning att äta på ett visst sätt, eller med psykiska faktorer.[1] Genetiska och endokrina sjukdomar ligger tillsammans bakom färre än 10% av samtliga fall av barnfetma. Barnfetma har ett samband med lägre IQ hos både föräldrarna och barnet själv; i tämligen stor utsträckning beror barnfetma på okunskap hos föräldrar om barnets näringsbehov samt på föräldrarnas inställning till fetma (föräldrar är mer benägna till oro vid undervikt).[2]

Risker[redigera | redigera wikitext]

Barnfetma behandlas eftersom tillståndet leder till förhöjd risk att i ung ålder utveckla typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.[1] Direkt påverkas barnet av fetma av att det blir en ökad belastning på leder vilket kan ge smärta, att det blir svårare och tyngre att röra sig, och möjligen av att det drabbas av problem med självförtroendet[3] men det finns också studier som tyder på att barnfetma inte har något samband med sämre självuppskattning. [2] Sjukdomar som uppkommer av barnfetma innefattar fettlever, högt blodtryck (redan vid 5-6 års ålder), förhöjda nivåer parathormon och för låga av vitamin D, låga nivåer tillväxthormon, dyslipidemi, inflammationer, karies, astma, PCO (hos unga flickor vid puberteten), och gynekomasti (hos pojkar från och med puberteten).[4]

Ett barn med övervikt riskerar att få höra glåpord av kamrater, få sämre skolresultat och ha färre vänner. Barn med fetma och övervikt utvecklar oftare än normalviktiga barn psykiska störningar såsom depressioner, ångeststörningar, beteendeproblem, ADHD och ett stört förhållande till mat och ätande (hetsätning eller bulimia nervosa), men många barn med fetma drabbas inte av psykisk ohälsa. [2] Vissa barn med fetma får en störd kroppsuppfattning,[5] och underskattar sin kroppsstorlek och samma förnekelse går ofta igen i familjer där också mamman är fet.[6]

Barnfetma leder ofta till fetma i vuxen ålder och därför förkortad livslängd. Fetma under barndomen ger en större längdtillväxt under ungdomen, men i slutändan blir barn med fetma inte längre än de normalviktiga.[4]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Eftersom det inte finns snabba sätt att minska i vikt eller enkla sätt att minska långvarigt, brukar behandling oftast handla om att byta livsstil genom att förbättra barnets matvanor och öka dess fysiska aktivitet.[7]

För äldre barn och tonåringar med svår fetma kan det bli aktuellt med gastric bypass eller läkemedel.[4]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2014/03/Halsosam-kost-en-viktig-faktor-i-insatserna-mot-barnfetma/
  2. ^ [a b c] Latzer and Stein, A review of the psychological and familial perspectives of childhood obesity, Journal of Eating Disorders 2013, 1:7
  3. ^ http://www.1177.se/Halland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Overvikt-och-fetma-hos-barn/?ar=True
  4. ^ [a b c] http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=5155
  5. ^ Harriger JA and Thompson JK, Psychological consequences of obesity: weight bias and body image in overweight and obese youth, Int Rev Psychiatry. 2012 Jun;24(3):247-53
  6. ^ http://www.livescience.com/13378-overweight-obese-moms-kids-underestimate-size.html
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 april 2014. https://web.archive.org/web/20140412001344/http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Maten-och-var-halsa/Overvikt-och-fetma/. Läst 11 april 2014.