Fagersta
| Fagersta | |
| Tätort · Centralort | |
 Fagersta centralstation
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Västmanland |
| Län | Västmanlands län |
| Kommun | Fagersta kommun |
| Koordinater | 60°00′17″N 15°47′31″Ö / 60.00472°N 15.79194°Ö |
| Area | |
| - tätort | 9,47 km² (2010) |
| - kommun | 310,4 km² (2015-01-01) |
| Folkmängd | |
| - tätort | 11 130 (2010)[1] |
| - kommun | 13 222 (2023)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 1 175 invånare/km² |
| - kommun | 43 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Riktnummer | 0223 |
| Tätortskod | 6212 |
| Geonames | 2715656 |
  Fagerstas läge i Västmanlands län
| |
| Wikimedia Commons: Fagersta | |
- För andra betydelser, se Fagersta (olika betydelser)
Fagersta är en tätort i Västmanland och centralort i Fagersta kommun, Västmanlands län.
Fagersta ligger cirka 70 km nordväst om Västerås. Orten ligger vid riksvägarna 66 och 68. Vid järnvägsstationen Fagersta C i stadsdelen Västanfors sammanstrålar järnvägslinjerna Ludvika–Västerås och Avesta Krylbo–Örebro.
Fagersta var tidigare ett utpräglat brukssamhälle och är fortfarande en betydande industristad. En stor del av näringslivet är uppbyggt kring företag som har sitt ursprung i det gamla bruket, Fagersta Bruks AB.
Genom Fagersta går den för kartering av Sverige gällande medelmeridian som Rikets koordinatsystem, ofta kallat Rikets nät, grundar sig på. Medelmeridianens position är: E 15° 48' 29,8″[3] = E 15° 48,496 66...′ = E 15,808 277 77°, t.ex. cirka 420 meter rakt väster om huvudingången till Fagersta C:s stationshus. 60:e breddgraden passerar också Fagersta, och markeras av skyltar vid riksväg 68.
Historia
Fagersta bruk grundas
Fagersta har anor i medeltiden, och flera järnframställningsplatser från denna tid finns runt om i kommunen. Ortnamnet (1486 Fadherstha hyttha, 1539 Fagerstad) innehåller antingen mansnamnet Fadhir eller adjektivet fager samt antingen stad 'båtplats' eller ett ursprungligt hyttostadher 'plats för hytta'. En stångjärnshammare anlades 1611 vid Kolbäcksån, vilket blev början till det som sedan skulle bli Fagersta bruk. Runt järnbruket växte ett samhälle upp, men fortfarande på 1700-talet bodde endast 80 personer i Fagersta.
Först i samband med industrialiseringen och utvecklingen av götstålsprocesserna under 1800-talets slut kom järnbruket växa i större omfattning. 1874 ombildades järnbruket till aktiebolag. Bostadsbebyggelsen runt bruket förtätades alltmer, och år 1900 hade Fagersta 1 600 invånare. Stora områden med arbetarbostäder byggdes i brukets regi och egnahemsrörelsen gjorde att samhället växte till ytan.
Västanfors och Fagersta bildar stad
Den närliggande bruks- och kyrkorten Västanfors hade liksom Fagersta en bakgrund i ett mindre järnbruk, men kom efter industrialiseringen främst att utvecklas som serviceort åt bruket i Fagersta med bl.a. järnvägsstation. Västanfors, med främst bebyggelsen runt stationen, avskildes som municipalsamhälle 1927 med ca 1 500 invånare. Den 1 januari 1944 ombildades Västanfors landskommun med cirka 10 000 invånare till Fagersta stad.
Utvecklingen efter 1950
Under 1950-talet lades grunden för dagens centrala Fagersta. Målet var att skapa ett idealsamhälle som kretsade kring industrin. Staden genomgick stora förändringar också under 1960- och 70-talen då drömmen om en större stad ännu var levande. Mycket av den gamla bebyggelsen revs då till förmån för ny. Denna utveckling fortsatte fram till 1970-talets början, då den första stålkrisen kom. Tillväxten blev därefter beskedligare, samtidigt som industrin gick tillbaka och serviceverksamheterna ökade i betydelse. Det gamla bruksföretaget (från 1971 under namnet Fagersta AB) upphörde att existera som enhet 1984. Idag finns dock ett antal ståltillverkare i Fagersta med anknytning till det gamla företaget. Seco Tools är idag (2006) den viktigaste industrin på orten, men även Atlas Copco (tidigare Secoroc) är en viktig arbetsgivare för bygden. Atlas Copco meddelade 2007 att man kommer under de närmaste 3 åren att investera 227 miljoner i Fagersta-anläggningen. Fagerstas förre kommunalråd Stig Henriksson är en av de ledande personerna inom Vägval Vänster. Kulturellt var Fagersta hem till rockmusikfestivalen Bergslagsrocken under en period på 1990-talet, en festival där många internationellt kända band spelade innan sitt genombrott (till exempel Green Day).
Administrativa tillhörigheter
Fagersta och kyrkbyn Västanfors låg i Västanfors socken och efter kommunreformen 1862 Västanfors landskommun. 25 november 1927 bildades Västanfors municipalsamhälle och 1944 ombildades landskommunen med municipalsamhället till Fagersta stad där ortens bebyggelse bara utgjorde en del av stadskommunens yta. 1967 utökades stadskommunen som 1971 uppgick i Fagersta kommun och orten blev dess centralort.[4]
Orterna tillhörde Västanfors församling till 2006 och tillhör därefter Västanfors-Västervåla församling.[5]
Orterna ingick till 1948 i Gamla Norbergs tingslag, därefter till 1971 i Västmanlands mellersta domsagas tingslag. Från 1971 till 1973 ingick orten i Västmanlands mellersta domsaga, från 1974 till 2001 i Sala domsaga och den ingår sedan 2001 i Västmanlands domsaga.[6]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Fagersta 1960–2010[7] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 14 227 | |||
| 1965 | 15 107 | |||
| 1970 | 15 584 | |||
| 1975 | 14 778 | |||
| 1980 | 13 985 | |||
| 1990 | 12 318 | 935 | ||
| 1995 | 11 931 | 952 | ||
| 2000 | 11 029 | 952 | ||
| 2005 | 10 890 | 952 | ||
| 2010 | 11 130 | 947 | ||
Bebyggelse
Det moderna stadscentrumet är uppbyggt i anslutning till det stora järnverksområdet. Centrum ligger huvudsakligen mellan de två torgen Järntorget och Brinelltorget.
I Västanfors ligger affärer och service samlat runt järnvägsstationen Fagersta C och utmed Järnvägsgatan. Vid Kolbäcksån ligger Västanfors kyrka. Av den gamla arbetarstadsdelen Skansen finns idag 25 villor bevarade från 1910-talet. Dessa har renoverats med stöd av länsantikvarien, och i ett av husen finns en arbetarbostad återskapad från sekelskiftet.
Det finns ett unikt luftbevakningstorn från 1944 i Fagersta. Det är 26 meter högt, runt, byggt i gult tegel och påminner i formen om en minaret. Tornet skulle användas för eventuellt flyganfall under andra världskriget, men blev byggt så sent att det knappt kom att användas. Tornet förklarades för byggnadsminne i Västmanlands län 2013.[8]
Stadsdelar
- För orter utanför Fagersta tätort, se Fagersta kommun.
Ordnade från norr till söder.
- Rönningen
- Kolarbyn
- Skansen
- Egna hem
- Andra sidan
- Centrum
- Apollo
- Per Ols
- Hindric Pers
- Risbro
- Paradiset
- Meling
- Norrby
- Kristiansberg
- Sundbyberg
- Västanfors
- Uggelbo
- Hyttbäcken
- Säteriet
- Fårbo
Kända personer från Fagersta
- se även Personer från Fagersta
- Lennart Hellsing, författare (född i stadsdelen Västanfors). [9]
- Stig Henriksson, politiker, verksam i Fagersta. [9]
- Jan Håkansson, författare och kåsör, uppväxt och verksam i Fagersta. [9]
- Rune Lindström, författare till bl a Himlaspelet (brukspojke från Västanfors).
- Ulf Samuelsson, ishockeyspelare, uppväxt i Fagersta. [9]
- Tomas Sandström, ishockeyspelare, uppväxt i Fagersta. [9]
- William Lindström, Rosvo.
- Mats Strandberg, författare, uppväxt i Fagersta
- Stefan Lundgren, IT-Entreprenör
- Anitra Steen, uppväxt i Fagersta.
Musikgrupper
- The Hives, rockband.
- Bruket, rockband.
- CDOASS, popband (New wave).
- 59 Times the Pain, hardcore-/punkband.
- No Fun At All, punkrock/skatepunk.
- Vincent Jedselius, singer-songwriter.
- The Blues Penetrators, Bluesband.
Museer
Information om Fagersta bruks historia finns i Bruksmuseet, som är inrymt i gamla brandstationen, ganska i centralt, klart synligt med tornet som användes för att torka slangar. Det är också ett arbetslivsmuseum.[10]
Västanfors gamla kraftstation byggdes 1899 och var i drift till 1949. Kraftstationen är ett arbetslivsmuseum, ett byggnadsminne och en del i Ekomuseum Bergslagen.
I Västanforsområdet finns ett herrgårdsmuseum, ett Rune Lindströmmuseum, samt Västanfors Fagersta hembygdsgård som är ett arbetslivsmuseum.
Se även
- Västanfors socken
- Lista över fasta fornminnen i Fagersta (för omfattning av detta område, se Fagersta stad#Sockenkod)
Noter
- ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013.
- ^ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
- ^ ”Tvådimensionella system - RT90”. Kartprojektionens parametrar för RT 90 2.5 gon V. Lantmäteriet. http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=4766. Läst 25 februari 2011.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sala tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
- ^ Länsstyrelsen i Västmanland förklarar luftbevakningstornet för byggnadsminne 2013
- ^ [a b c d e] Enligt personartikeln
- ^ Bruksmuseet i Fagersta och bruksmusei vänners hemsida.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Fagersta.
| ||||||||||||||||
| |||||