Varbergs kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Varbergs kommun
Kommun
Varbergs stadshus (kommunhus).
Varbergs stadshus (kommunhus).
Varberg vapen.svg
Fri vapensköld för Varbergs kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land  Sverige
Län Hallands län
Landskap Halland och Västergötland
Domsaga Varbergs domsaga
Läge 57°6′N 12°15′Ö / 57.100°N 12.250°Ö / 57.100; 12.250Koordinater: 57°6′N 12°15′Ö / 57.100°N 12.250°Ö / 57.100; 12.250
Centralort Varberg
Areal 909,65 km² (2015-01-01)[1]
127:e största (av 290)
 - land 868,62 km²
 - vatten 41,03 km²
Folkmängd 60 657 (2015-06-30)[2]
37:e största (av 290)
Befolkningstäthet 69,83 invånare/km²[2][1]
76:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Ann-Charlotte Stenkil (M)
GeoNames 2664994
Kommunkod 1383
Tätortsgrad (%) 72,5 (2010)[3]
Varberg Municipality in Halland County.png
Webbplats: www.varberg.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Karta över kommunen. Klicka på bilden för att förstora.

Varbergs kommun är en kommun i Hallands län. Centralort är Varberg. Kommunen är den 37:e största i Sverige, sett till folkmängden, och har drygt 60 000 invånare.

Varbergs kommun ligger i norra delen av Hallands län. Större delen av kommunen ligger i i landskapet Halland, men fyra socknar i nordost (Gunnarsjö, Gimmared, Karl Gustav och Kungsäter) ligger i Västergötland.

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Varbergs kommunvapen

Blasonering: I fält av silver en från ett grönt treberg uppväxande grön ek, åtföjd till höger av ett på berget stående, rött torn med huv, till vänster av en likaledes på berget stående upprest, röd bock med beväring av guld.

Vapenbilden kan härledas till ett stadssigill från 1536 och vapnet fastställdes för Varbergs stad 1938. Efter kommunbildningen 1971 kom man fram till att vapnet passade för hela kommunen och lät registrera det i PRV år 1974. Även Lindberga landskommun hade ett vapen, från 1950-talet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Stenåldern[redigera | redigera wikitext]

Från den äldre stenåldern har arkeologer i huvudsak hittat lämningar från tre områden. Ett av dessa är den yttre skärgården, som idag ligger på land på grund av den landhöjning som skett sedan dess. I det området finns bara ett fåtal fynd. I det fjordlandskap som fanns innanför, där bl.a. Viskadalsfjorden, Viskans föregångare, hade sitt utlopp finns flera fynd. Slutligen har arkeologer gjort fynd i de områden som då var skogbevuxna, fynden är dock fortfarande knutna till vattendrag.

Omkring 4 000 f. Kr. börjar människor bli bofasta i området, men det är en långsam utveckling och efter hand försvinner tecknen på jordbruk. Först närmare 2 000 f. Kr. har jordbruket fått fäste på allvar. Att dra några slutsatser om var människor i huvudsak bodde är svårt för större delen av perioden, då antalet fynd är begränsat. Mot slutet finns dock klara tecken på att de flesta bor i inlandet. Framförallt i området kring Grimeton har det gjorts många fynd. Fler fynd från den gropkeramiska kulturen har hittats jämfört med trattbägarkulturen. Den förra fick sin försörjning genom i huvudsak jakt och fiske, medan den senare försörjde sig genom jordbruk.

Det äldsta funna husresterna i Västsverige ligger i Båtsberg, Gödestad och har Kol-14 daterats till 3 900-3 400 f. Kr. I Klastorp och Blixtorp finns dösar och i Veddige en gånggrift.

Bronsåldern[redigera | redigera wikitext]

Det finns få bevarade boplatser från bronsåldern. Det är därför svårt att dra generella slutsatser. De flesta verkar, precis som under slutet av stenåldern, bo i inlandet. Detta kan dock bero på att lämningar som funnits närmare kusten blivit bortodlade då det är ett mer utpräglat jordbrukslandskap. Vid Broåsens gravfält i Grimetons socken fann arkeologer 1914 rester av bronsgjutning. Senare har man även funnit rester av gjuteri i Lindbergs socken, Tvååkers socken, Värö socken och Ås socken.

Det finns bara en känd hällristning från Varbergs kommun. Det är från Tjärby, Grimetons socken och omfattade en skeppsristning och ett solhjul. Den var gjord på ett stenblock och finns numera på Statens historiska museum i Stockholm. Andra fynd från perioden är en bronssköld (Nackhälleskölden), tre bronssvärd från Värö socken och en armring av guld från Hunnestads socken.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Dagsås, Grimeton, Grimmared, Gunnarsjö, Gödestad, Hunnestad, Karl-Gustav, Lindberg, Nösslinge, Rolfstorp, Sibbarp, Skällinge, Spannarp, Stamnared, Stråvalla, Sällstorp, Torpa, Träslöv, Tvååker, Valinge, Veddige, Värö och Ås. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Varbergs stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Himledalen (av de tidigare kommunerna Grimeton, Gödestad, Hunnestad, Nösslinge, Rolfstorp och Skällinge), Kungsäter (av Gunnarsjö, Grimmared, Karl Gustav och Kungsäter), Lindberga (av Lindberg, Stamnared, Torpa och Valinge), Tvååker (av Dagsås, Sibbarp, Spannarp och Tvååker), Veddige (av Sällstorp, Veddige och Ås) och Värö (av Stråvalla och Värö). Träslövs landskommun samt Varbergs stad förblev opåverkade. 1967 införlivades dock Träslövs landskommun i staden.

Varbergs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Varbergs stad och landskommunerna Himledalen, Kungsäter, Lindberga, Tvååker, Veddige och Värö där området som ingått i Kungsåkers landskommun samtidigt överfördes från Älvsborgs län till Hallands län.[4]

De landskommuner samt Varbergs stad som lades samman till Varbergs kommun den 1 januari 1971.

Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Varbergs kommun från 1863 och framåt. Färgerna antyder att man försökte hålla ihop häraderna när storkommunerna bildades. Tabellen illustrerar även att reformer sällan genomförs i ett steg: det behövs även förplanering, försök, steg, och efterjusteringar.

Kommunsammanslagningarna till Varbergs kommun
före reformerna efter reformen 1862 dito 1952 dito 1971
-1862 1863–1951 1952 1953-66 1967–70 1971–
härad socken, stad landskommun "storkommun" enhetlig kommun
Viske
Viske Härad Vapen.svg
Värö sn Värö ln Värö ln  
Stråvalla sn Stråvalla ln
Sällstorps sn Sällstorps ln Veddige ln
Ås sn Ås ln
Veddige sn Veddige ln
Mark
Mark härad vapen.svg
Grimmareds sn Grimmareds ln Kungsäters ln
Gunnarsjö sn Gunnarsjö ln
Karl Gustavs sn Karl Gustavs ln
Kungsäters sn Kungsäters ln
Varbergs stad  
Varberg vapen.svg
Varbergs kn
Varberg vapen.svg
Himle
Himle vapen.svg
Träslövs sn Träslövs ln  
 
Lindbergs sn Lindbergs ln Lindberga ln
Lindberga vapen.svg
 
Stamnareds sn Stamnareds ln
Torpa sn Torpa ln
Valinge sn Valinge ln
Grimetons sn Grimetons ln Himledalens ln
Gödestads sn Gödestads ln
Hunnestads sn Hunnestads ln
Nösslinge sn Nösslinge ln
Rolfstorps sn Rolfstorps ln
Skällinge sn Skällinge ln
Faurås
Faurås vapen.svg
Tvååkers sn Tvååkers ln Tvååkers ln
Dagsås sn Dagsås ln
Sibbarps sn Sibbarps ln
Spannarps sn Spannarps ln

Kommunen ingår sedan bildandet i Varbergs tingsrätts domsaga.[5]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Varbergs kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
38 955
1975
  
43 051
1980
  
44 164
1985
  
46 253
1990
  
49 018
1995
  
51 902
2000
  
52 648
2005
  
54 817
2010
  
58 084
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



"Håstensberget vid Varberg" (1896), målning av Nils Kreuger


Natur[redigera | redigera wikitext]

Byasjön, en av kommunens insjöar.

I den södra, sydöstra samt norra delen av kommunen är berggrunden i huvudsak olika former av gnejs. Varberg har den största koncentrationen av charnockit i Sverige. Charnockit är en granit och den finns i områdena kring centralorten. Den utgör en del av en pluton (magmakropp som stelnad djupt ner i jordskorpan) tillsammans med torpagraniten som finns i stråk åt nordöst samt i viss områden i norra delen av kommunen. På flera ställen i kommunen finns även basiska bergarter, bl.a. amfibolit.

Urberget inom kommunen blev bildat för mellan 1 750 och 1 400 miljoner år sedan. Denna kom fram till Kambrium, för drygt 500 miljoner år sedan, att ha vittrat ner tills den blivit plan. Därefter kom den att bli översvämmad under den tidigare delen av paleozoikum fram till för ungefär 400 miljoner år sedan. Under denna tidsrymd avlagrades sediment. När området åter blev land kom sedimenten att, med små punktvisa undantag, vittra bort. Även delar av urberget vittrade bort. Under den tidigare delen av krita (140-65 miljoner år sedan) kom vittringsresterna att spolas bort av regn och floder. Senare under krita kom Varberg att åter översvämmas två gånger. De sediment i form av kalkslam, lera och sand som avlagrades kom sedan att spolas bort under tertiär.

Högsta kustlinjen från den senaste nedisningen ligger på mellan 60-65 meter och 75 meters höjd. De områden som låg ovanför högsta kustlinjen finns i huvudsak i öster och då främst i sydöst, en del "öar" finns dock även västerut. Inlandsisfronten kom att dra sig tillbaka genom Halland mellan 11 500 och 10 500 f. Kr. På vissa ställen kan dock isblock stannat kvar längre och det finns tecken som tyder på att en moränrygg nära Tofta bildats efter den nämnda tidsperioden.

Isfronten låg parallellt med den nuvarande kustlinjen. När isen drog sig tillbaka bildades ändmoräner som gick parallellt med isfronten. Dessa finns på flera platser i de delar som ligger lägre än högsta kustlinjen. I nordöstlig-sydvästlig riktning gick flera älvar som kom att ge upphov till rullstensåsar, isälvsdeltan och kamelandskap. I Sibbarps socken, Dagsås socken och Rolfstorps socken finns kamelandskap. Det finns inga större rullstensåsar i Varbergs kommun. I inlandet gav inlandsisen upphov till Göteborgsmorän.

Efter nedisningen kom landhöjningen att ske snabbt i Halland fram till 7 000 f. Kr. då den strandlinjen nästan låg vid samma nivå som idag. Därefter kom havet att stiga med totalt omkring 20 meter under 2 500 år. Därefter har landet återigen stigit till dagens nivå, men det är svårt att finna tecken på hur det skett.

Högsta höjden är Kruneberg med 198 m ö.h. Den ligger nära väg 153 vid sjön Svarten.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 16 tätorter i Varbergs kommun. De listas nedan efter folkmängd per den 31 december 2010. Centralorten är i fet stil.

  1. Varberg, 27 602
  2. Träslövsläge, 2 600
  3. Tvååker, 2 534
  4. Veddige, 2 045
  5. Bua, 1 746
  6. Trönninge, 880
  7. Södra Näs, 671
  8. Väröbacka, 630
  9. Skällinge, 626
  10. Rolfstorp, 513
  11. Tångaberg, 468
  12. Åsby (Derome), 423
  13. Tofta, 386
  14. Kungsäter, 353
  15. Löftaskog, 327
  16. Himle, 278


Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Motorway Sweden, Switzerland and Italy.svg

Genom kommunen går i nord-sydlig riktning Europaväg E6 och E20 som motorväg. Från centralorten Varberg går i nordostlig riktning Riksväg 41 Varberg-Borås och i öst-västlig riktning Länsväg 153 Varberg-Värnamo. Cirka 2 km av Länsväg 154 Falkenberg-Svenljunga passerar kommunens sydöstra del mellan Ljungby och Köinge i Falkenbergs kommun.

Västkustbanan Malmö-Oslo går i nord-sydlig riktning genom kommunen, Viskadalsbanan Varberg-Borås går in i Marks kommun sydväst om Horred.

Från Varbergs hamn finns färjeförbindelse med Grenå i Danmark.

Varbergs flygplats, belägen på Getterön, används mest av näringslivet och olika myndigheter. Även visst privatflyg förekommer. Ett projekt som drivs av Varbergs Kommun (flygplatsägare) har som mål att asfaltera banan 2010.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige i Varbergs kommun består av 61 ledamöter.[6] Kommunfullmäktiges presidium är (2011) sammansatt av ordförande Margareta Lorentzen (FP), 1:e vice ordförande Per Fåhraeus (M) och 2:e vice ordförande Vivi-Anne Karlsson (S).[7]

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen i Varbergs kommun består av 13 ledamöter, varav en ordförande och en vice ordförande, och 7 ersättare.

Mandatfördelning i Varbergs kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP FD SPI SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 15 6 19 5 6
15 6 19 5 6
51 89,0
46
1973 16 5 20 4 6
16 5 20 4 6
51 90,7
47
1976 17 6 18 4 6
17 6 18 4 6
51 91,8
39 12
1979 17 7 15 4 8
17 7 15 4 8
51 90,3
38 13
1982 1 19 4 15 2 10
19 4 15 10
51 90,8
37 14
1985 2 20 3 11 6 9
20 3 11 6 9
51 89,5
34 17
1988 2 23 3 2 14 6 2 9
23 3 14 6 9
61 86,0
44 17
1991 2 21 2 3 13 4 4 12
21 3 13 4 4 12
61 86,4
40 21
1994 4 25 3 12 4 2 11
4 25 3 12 4 11
61 86,3
34 27
1998 6 20 2 4 10 2 6 11
6 20 4 10 6 11
61 81,06
36 25
2002 4 22 2 4 9 4 5 11
4 22 4 9 4 5 11
61 80,55
32 29
2006 4 20 2 1 2 10 4 3 15
4 20 10 4 3 15
61 81,93
36 25
2010 2 20 4 2 2 7 4 2 18
20 4 7 4 18
61 84,54
34 27
2014 2 20 4 2 6 7 4 2 14
20 4 6 7 4 14
61 86,29
35 26
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

De största arbetsgivarna i kommunen är Varbergs kommun med omkring 4 500 anställda och Landstinget Halland med 1 400 anställda. Därefter kommer Sveriges största kärnkraftverk, Ringhals med 1 400 anställda och Södra Cell Värö, en pappersmassa- och trävarufabrik, med omkring 400 anställda. Andra större arbetsgivare är AB Strängbetong, Eson Pac, Nilsson Group AB, Autotube AB, Cycleurope AB, Varbergs Sparbank, Belid AB och Derome Såg[8].

Webbföretaget LunarWorks, som ligger bakom Lunarstorm kommer från Varberg.

Kommunen (i betydelsen av offentlig organisation) omsätter omkring 2,5 miljarder kronor.

Omkring 5 000 invånare pendlar till andra orter, främst Göteborg och Falkenberg, medan omkring 3 200 pendlar till kommunen, främst från Falkenberg.


Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]


Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Varberg har fyra vänorter:[9]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2015”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/385459/. Läst 19 augusti 2015. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Varbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  6. ^ ”Så styrs Varberg”. Varbergs kommun. http://www2.varberg.se/templates/05.asp?sida=1417. Läst 14 november 2011. 
  7. ^ ”Kommunfullmäktiges presidium”. Varbergs kommun. http://www2.varberg.se/default.asp?viewset=&on=Politik%20&initid=1602&heading=Politik%20&mainpage=templates/02.asp?sida=1811. Läst 14 november 2011. 
  8. ^ Uppgifterna hämtade från http://www.naringsliv.varberg.se/ och gällde 31 mars 2002.
  9. ^ Vänorter, Varbergs kommun, läst 8 april 2011.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]