Bulgariens demografi

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Antal invånare i Bulgarien (tusental), 1961-2003.
Populationspyramid för Bulgarien (2005)

Med cirka 80 invånare per km² har Bulgarien en medelhög befolkningstäthet. I bäckenet och på slätterna stiger tätheten till mer än 100 invånare per km², medan den sjunker under genomsnittet i de högre bergsregionerna. Den högsta befolkningskoncentrationen har storstäderna Sofia (över 1 000 invånare per km²), Plovdiv, Varna och Russe. Bulgariens totala invånarantal stagnerar, vilket man från statsmaktens sida försöker hejda med bland annat födelsebidrag och ökade barnbidrag.

Befolkningen består till 84 % av sydslaviska bulgarer, som uppstått ur blandningen mellan det bulgariska nomadfolket (som har sina rötter i Asien) och de sydslaviska stammarna. Den turkiska minoriteten omfattar ca. 10 procent av befolkningen. Efter första världskriget förflyttades en del av dem, och 195051 utvandrade cirka 160 000 till Turkiet. De i Bulgarien kvarvarande turkarna bor främst i den sydöstra delen av landet, i Dobrudzja och vid Rodopibergen. En del av muslimska bulgarerna, pomakerna, räknar sig som turkar. Det finns dessutom ortodoxa kristna, gagauzerna, som talar turkiska. Bulgariska regeringens strävanden att genom namnändring "bulgarisera" den turkiska minoriteten ledde till hårt motstånd och oroligheter under 1984. Andra etniska grupper är romer (cirka 4,7 %), greker, armenier, judar, rumäner, makedonier, albaner, ryssar, med flera.

Av den totala befolkningen talar 88 % bulgariska och knappt en tiondel turkiska.[1]

Nationella statistiksinstitutet, Folkräkningen i 2001:

  • Nativitet/födelsetal: 1,2 %
  • Mortalitet/dödstal: 1,2 %
  • Naturlig befolkningstillväxt: -0,2 %
  • Beräknad medellivslängd: män 69 år, kvinnor 76 år
  • Skolgång: obligatorisk i 11 år
  • Läs- och skrivkunnighet: cirka 96 %

Den progressiva minskningen av den bulgariska befolkningen hindrar ekonomisk tillväxt och välfärdsförbättring, och de förvaltningsåtgärder som vidtagits för att mildra de negativa konsekvenserna tar inte upp kärnan i problemet. Regeringsprogrammet för perioden 2017-2021 är det första som syftar till att vända utvecklingen. Programmet identifierar också prioriterade medel för att uppnå detta mål: åtgärder för att öka födelsetal, minska ungdomsutvandring och bygga upp lagstiftande och institutionell kapacitet för att genomföra en modern invandringspolitik anpassad till den bulgariska verksamheten.[2][3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bulgarisk-Svensk Kulturförening Arkiverad 27 september 2007 hämtat från the Wayback Machine. – Befolkning i Bulgarien.
  2. ^ L. Ivanov. Demographic priorities and goals of the Government Program 2017–2021. Presentation at the round table Demographic Policies and Labour Mobility organized by the Ministry of Labour and Social Policy, and the State Agency for the Bulgarians Abroad. Sofia, 19 September 2017. 4 pp.
  3. ^ L. Ivanov. Measures to solve demographic problems. Business Club Magazine. Issue 11, 2017. pp. 18-20. ISSN 2367-623X (in English and Bulgarian)

Se även[redigera | redigera wikitext]