Carl-Gustaf Kruuse af Verchou

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Carl-Gustaf Kruuse i Prima ballerina 1935.

Carl-Gustaf Kruuse af Verchou (se släkten Kruuse af Verchou), född 3 januari 1912 i Varberg, död 22 augusti 1964 i Malmö, var en svensk balettmästare, koreograf och friherre.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kruuse af Verchou började i sin ungdom som bland annat sjöman och kom att bli intresserad av den vid tiden så populära steppdansen, vilket gjorde att han sökte sig till balettmästaren Sven Tropps dansskola i Stockholm och fick sedan engagemang vid Casinoteatern. Då det vid denna tid rådde stor brist på manliga balettdansörer i Sverige gavs han rådet att i övre tonåren (ovanligt sent) söka sig till utbildning vid Kungliga Baletten, vilket han gjorde. Då han sågs som en stor talang antogs han snabbt och snabbutbildades, började medverka vid balettens uppsättningar redan 1932 och avancerade så snabbt som 1936 till premiärdansör och dansade ett stort antal stora roller, ofta i koreografi av Kungliga Balettens Julian Algo och George Gé.

Vid Malmöbaletten[redigera | redigera wikitext]

1944 erbjöds han att bli balettchef (balettmästare) vid den helt nya Malmöbaletten vid dåvarande Malmö Stadsteater och bygga upp denna från grunden, vilket visade sig vara en krävande uppgift, men han kom att stanna där nästintill resten av sitt liv, i 18 år, då styrelsen bytte ut honom 1962. Under denna tid reste ensemblen på en rad gästspel och turnéer inom Sverige, i nordiska grannländer och Sovjetunionen och växte i skicklighet och betydelse.

Under tiden i Malmö skapade Kruuse flera egna balettverk (även för andra ensembler som Det Kongelige Teaters balett i Köpenhamn), såsom Att leva (1947), den burleska Kolingen (1948) efter Albert Engströms berättelse, Nordisk saga (1950) med musik av Ingvar Wieslander, liksom till Skymningslekar (1954) med libretto tillsammans med teaterns Ingmar Bergman samt Sonat (1961).

Han hade dessutom ett stort intresse av operett och musikal och skapade många uppmärksammade och originella dansnummer till ett flertal sådana produktioner, så eftertraktade att hans koreografi till och med såldes till ett flertal andra musikalscener (bland annat Oscarsteatern). Redan från start skapade han en intern balettskoledisciplin för dansarna med skiftande bakgrund och 1961 kompletterade han denna med Malmö Stadsteaters Balettelevskola för barn och unga vid teatern.

Filmkoreograf[redigera | redigera wikitext]

Han gjorde dessutom koreografi till tre långfilmer, två av Hasse Ekman och Povel Ramel, och medverkade också tillsammans med sin blivande hustru som dansare i Ingmar Bergmans film Kvinnors väntan (1952).

Familj[redigera | redigera wikitext]

Han var gift första gången 1940-1941 med skådespelaren Marianne Aminoff och andra gången från 1953 med premiärdansösen i Malmö Inga Berggren.

Rollfoton[redigera | redigera wikitext]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Koreografi

Roll

Teater[redigera | redigera wikitext]

Koreografi[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Regi Teater
1943 Folkets hushåll, revy
Harry Iseborg, Karl-Ewert, Fritz Gustaf Sundelöf, Gardar och Esse Ragnar Klange Folkets hus teater[1]
1950 Rose Marie
Rudolf Friml, Herbert Stothart, Otto Harbach och Oscar Hammerstein
Bearbetning Stig Bergendorff och Gösta Bernhard
Sven Aage Larsen Oscarsteatern[2]
1952 Kronbruden
August Strindberg Ingmar Bergman Malmö stadsteater[3]
1953 Saken är Oscar
Anything Goes
P.G. Wodehouse, Guy Bolton och Cole Porter
Översättning Robert Brendt och Eric Sandström
Georg Funkquist Oscarsteatern[4]
1954 Glada änkan
Die lustige Witwe
Franz Lehár, Leo Stein och Viktor Léon Ingmar Bergman Malmö stadsteater[5]
1954 Skymningslekar
Ingmar Bergman och Carl-Gustaf Kruuse af Verchou Ingmar Bergman Malmö stadsteater[6]
1957 Kråkslottet, revy
Karl Gerhard Hasse Ekman Idéonteatern
1958 Funny Boy, revy
Hasse Ekman och Povel Ramel Hasse Ekman Idéonteatern

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jerome (2 januari 1943). ”Tre revypremiärer: 'Folkets hushåll' på Folkets hus”. Dagens Nyheter: s. 26. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-01-02/1/26. Läst 31 januari 2016. 
  2. ^ ”Rose Marie”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF28682&pos=130. Läst 10 juni 2015. 
  3. ^ ”Kronbruden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/kronbruden. Läst 17 oktober 2015. 
  4. ^ Hl (22 maj 1953). ”Crazy på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-05-22/136/15. Läst 11 juli 2015. 
  5. ^ ”Glada änkan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/glada-%C3%A4nkan. Läst 17 oktober 2015. 
  6. ^ ”Skymningslekar”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/skymningslekar. Läst 17 oktober 2015. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Malmöbaletten, av Bertil Palmqvist 1985
  • Konst & Nöje - Malmö Stadsteater 1944-1994, av Henrik Sjögren, Bra böcker 1994

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]