Fattig bonddräng

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fattig bonddräng
Originalspråk Svenska
Kompositör Georg Riedel
Textförfattare Astrid Lindgren

Fattig bonddräng är en sång med musik av Georg Riedel och text av Astrid Lindgren. Sången handlar om bonddrängarna förr i Sverige, och utkom på skiva 1971, till filmen Emil i Lönneberga[1] , och sjungs av Alfred (Björn Gustafson) i filmen Nya hyss av Emil i Lönneberga.

Sången blev också känd med Tommy Körberg som bl.a. sjöng den på Astrid Lindgrens begravning.[2]

Sången, som skrevs direkt till filmen och även finns publicerad i Hujedamej och andra visor av Astrid Lindgren från 1991, tar sympati för drängen (spelad av Björn Gustafson) i äldre tiders hårda drängliv.[3]

Relation till historiska förhållanden[redigera | redigera wikitext]

Sången kan inte sägas ge en bild av Sverige under det långa 1800-talet, till skillnad från mycket annat i Emil i Lönneberga. Texten handlar i stort om en bonddrängs slit och leverne någonstans i Sverige. Den beskriver bondens hårda arbete, men också hans syndiga och vidlyftiga liv. Sedan återges en schism mellan drängen och den lokala prästen där prästens önskan om att drängen borde gå i kyrkan avfärdas av drängen, med motiveringen att prästen till skillnad från honom ju har hela måndagen att vila på.

Fram till 1909 års lönereglering var inte prästerna på landsbygden lönearbetare, utan bönder också de. Det var endast i de rikaste pastoraten som prästen, och då endast kyrkoherden, hade möjlighet att välja att inte delta i lantarbetet på gården, med följd att sången rimligen kan sägas ge prästerskapet en oförtjänt oförstående roll, om sångens betraktas i ett vidare historiskt sammanhang. Sången kan däremot sägas i någon utsträckning återspegla verkliga förhållanden, om man utgår ifrån att dess anspråk endast gäller 1910-talet (som Emil i Lönneberga utspelar sig i).

Teologisk ståndpunkt[redigera | redigera wikitext]

Sången avviker starkt från den teologiska idévärlden i det lutherska enhetssamhället. Gud beskrivs ge drängen lön för möda och slit i drängtjänsten, utan att ta med i beräkningen hur drängens andliga liv har varit. Detta är snarast rakt motsatt Martin Luthers lära om rättfärdiggörelse genom tro.

Sången knyter dock an till många kristna grundvärderingar, såsom exempelvis Jesu ord i den lukanska varianten av saligprisningarna: "Saliga äro de fattiga, ty dem höra himmelriket till [...] Er lön blir stor i himmelen"[4]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Svensk mediedatabas”. http://smdb.kb.se/catalog/id/001549168. Läst 25 juli 2011. 
  2. ^ ”Svensk mediedatabas”. http://smdb.kb.se/catalog/id/001552347. Läst 25 juli 2011. 
  3. ^ Palm Anders, Stenström Johan, red (1999). Barnens svenska sångbok. Stockholm: Bonnier. Libris 8345222. ISBN 91-0-057050-8 (inb.) 
  4. ^ Bibel 2000, Luk 6:20-24