Einar Nerman

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Einar Nerman
Nerman, Einar i VJ 51 1916.jpg
Född6 oktober 1888[1][2][3]
Norrköpings S:t Olai församling[1][3][4]Sverige
Död30 mars 1983[1][2][3] (94 år)
Lidingö församling[1][3]Sverige
BegravdLidingö församlings kyrkogård[5]
NationalitetSvensk[6]
SysselsättningKonstnär, illustratör, målare[1], tecknare[1]
Make/makaKajsa Susanna Eriksson[1]
SläktingarTure Nerman (syskon)[1][4]
Birger Nerman (syskon)[1][4]
Redigera Wikidata
Einar Nerman och hans hustru Kajsa under julhandeln 1916. Reportagefoto ur Vecko-Journalen.
För militären och gymnasten, se Einar Nerman (gymnast).

Einar Nerman, född 6 oktober 1888 i Norrköping, död 30 mars 1983Lidingö, var en svensk tecknare och konstnär.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Nerman är internationellt känd för sina karikatyrer av artister. Hans mest kända och spridda skapelse är etiketten Solstickan på tändsticksaskar. Modell till den figuren var Nermans son Tom.

Nerman hoppade av sina gymnasiestudier 1905 för att istället börja på Konstnärsförbundets skola i Stockholm. När den slutade 1908 reste han till Paris för att studera på Académie Colarossi och fortsatte 1909–1910 att studera för Matisse. Studierna fortsatte på flera skolor efter hemkomsten till Sverige, men 1912 bytte han genre och blev elev på Elin Svenssons teaterskola och året därpå gav Anna Behle honom danslektioner.

Han framträdde därefter som danskonstnär och gjorde även turnéer i Storbritannien och USA tillsammans med Gabo Falk 1918–19.[7]

1920-talet vistades han i London och ritade för tidskriften The Tatler, där han fick berömmelse för karikatyrer i svart/vitt av tidens "kändisar". Under andra världskriget verkade han i New York, USA.

Han har arbetat som dansare, haft flera konstutställningar, arbetat som skämttecknare i Söndags-Nisse, Figaro med flera tidningar. Han har även illustrerat flera av Selma Lagerlöfs skrifter, Fredmans epistlar och H.C. Andersens sagor samt målat många porträtt, bland annat "Lillprinsen på Haga", som sedan blev konung Carl XVI Gustaf. Nermans far var systerson till Otto Lindblad och sonen ärvde dennes musikaliska talang. Einar Nerman komponerade egna visor och tonsatte flera av sin bror Tures dikter. Nerman finns representerad vid bland annat Moderna museet[8] och Nationalmuseum[9] i Stockholm, Göteborgs konstmuseum[10] och Kalmar konstmuseum.[11]

Han ägde och bebodde Hersbyholm (tidigare kallad Hersby gård) på Lidingö och Villa DioramaDjurgården i Stockholm. Hersby gård köpte han 1930.

Nerman är begravd på Lidingö kyrkogård.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Einar Nerman var son till bokhandlaren Janne Nerman (född 1844 i Västerlösa, Östergötlands län) och Ida Adéle Nordberg (född 1860 i Kajana, Finland). Han var vidare bror till journalisten, politikern och poeten Ture Nerman och tvillingbror till arkeologen Birger Nerman.[12]

Einar Nerman gifte sig borgerligt den 5 januari 1916 med Kajsa Eriksson, dotter till konstnären Christian Eriksson och Jeanne de Tramcourt.[13]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Scenografi och kostym[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Regi Teater Noter
1931 Peter Pan
J.M. Barrie
Palle Brunius Oscarsteatern[14]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k] Einar Nerman, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon: 8840, läst: 11 oktober 2017
  2. ^ [a b] Find A Grave, Find-A-Grave ID för person i graven: 13846483, omnämnd som: Einar Nerman, läst: 9 oktober 2017
  3. ^ [a b c d e f] Sveriges dödbok, omnämnd som: 1881006-9313 Nerman, Einar, läst: 7 april 2018
  4. ^ [a b c d] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, omnämnd som: Einar, f. 1888 i Norrköpings Sankt Olai Östergötlands län, läst: 8 april 2019
  5. ^ Einar Nerman, FinnGraven.se, läst: 17 maj 2017
  6. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läst: 26 februari 2016, licens: CC0
  7. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 958 
  8. ^ Moderna museet
  9. ^ Einar Nerman i Nationalmuseumets samlingar
  10. ^ Göteborgs konstmuseum
  11. ^ Kalmar konstmuseum
  12. ^ ”Einar Nermans samling - ARKEN”. arken.kb.se. https://arken.kb.se/SE-S-HS-L278. Läst 8 april 2019. 
  13. ^ Gustaf V och hans tid 1907–1918, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13376-3 s.419
  14. ^ Teater Musik Film: 'Peter Pan'”. Dagens Nyheter: s. 4. 17 december 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-12-17/343/16. Läst 7 januari 2016. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]