Pahlavilitteraturen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Pahlavilitteraturen (persiska ادبیات پهلوی, engelska Pahlavi literature) avser den zoroastriska litteratur som skrevs på medelpersiskans litterära bokspråk vilket kallas pahlavi (äldre svensk stavning: "pehlevi".[1] Pahlavilitteraturen utgör den zoroastriska delen av den medelpersiska litteraturen.

Pahlavilitteraturen författades mellan 300-talet och 900-talet e.Kr. i landsdelen Pārs (nutida Fars).[2]

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

Ordet pahlavi betyder "av hjältar". Språket har givit namn åt pahlavidynastin som härskade i Iran under större delen av 1900-talet.

Pahlavilitteraturens betydelse[redigera | redigera wikitext]

Pahlavilitteraturen anknyter till mycket äldre material från avestisk litteratur. Till de främsta pahlaviböckerna hör Denkart och Bundahishn som skrevs på 800-talet. De är viktiga källor till vår kunskap om zoroastrismens utveckling under antiken.

Flera olika litterära genrer finns representerade i pahlavilitteraturen, varav merparten har religiösa teman. Det skrevs också viktiga filosofiska pahlaviverk som vittnar om ett rikt utbyte med grekisk filosofi i Iran.[3] Pahlavilitteraturen avspeglar också det nära förhållandet mellan iranier och judar i Iran under senantiken, i synnerhet i det sasanidiska Mesopotamien.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Carlo G. Cereti, La letteratura pahlavi. Introduzione ai testi con riferimenti alla storia degli studi e alla tradizione manoscritta, Milan, 2001.
  • M. J. Dresden, Dēnkard. A Pahlavi Text, Wiesbaden, 1966.
  • Judith Josephson, The Pahlavi Translation Technique as illustrated by Hōm Yašt, Uppsala, 1997.
  • Maria Macuch, “Pahlavi Literature,” in The Literature of Pre-Islamic Iran, ed. R. E. Emmerick and M. Macuch, A History of Persian Literature Companion, Volume 1, London, 2009, s. 116-196.
  • H.S. Nyberg, Hilsbuch des Pehlevi. 1. Texte und Index der Pehlevi-Wörter, Uppsala, 1928.
  • Alan V. Williams, The Pahlavi Rivāyat Accompanying the Dādestān ī Dēnīg, 2 vols, Köpenhamn, 1990.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Utas, Bo (2019). Den persiska litteraturen. Stockholm: Molin & Sorgenfrei. sid. kapitel 1 
  2. ^ Cereti, Carlo G. (2009). ”Pahlavi Literature”. Encyclopaedia Iranica. https://iranicaonline.org/articles/middle-persian-literature-1-pahlavi. Läst 9 september 2022. 
  3. ^ ”The Pahlavi Literature of the 9th Century and Greek Philosophy”. Iran & the Caucasus (Leiden: Brill) 22:1: sid. 8-37. Läst 9 september 2022.