Hoppa till innehållet

George Armitage Miller

Från Wikipedia
George Armitage Miller
Född3 februari 1920[1][2][3]
Charleston, USA
Död22 juli 2012[4][1][2] (92 år)
Plainsboro Township, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidHarvard University
University of Alabama, masterexamen,
George Washington University
Harvard University, filosofie doktor,
Charleston High School
SysselsättningPsykolog, universitetslärare
Befattning
Ordförande för American Psychological Association (1969–1969)[5]
ArbetsgivarePrinceton University
Rockefeller University
Massachusetts Institute of Technology
Harvard University
Oxfords universitet
Noterbara verkDet magiska talet sju, plus minus två
Utmärkelser
APA Award for Distinguished Scientific Contributions to Psychology (1963)[6]
Howard Crosby Warren Medal (1972)[7]
William James Fellow Award (1989)[8]
Fondation Fyssens internationella pris (1991)
Louise Levy-medaljen (1991)
National Medal of Science (1991)
APA Award for Lifetime Contributions to Psychology (2003)[9]
AAAS Fellow
Fellow of the Society of Experimental Psychologists
Fellow of the Cognitive Science Society
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Fulbright-programmet
Guggenheimstipendiet[10]
Redigera Wikidata

George Armitage Miller, född 3 februari 1920 i Charleston, West Virginia, död 22 juli 2012 i Plainsboro, New Jersey,[11][12] var en amerikansk psykolog. Miller anses vara en av grundarna till den kognitiva psykologin.[13]

Det magiska talet sju[redigera | redigera wikitext]

1956 publicerade Miller artikeln Det magiska talet sju, plus minus två: några gränser för vår förmåga att behandla information[14] (originaltitel: ”The Magical Number Seven, Plus or Minus Two: Some Limits on Our Capacity for Processing Information”) i den fackvetenskapliga tidskriften Psychological Review.[15] Artikeln säger att en människa kan medvetet hålla sju plus minus två (7 ± 2) olika nummer, ord, begrepp, ljud, intryck eller tankar i minnet samtidigt. Det magiska talet sju, plus minus två är en av de mest citerade artiklarna i psykologin.[16][17]

Lingvistik[redigera | redigera wikitext]

Miller var även aktiv i den lingvistiska gemenskapen. Han hade bland annat uppsyn över utvecklingen av Wordnet, ett semantiskt nätverk för engelska språket.[18]

Miller är också känd för att ha formulerat Millers lag: ”För att förstå vad en annan person säger måste du förutsätta att det är sant och försöka föreställa dig vad som gör det sant”.[19]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, George A. Miller, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, George Armitage Miller, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Find a Grave, George Armitage Miller, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ George Miller, Princeton psychology professor and cognitive pioneer, dies (på engelska), läs online, läst: 27 juli 2012.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.apa.org .[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.apa.org .[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.sepsych.org .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.psychologicalscience.org .[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.apa.org .[källa från Wikidata]
  10. ^ Guggenheim Fellows-databasen, george-a-miller.[källa från Wikidata]
  11. ^ ”George Miller « Arnold Zwicky's Blog”. Arnoldzwicky.wordpress.com. http://arnoldzwicky.wordpress.com/2012/07/23/george-miller/. Läst 26 juli 2012. 
  12. ^ ”George A. Miller, 92, Princeton Psychology Professor and Cognitive Pioneer”. Princeton Patch. 27 juli 2012. Arkiverad från originalet den 30 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120830061200/http://princeton.patch.com/articles/george-a-miller-92-princeton-psychology-professor-and-cognitive-pioneer. Läst 28 juli 2012. 
  13. ^ Haggbloom, S.J. et al, 2002, The 100 Most Eminent Psychologists of the 20th Century, Review of General Psychology, Vol. 6, No. 2, 139–152. (engelska)
  14. ^ Miller, G. A. (22 juni 1956). ”The magical number seven, plus or minus two: Some limits on our capacity for processing information”. Psychological Review "63" (2): ss. 81–97.  (pdf) (engelska)
  15. ^ Gorenflo, Daniel W., McConnell, James V. (1991). "The Most Frequently Cited Journal Articles and Authors in Introductory Psychology Textbooks", Teaching of Psychology, 18: 8 – 12 (engelska)
  16. ^ Kintsch W, Cacioppo JT.(1994). Introduction to the 100th anniversary issue of the Psychological Review Arkiverad 10 juni 2010 hämtat från the Wayback Machine.. Psychological Review. 101: 195-199 (engelska)
  17. ^ Garfied E., (1985). Essays of an Information Scientist Arkiverad 14 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine., 8: 187-196; Current Contents, (#20, p.3-12, May 20) (engelska)
  18. ^ WordNet: A Lexical Database for English, G. A. Miller (engelska)
  19. ^ An Overview of The GAVSD System (engelska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]