Hetsätningsstörning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hetsätningsstörning
latin: opsomania
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 F50.8
ICD-9 307.51
MedlinePlus 003265

Hetsätningsstörning (på engelska Binge eating disorder, BED) är en form av ätstörning som består i återkommande perioder av hetsätning.[1] Detta innebär att man äter mycket mer än vanligt samtidigt som någon form av kontrollförlust föreligger.[1] Hetsätningsstörning leder därmed vanligen till viktökning.[1] Det är möjligt att lida av hetsätningsstörning och vara normalviktig, men många lider av övervikt eller fetma som följd av beteendet.[1] Denna störning är inte densamma som bulimia nervosa (bulimi) som även innefattar olika kompensatoriska beteenden, som t.ex. kräkning.[1]

Definition[redigera | redigera wikitext]

I DSM-V beskrivs hetsätningsstörning som upprepade fall av hetsätningsbeteende, då man äter: fortare än normalt; trots känsla av att vara obehagligt mätt; trots bristande hunger; eller som innebär skuld och skam och leder till att man äter på egen hand.[2] Andra kriterier är en känsla av att vara äcklad eller nedstämd efter en hetsätningsepisod.[2] För att diagnosen hetsätningsstörning skall sättas krävs att minst tre av dessa fem kriterier uppfylls,samtidigt som personen måste uppleva "påtagligt lidande" och att hetsätningsbeteendet uppnår en frekvens på 1 gång i veckan under 3 månaders tid.[2] Andra fenomen som är kopplade till hetsätningsstörning kan vara att bunkra upp skafferierna med mat, gömma mat eller att äta utan fasta tider.[3]

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1–4 % av befolkningen drabbas av hetsätningsstörning, och det är vanligare än man tidigare trott, samt vanligare än bulimi.[1] Sjukdomen är vanligare bland kvinnor.[1] Bland de som har sjukdomen är det vanlig att ta upp emot 10–20 år innan de söker vård, och många söker aldrig vård.[1] Hetsätningsstörning uppträder ofta tillsammans med andra psykiatriska sjukdomar, framförallt depression, och över 70% av alla med hetsätningsstörning har någon gång i livet en annan psykiatrisk sjukdom.[1]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera behandlingar för personer med hetsätningsstörning som leder till att personerna slutar hetsäta eller hetsäter mer sällan.[4]

Behandlingen riktas fördelaktigt mot att häva själva beteendet, vilket visat sig vara mer effektivt än ren viktnedgång.[1] Depressioner tycks i viss mån kunna bero på ätstörningen, och även här tycks behandling av hetsätningsbeteendet vara bättre.[1] Däremot i de fall depressionen anses vara primär eller svår bör denna behandlas först.[1] De behandlingar som har visat sig vara mest effektiva är kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell psykoterapi (IPT).[1] Även läkemedelsbehandling med SSRI-preparat eller lisdexamfetamin har bevisad kortvarig effekt.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Psykiatrikern Albert Stunkard beskrev tillståndet samt en rad liknande symptom under 1950-talet, och diagnosen har förekommit i kliniskt bruk sedan 90-talet.[2] Som syndrom i den psykiatriska manualen DSM introducerades dock sjukdomen först i upplaga DSM-V, år 2013.[2][5] Det fanns tidigare med i manualen, men har liksom bulimia nervosa breddats och utgör nu ett syndrom.[2]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Services, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social. ”Behandling av hetsätningsstörning”. www.sbu.se. http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/behandling-av-hetsatningsstorning/. Läst 14 juni 2016. 
  2. ^ [a b c d e f] Services, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social. ”Behandling av hetsätningsstörning”. www.sbu.se. http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/behandling-av-hetsatningsstorning/. Läst 14 juni 2016. 
  3. ^ https://www.nationaleatingdisorders.org/binge-eating-disorder-males
  4. ^ Services, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social. ”Behandling av hetsätningsstörning”. www.sbu.se. http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/behandling-av-hetsatningsstorning/. Läst 5 december 2016. 
  5. ^ American Psychiatry Association (2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (5th). Arlington: American Psychiatric Publishing. sid. 329–354. ISBN 0890425558