Faurås härad

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Faurås härad
Härad
Köinge kyrka
Faurås vapen.svg
Faurås häradsvapen
Land Sverige Sverige
Landskap Halland
Socknar Alfshögs socken
Dagsås socken
Fagereds socken
Gunnarps socken
Gällareds socken
Källsjö socken
Köinge socken
Ljungby socken
Morups socken
Okome socken
Sibbarps socken
Stafsinge socken
Svartrå socken
Ullareds socken
Vinbergs socken
Faurås härads läge i Halland.
Faurås härads läge i Halland.

Faurås härad var ett härad i mellersta Hallands län. Området utgör idag av norra Falkenbergs kommun och södra Varbergs kommun. Faurås härad omfattade 1927 741 kvadratkilometer varav 706 land. Här fanns 1932 16 177 invånare.[1] Med undantag av åren 17111717, då tingen (på grund av nytt tingshusbygge) hölls i Falkenberg, var Köinge (kyrkbyn i Köinge socken) tingsplats för häradsrätten till år 1906.

Vapnet[redigera | redigera wikitext]

Häradsvapnet fastställdes av Kungl. Maj:t år 1962: "I fält av silver en röd bjälke". Bjälken avbildar sannolikt en stiliserad ås.[2]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Häradsnamnet skrevs 1177 Pharhtusahereth. Det är lånat från byn Faurås i Vinbergs socken, som ligger vid Lillåns utlopp i Ätran. Det kan innehålla farther med betydelsen "vattendrag som man kan vada över" och os, "åmynning".[3]

Socknar[redigera | redigera wikitext]

I Falkenbergs kommun

I Varbergs kommun

Falkenbergs stad hade en egen jurisdiktion (rådhusrätt) till 1938.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Ätran genomflyter häradets östra delar och bildar sedan gräns i sydost ned till Falkenberg i söder. Faurås häradsområde omfattar en milsbred kustslätt, som är tätbebyggd och uppodlad närmast havet. Innanför kustslätten ligger berglandets utposter samt platåflikar från det inre höglandet, vilket i Pukaberget når 196 meter över havet i häradets högsta punkt. I nordost ligger sjön Fegen (133 m ö.h.), vilken har sitt utlopp norrut till Ätran.

Bebyggelsen inom häradets område är huvudsakligen samlad på kustslätten samt i sänkor och på slätter i det inre. Historiska huvudnäringar har varit jordbruk och boskapsskötsel.

Angränsande härader var Himle härad i nordväst, Marks och Kinds härader i norr, Västbo härad[4] längst i öster samt Årstads härad i sydost.

I Dagsås socken finns slottsruinen Truedsholm och inom den historiska Falkenbergs stads område fanns borgruinen Falkenberg. Senare sätesgårdar var Hellerups säteri (Ljungby socken),[5][6] och Lindhults säteri (Stafsinge),[7][8] Bjärnhults herrgård (Stafsinge),[9] och Ramsjöholms herrgård (Stafsinge),[10] Bols herrgård (Alfshög),[11] och Fors herrgård (Alfshög),[12] Munkagårds herrgård (Morup),[13][14] Långås säteri (Morup),[15][16] Öströ säteri (Dagsås),[17][18] Klevs herrgård (Dagsås)[19] och Ottersjö säteri (Dagsås).[20][21]

Gästgiverier fanns i Risen (Sibbarp),[22] kyrkbyn i Gunnarps socken,[23] Normanstorp (Gällared),[24] kyrkbyn i Köinge socken,[25] kyrkbyn i Ljungby socken[26] och kyrkbyn i Morups socken.[27][28]

Historia till 1700-talet[redigera | redigera wikitext]

Redan i Kong Valdemars Jordebog från år 1231 hade Hallands 88 socknar fått sin slutliga uppdelning i åtta härader (från norr till söder): Fjäre (Fyæræ), Viske (Wiskerdahl), Himle (Henöflæ), Faurås (Farthusæ), Årstad (Arestadt), Halmstad (Halmstadt), Tönnersjö (Tunderösæ) och Hök (Höx).

Efter Freden i Brömsebro år 1645 skedde en försvenskning och provinsen Halland kom att utgöra en särskild lagsaga lydande under kungl. Göta Hovrätt. Lagsagan leddes först av en landsdomare, senare lagman. Lagsagan var indelad i tre häradshövdingejurisdiktioner: 1) Norra domsagan, bestående av Fjäre och Viske härader 2) Mellersta domsagan, bestående av Himle, Faurås och Årstads härader samt 3) Södra domsagan, bestående av Halmstads, Tönnersjö och Höks härader.

Domböcker från Faurås härad finns bevarade från år 1629 (de äldsta finns i Rigsarkivet, Köpenhamn). I de äldsta domböckerna står det endast i undantagsfall var tingen hölls [29].

Övergången från dansk rättsordning (där man bl.a. dömde efter den s.k.Skånelagen) till svensk lag, daterar sig för häradets del till den 15 juni 1683. Detta ting inleddes av självaste lagmannen över Hallands domsaga Olof Silnecker. Han meddelade att från och med nu skulle svensk lag och rättegångsordning gälla, vilket bland annat innebar att en häradshövding skulle vara rättens ordförande, att det skulle finnas 12 av allmogen valda nämndemän [30]

Åren 1669, 1678, 1681 och 1683 anges Folkared i Sibbarps socken som tingsplats. Åren 16841687 hölls tingen i Arvidstorp i Stafsinge socken, för att från den 16 augusti 1687 hållas "å rätta Tingsstaden Köinge" i Köinge socken (Formuleringen kan tyda på att tingen sedan gammalt hållits på detta ställe).

Län, fögderier, tingslag, domsagor och tingsrätter[redigera | redigera wikitext]

Socknarna ingick i Hallands län. Församlingarna tillhör(de) Göteborgs stift.

Häradets socknar hörde till följande fögderier:

  • 1720-1946, 1 juli Halmstads fögderi
  • 1946, 1 juli-1990 Falkenbergs fögderi

Till Varbergs fögderi hörde dessutom följande socknar under följande tider: Dagsås och Sibbarps socknar från 1720 till 1894 och från 1952, Fagereds, Okome, Svartrå och Köinge socknar från 1720 till 1921, Gunnarps socken mellan 1890 och 1921, Gällareds socken mellan 1889 och 1921, Källsjö och Ullareds socknar mellan 1720 och 1921 samt 1946 och 1967,

Häradets socknar tillhörde följande tingslag, domsagor och tingsrätter:

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940 
  2. ^ Faurås i Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  3. ^ Faurås härad, Nationalencyklopedin (läst 22/5 2016)
  4. ^ Att Faurås härad gränsade till Västbo härad gäller endast tiden efter 1890, därför att dessförinnan var den längst i nordost belägna Gunnarps socken på ömse sidor om vattendraget Ätran uppdelad i Faurås- respektive Årstads härader, vars västra del inte gränsar till Småland.
  5. ^ Hellerup, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  6. ^ Hellerup i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  7. ^ Lindhult, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  8. ^ Lindhult i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  9. ^ Björnhult, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  10. ^ Ramsjöholm, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  11. ^ Bol, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  12. ^ Fors, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  13. ^ Munkagård, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  14. ^ Munkagård i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  15. ^ Långås, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  16. ^ Långås i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  17. ^ Öströö, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  18. ^ Öströ i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  19. ^ Klef, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  20. ^ Ottersjö, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  21. ^ Ottersjö i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  22. ^ Risen, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  23. ^ Gunnarp, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  24. ^ Normanstorp, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  25. ^ Köinge, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  26. ^ Ljungby, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  27. ^ Morup, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  28. ^ Morup i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  29. ^ I domböcker från den danska tiden står att tingen hölls "inden fire tingsstocke", varmed avsågs att tingsförhandlingen ägde rum inom fyra på marken utlagda stockar (detta skedde alltså utomhus, i det fria). (Sandklef 1959)
  30. ^ Den danska motsvarigheten till svenska nämndemän kallas stockemän. De var i regel åtta stycken och alltså ungefär hälften så många som nämndemännen.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • Faurås härad i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
  • Faurås härad i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870