Fredrik August Dahlgren

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fredrik August Dahlgren
Fredrik August Dahlgren på Ransäters hembygdsgård
Fredrik August Dahlgren på Ransäters hembygdsgård
Född 20 september 1816
Nordmarks socken, Sverige Sverige
Död 16 februari 1895 (78 år)
Djursholm, Sverige Sverige
Yrke Författare
Sångtextförfattare
Kansliråd
Nationalitet Svensk
Språk Svenska
Verksam 1800-talet
Framstående verk Texten till Jänta å ja
Wermlänningarne (folklustspel)
Barn Erik Wilhelm Dahlgren
Sven Fredrik Dahlgren
Lotten Dahlgren
Släktingar Bengt Erland Dahlgren (bror)

Fredrik August Dahlgren (även kallad "Fredrek på Rannsätt"), född 20 september 1816 i Nordmarks socken, Värmland, död 16 februari 1895 i Djursholm, var en svensk författare, sångtextförfattare och kansliråd. Han var son till bruksägaren Barthold Dahlgren (Värmlandssläkten) och Anna Carolina Svensson och bror till Bengt Erland Dahlgren. Han blev far till Erik Wilhelm Dahlgren, läraren och politikern Sven Fredrik Dahlgren och författaren Lotten Dahlgren.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Dahlgren studerade från 1834 i Uppsala och avlade filosofie kandidatexamen i mars 1839. Han promoverades samma år till filosofie doktor och gav 1840 ut avhandlingen Om de grekiska romanerna[1]. Han hade för avsikt att söka en docentur i allmän litteraturhistoria, men valde i stället ämbetsmannabanan. 1841 anställdes han som extra ordinarie kanslist vid ecklesiastikdepartementets expedition där han tjänstgjorde fram till 1848 och samma år som extraordinarie amanuens i Riksarkivet, där han tjänstgjorde fram till 1861. År 1848 utnämndes han till kopist i ecklesiastikexpeditionen, blev 1861 kanslist, 1862 protokollsekreterare och 1871 expeditionssekreterare i ecklesiastikdepartementet. 1874 blev Dahlgren tillförordnad chef för byrån för hälso- och fattigvårdsärenden samt 1878 kansliråd och chef för samma byrå.

Han har blivit mest känd för texten till Jänta å ja och folklustspelet Wermlänningarne från 1846, där bland annat Ack Värmeland, du sköna ingår. Dahlgren skrev även några andra pjäser, men verkade annars mest som författare och översättare. 1857–63 var han litteratör vid Kungliga Teatern, och under sin tid där översatte han bland annat Macbeth, Romeo och Julia, En midsommarnattsdröm samt Förväxlingar av Shakespeare; Johan Ludvig Heibergs Älvjungfrun; Pedro Calderón de la Barcas Livet en dröm, Gotthold Ephraim Lessings Nathan den vise med flera verk. Han utgav även Anteckningar om Stockholms theatrar (1866). År 1866 invaldes han även i Kungliga Musikaliska Akademien, där han 1877–85 var preses.

Redan under studietiden hade han författat dikter på värmländska, som sedan publicerades anonymt i de värmländska tidningarna. År 1875 utkom hans första samling av dialektdikter Viser på varmlanske tongmåle under pseudonymen Fredrek på Rannsätt, och dessa följdes året därpå av Speller nye viser och därefter av flera liknande samlingar. Dahlgren var även uttolkare av medeltida och nyare tiders handskrifter, och har bland annat utgett Skandinaviska samfundets handlingar, del 30–40 (1849–60), och har dess nya följd del 1–5 (1861–66), Bogislaus Philipp von Chemnitzs Geschichte des schwedischen in Deutschland geführten Kriges (del 3–4, 1855–59), Lagförslag i Carl IX:s tid (1864), Kung Erik XIV:s krönika (1847), 3:e delen av Ett fornsvenskt legendarium (1847), Skrifter till läsning för klosterfolk med flera arbeten. Flera av dessa arbeten skrev han för Svenska fornskriftsällskapets räkning, och han blev dess förste sekreterare vid sällskapets instiftande 1843.

Han var ledamot av Svenska Akademien 18711895, på stol 6. Dahlgren hade varit amanuens vid Svenska Akademien sedan 1854. Som amanuens hade han samlat språkprov för Akademiens ordbok, bland annat omkring 40.000 ord ur Gustav Vasas bibel, ur alla svenska på 1500-talet tryckta skrifter med mera. Han utarbetade även Ordlista öfver svenska språket i dess första upplaga 1873, och utgav 1870 första delen av Akademiens Ordbok öfver svenska språket. Från 1854 redigerade han även Svenska Akademiens handlingar. Hans postumt utgivna "Glossarium öfver ålderdomliga eller ovanliga ord och talesätt i svenska språket" (1914–1916) är fortfarande ett viktigt hjälpmedel vid studier av äldre skrifter. 1875 utsågs han även till ledamot av direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.

Dahlgren är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[2]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter
  1. ^ Dahlgren, Fredrik August; Hjärne Rudolf (1840). Om de grekiska romanerna. Afhandling, hvilken med vidtberömda philos. facultetens tillstånd till offentlig granskning framställes af Fredrik Aug. Dahlgren ... och Rudolph Hjärne Götheb. Riddarh. stip. på gustavianska lärosalen d. 30 maj 1840. p. v. t. f. m.. Upsala Wahlström & Låstbom. 1840.. http://libris.kb.se/hitlist?q=om+de+grekiska+romanerna&d=libris&m=50&p=1&s=rc 
  2. ^ Hitta graven
Tryckta källor

Litteratur (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Fredrik August Dahlgrens dagboksanteckningar 1844-1860
  • Förteckning öfver svenska skådespel uppförda på Stockholms theatrar 1737-1863 och Kongl. theatrarnes personal 1773-1863

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Bild

Böcker

Noter

Sångtexter

Mp3-filer och strömmande ljud


Företrädare:
Anders Abraham Grafström
Svenska Akademien,
Stol nr 6

1871–1895
Efterträdare:
Hans Hildebrand