Barnbidrag

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Barnbidrag är statligt ekonomiskt stöd till familjer med barn i form av kontanta bidrag eller skatteavdrag. Barnbidrag är ett resultat av familjepolitiska och välfärdspolitiska prioriteringar, och finns i olika former i många välfärdsstater.

Barnbidragets utformning kan påverka barnfattigdomen i ett land. Kontanta barnbidrag är kopplade till lägre barnfattigdom medan skattebaserade bidrag uppvisar mer blandade resultat.[1]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Barnbidrag i Sverige

Sverige har en renodlad generell barnbidragsmodell. Sverige har tagit bort skatteavdrag riktade till familjer och barn och behovsprövade stöd, till förmån för ett allmänt barnbidrag[1].

År 1937 infördes ett behovsprövat barnbidrag men det ersattes år 1948 med ett allmänt barnbidrag. Det allmänna barnbidraget var 260 kronor per barn och år (motsvarande 4 560 kronor år 2008)[2]. Idag uppgår det allmänna barnbidraget till 1 050 kronor per månad för alla barn upp till 16 år. Föräldrar med gemensam vårdnad delar lika på bidraget.[3] Familjer med fler än ett barn får flerbarnstillägg.

Finland[redigera | redigera wikitext]

Med barnbidrag menas i Finland ett av stöden till barnfamiljer. Barnbidraget i Finland är oberoende av inkomst, men graderat enligt antalet barn, med högre bidrag för större familjer (förutsatt att barnbidraget betalas till samma person). Bidraget är skattefritt och utbetalas för barn under 17 år som är bosatta i Finland.[4] Vid sidan av barnbidraget stöds barnfamiljer ekonomiskt bland annat genom bidrag vid barnets födelse och därpå följande föräldraledighet, stöd för vården av barnet, bland annat genom rätt till kommunal barndagvård med inkomstberoende högsta kostnad eller alternativt stöd för privat vård eller hemvårdsstöd, och genom att barnen beaktas vid andra stödformer.

Fasta Finland[redigera | redigera wikitext]

Barnbidragets belopp i Fasta Finland är år 2017 94,88 euro per månad för det första barnet och sedan högre för varje barn, 172,69 euro per månad för det femte och därpå följande barn. Ensamförsörjare får bidraget förhöjt med 48,55 euro per månad.[4] Barnfamiljer får under graviditeten eller då barnet är litet flera typer av stöd (vid sidan av rätt till ledighet och olika serviceformer): moderskapsunderstöd (moderskapsförpackning eller 140 euro), moderskapspenning, särskild moderskapspenning (för mödrar i arbete som vore farligt för det ofödda barnet), faderskapspenning, föräldrapenning (liksom de föregående inkomstbunden med ett belopp på ungefär 70 % av lönen), barnbidrag, stöd för vård av barnet, stöd för sjukt eller handikappat barn, eventuellt underhållsstöd (155,50 euro/månad, istället för underhållsbidrag av förälder som inte har hand om barnet) och hemvårdsstöd för barn som sköts hemma efter föräldraledigheten. Hemvårdsstöd kan utbetalas tills det yngsta barnet är tre år gammalt.[5]

Åland[redigera | redigera wikitext]

Barnbidragen på Åland betalas liksom i Fasta Finland av Folkpensionsanstalten, men finansieras av Landskapsregeringen. 2017 var beloppet 110 euro per månad för det första barnet och sedan högre för varje barn, 259 euro per månad för det femte och därpå följande barn. Ensamförsörjare får bidraget förhöjt med 50 euro per månad.[6]

Frankrike[redigera | redigera wikitext]

Frankrike har ökat generositeten i de familjerelaterade skatteavdragen under efterkrigstiden och infört en bidragsmodell som till lika delar baseras på skatteavdrag och kontanta bidrag.[1]

USA[redigera | redigera wikitext]

I USA saknas statligt barnbidrag men skatten kan reduceras genom en skattekredit som bestäms utifrån antalet barn i familjen.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Ferrarini, Tommy (2009). Ann-Zofie Duvander. red. ”Barnbidraget i internationellt perspektiv”. Working Papers in Social Insurance (Försäkringskassan) (2). ISSN 1653-1353. https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/59a83dca-53c6-47c1-ad31-9a83246cd320/wp0902_barnbidraget_i_internationellt_perspektiv_child_allowances_in_comparative_perspective.pdf. Läst 31 januari 2017. 
  2. ^ Duvander, Ann-Zofie; Johansson, Mats (2008). ”Barnbidraget – en pigg 60-åring” (PDF). Välfärd. Statistiska Centralbyrån. sid. 16. Arkiverad från originalet den 14 maj 2014. http://web.archive.org/web/20140514114252/http://www.scb.se/Grupp/valfard/2008-4/LE0001_2008K04_TI_08_A05TI0804.pdf. Läst 1 februari 2017. 
  3. ^ ”Barnbidrag”. Försäkringskassan. Arkiverad från originalet den 5 april 2016. http://web.archive.org/web/20160405185542/http://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/barnbidrag. Läst 1 februari 2017. 
  4. ^ [a b] ”Barnbidrag”. kela.fi. Folkpensionsanstalten. 29 december 2016. Arkiverad från originalet den 1 februari 2017. http://web.archive.org/web/20170201002847/http://www.kela.fi/web/sv/barnbidrag-belopp. Läst 1 februari 2017. 
  5. ^ ”Hem och familj – Stöd till barnfamiljer och stöd för boende”. http://www.kela.fi/documents/12084/0/Hem_o_familj_broschyr_Fpa.pdf. Läst 15 mars 2017. 
  6. ^ ”Barnbidraget på Åland”. kela.fi. Folkpensions­anstalten. 29 juni 2016. Arkiverad från originalet den 1 februari 2017. http://web.archive.org/web/20170201003630/http://www.kela.fi/web/sv/aland-barnbidrag-belopp. Läst 1 februari 2017. 
  7. ^ ”Child Tax Credit” (PDF). Internal Revenue Service. 20 december 2016. Arkiverad från originalet den 11 januari 2017. http://web.archive.org/web/20170111033332/https://www.irs.gov/pub/irs-pdf/p972.pdf. Läst 1 februari 2017.