Hoppa till innehållet

Gliese 514

Från Wikipedia
Gliese 514
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildJungfrun
Rektascension13t 29m 59,7859 s[1]
Deklination10° 22′ 37,7845 ″[1]
Skenbar magnitud ()9,05[2]
Stjärntyp
SpektraltypM0 Ve[3]
B–V+1,49[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+14,606[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +1 127,34 ± 0,03[5] mas/år
Dek.: -1 073,888 ± 0,013[1] mas/år
Parallax ()131,1013 ± 0,0270[5]
Avstånd24,878 ± 0,005  (7,628 ± 0,002 pc)
Absolut magnitud ()+5,89[6]
Detaljer
Massa0,526[7] M
Radie0,611 ± 0,043[7] R
Luminositet0,043[7] L
Temperatur2 901[6] - 3 727[8] K
Metallicitet-0,07 ± 0,07[8]
Vinkelhastighet2,00[9] km/s
Ålder8,25[10] miljarder år
Andra beteckningar
LHS 352, AG+10 1630, AKARI-IRC-V1, J1330002+102230, BD+11 2576, G 63-34, GJ 514, HIC 65859, HIP 65859, IRAS 13275+1038, LSPM J1329+1022, 2MASS J13295979+1022376, NLTT 34287, PLX 3079, PPM 129864, 1RXS J132958.5+102252, TYC 895-317-1, UCAC2 35403307, UCAC4 502-056873, USNO-B1.0 1003-00216029, WISEA J133000.58+102226.4, Gaia DR2 3738099879558957952, Gaia DR3 3738099879558957952[11][1]

Gliese 514, eller Ross 490, är en ensam stjärna i norra delen av stjärnbilden Jungfrun. Den har en skenbar magnitud av ca 9,05[2] och kräver ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 131,1 mas,[5] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 25 ljusår (ca 7,6 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 15 km/s.[4] Gliese 514 exakta närhet till solen har varit känd sedan 1988.[12]

Gliese 514 är en röd dvärgstjärna i huvudserien av spektralklass M0 Ve.[3] Den har en massa som är ca 0,53[7] solmassa, en radie som är ca 0,61[7] solradie och har ca 0,043 gånger solens utstrålning av energi[7] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av minst 2 900 K.[6] Spektrumet för Gliese 514 visar emissionslinjer,[3] men stjärnan själv har en låg stjärnfläcksaktivitet.[13]

Solen beräknas för närvarande passera genom tidvattensvansen på Gliese 514:s Oort-moln. Således kan framtida interstellära objekt som passerar genom solsystemet härröra från Gliese 514.[14]

Planetsystem

[redigera | redigera wikitext]

Förekomsten av en exoplanet med en 15-dygns bana runt Gliese 514 misstänktes sedan 2019,[15] men den kunde inte bekräftades. Istället upptäcktes 2022, genom mätning av radialhastighet, en superjordplanet, betecknad Gliese 514 b, med en excentrisk 140-dygns omloppsbana. Planetbanan ligger delvis inom moderstjärnans beboeliga zon med planetjämviktstemperatur, i genomsnitt längs omloppsbana, på 202 ± 11 K.[16]

Överskottet av infraröd strålning från stjärnan tyder också på möjlig närvaro av en stoftskiva i systemet, om än vid ett lågt signal-brusförhållande.[17]

Gliese 514 solsystem[16]
Planet Massa Halv storaxel
(AE)
Siderisk omloppstid
(d)
Excentricitet Inklination
Radie
b ≥ 5,2 ± 0,9 M🜨 0,422 +0,014−0,015 140,43 ± 0,41 0,45 ± 0,14 - -
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Gliese 514, 11 oktober 2022..
  1. ^ [a b c d] "BD+11 2576". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2022-04-17.
  2. ^ [a b c] https://www.universeguide.com/star/65859/ross490. Hämtad 2022-12-09.
  3. ^ [a b c] Lindegren, Lennart; Dravins, Dainis (2021), "Astrometric radial velocities for nearby stars", Astronomy & Astrophysics, 652: A45, arXiv:2105.09014, Bibcode:2021A&A...652A..45L, doi:10.1051/0004-6361/202141344, S2CID 234778154
  4. ^ [a b] Manara, C. F.; et al. (2021), "PENELLOPE: The ESO data legacy program to complement the Hubble UV Legacy Library of Young Stars (ULLYSES)", Astronomy & Astrophysics, 650: A196, arXiv:2103.12446, doi:10.1051/0004-6361/202140639, S2CID 232320330
  5. ^ [a b c] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
  6. ^ [a b c] Ghosh, Samrat; Ghosh, Supriyo; Das, Ramkrishna; Mondal, Soumen; Khata, Dhrimadri (2020), "Understanding the physical properties of young M dwarfs: NIR spectroscopic studies", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 493 (3): 4533–4550, arXiv:2002.05762, doi:10.1093/mnras/staa427
  7. ^ [a b c d e f] Berger, D. H.; Gies, D. R.; McAlister, H. A.; Brummelaar, T. A. ten; Henry, T. J.; Sturmann, J.; Sturmann, L.; Turner, N. H.; Ridgway, S. T.; Aufdenberg, J. P.; Merand, A. (2006), "First Results from the CHARA Array. IV. The Interferometric Radii of Low‐Mass Stars", The Astrophysical Journal, 644 (1): 475–483, arXiv:astro-ph/0602105, Bibcode:2006ApJ...644..475B, doi:10.1086/503318, S2CID 14966363
  8. ^ [a b] Lindgren, Sara; Heiter, Ulrike (2017), "Metallicity determination of M dwarfs", Astronomy & Astrophysics, 604: A97, arXiv:1705.08785, doi:10.1051/0004-6361/201730715, S2CID 119216828
  9. ^ Olander, T.; Heiter, U.; Kochukhov, O. (2021), "Comparative high-resolution spectroscopy of M dwarfs: Exploring non-LTE effects", Astronomy & Astrophysics, 649: A103, arXiv:2102.08836, Bibcode:2021A&A...649A.103O, doi:10.1051/0004-6361/202039747, S2CID 231942628
  10. ^ Maldonado, J.; Micela, G.; Baratella, M.; d'Orazi, V.; Affer, L.; Biazzo, K.; Lanza, A. F.; Maggio, A.; González Hernández, J. I.; Perger, M.; Pinamonti, M.; Scandariato, G.; Sozzetti, A.; Locci, D.; Di Maio, C.; Bignamini, A.; Claudi, R.; Molinari, E.; Rebolo, R.; Ribas, I.; Toledo-Padrón, B.; Covino, E.; Desidera, S.; Herrero, E.; Morales, J. C.; Suárez-Mascareño, A.; Pagano, I.; Petralia, A.; Piotto, G.; Poretti, E. (2020). "HADES RV programme with HARPS-N at TNG. XII. The abundance signature of M dwarf stars with planets". Astronomy and Astrophysics. 644: A68. arXiv:2010.14867. Bibcode:2020A&A...644A..68M. doi:10.1051/0004-6361/202039478. S2CID 225094682.
  11. ^ BD+11 2576 (unistra.fr). Hämtad 2022-12-09.
  12. ^ Determinations of the parallaxes of BD +11 2576 and BD +18 683
  13. ^ Reiners, A. (2007), "The narrowest M-dwarf line profiles and the rotation-activity connection at very slow rotation", Astronomy and Astrophysics, 467 (1): 259, arXiv:astro-ph/0702634, Bibcode:2007A&A...467..259R, doi:10.1051/0004-6361:20066991, S2CID 8672566
  14. ^ Portegies Zwart, S. (2021), "Oort cloud Ecology", Astronomy & Astrophysics, 647: A136, arXiv:2011.08257, doi:10.1051/0004-6361/202038888, S2CID 226976082
  15. ^ Barnes, J. R.; et al. (2019-06-11). "Frequency of planets orbiting M dwarfs in the Solar neighbourhood". arXiv:1906.04644 [astro-ph.EP].
  16. ^ [a b] Damasso, M.; et al. (2022), A quarter century of spectroscopic monitoring of the nearby M dwarf Gl 514 A super-Earth on an eccentric orbit moving in and out of the habitable zone, arXiv:2204.06376
  17. ^ Tanner, Angelle; Plavchan, Peter; Bryden, Geoff; Kennedy, Grant; Matrá, Luca; Cronin-Coltsmann, Patrick; Lowrance, Patrick; Henry, Todd; Riaz, Basmah; Gizis, John E.; Riedel, Adric; Choquet, Elodie (2020), "Herschel Observations of Disks around Late-type Stars", Publications of the Astronomical Society of the Pacific, 132 (1014): 084401, arXiv:2004.12597, Bibcode:2020PASP..132h4401T, doi:10.1088/1538-3873/ab895f, S2CID 216553868

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]