Grängesberg

Grängesberg
Tätort
Stora Hagens gruvarbetarbostäder
Land	Sverige
Landskap	Dalarna
Län	Dalarnas län
Kommun	Ludvika kommun
Koordinater	60°4′30″N 15°0′28″Ö
Area	771,58 hektar (2010)
Folkmängd	3 481 (2010)
Befolkningstäthet	4,51 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Tätortskod	6556
Geonames	2711256
Grängesbergs läge i Dalarnas län Grängesbergs läge i Dalarnas län
Wikimedia Commons: Grängesberg

Grängesberg är en tätort i Ludvika kommun, beläget i södra Dalarna (Dalarnas län). Orten har omkring 3 500 invånare.

Historia

• 
  Wollraths schakt, Grängesbergs gruva 1890-talet.
• 
  Gruvarbetare i Grängesbergs gruva vid sekelskiftet 1900.
• 
  Arbetarbostäder vid Källfallet, Grängesberg omkring 1900.
• 
  Karl Johnas gruvstuga i Grängesberg omkring 1910.
• 
  Vy över Grängesberg år 1895.

Orten dominerades tidigare av järnmalmsbrytningen vid Grängesbergs malmfält som pågick från 1500-talet fram till 1989. I januari 1990 gick det sista malmtåget från Grängesberg till Oxelösund.

Grängesbergsbolaget hade under en lång period världens största järnmalmsflotta och vid sekelskiftet 1899-1900 var Grängesbergsbolaget Sveriges mest lönsamma företag. Under denna period växte Grängesberg mycket snabbt, under tio år tredubblade samhället sin befolkning. Malmfältet i Grängesberg var Bergslagens största och den största enheten var det en kilometer långa Exportfältet.

I början av 1900-talet drevs gruvdriften under jord och i början av 1970-talet bröts i Grängesberg upp till fyra miljoner ton malm per år. Det underminerade marken och under 1970-talet genomförde man en flytt av samhällets centrum när det flyttades 500 meter österut. Grängesbergs tidigare centrum, i folkmun kallat Gamla Grängesberg, har antingen rasat ner i gruvan eller ligger bakom avspärrningar.

Ortnamnet innehåller sockennamnet Gränge, numer Grangärde, och ordet berg i betydelsen bergverk eller gruvfält.

"GRUFA" i Grängesberg är en förening som syftar till att skapa en permanent utställning för att skildra gruvarbetarnas fackliga och sociala arbete. Föreningen vill genom professionell forskning kring gruvsamhället ge en bild av gruvarbete, livet i gruvsamhället och gruvarbetarnas insats i samhället.

Historisk elkraftöverföring

Grängesbergs gruvor blev även internationell kända för överföring av trefasväxelström. Världens första kommersiella kraftöverföring genomfördes i Sverige 1893 mellan Hällsjön och Grängesberg. Elkraften drev lampor, pumpar och motorer och över en sträcka av cirka 12 kilometer. Det var en helt ny teknik – innan dess kunde man bara överföra kraft mekaniskt över kortare sträckor med hjälp av stånggångar.

Näringsliv

Grängesbergs största privata arbetsgivare är Spendrups bryggeri. Bryggeriet köptes 1923 (då var namnet "Grängesbergs bryggeri") av Louis Spendrup, son till Jens Fredrik Oscar. År 1982 bytte "Grängesbergs Bryggeri AB" namn till "Spendrups Bryggeri AB".

År 2003 startade Svenska Filminstitutet ett kulturhistoriskt filmarkiv i Grängesberg. Detta filmarkiv består till stor del av svenska folkets egna filmade minnen och berättelser. För att rädda den svenska smalfilmen startade Filminstitutet på regeringens uppdrag en riksomfattande räddningsaktion, och ett nationellt filmarkiv etablerades i Grängesberg. Filmerna bevaras i klimatkontrollerande utrymmen, som garanterar deras hållbarhet. Sedan den första januari 2011 är Kungliga Biblioteket huvudman för filmarkivet i Grängesberg.

Bostadsområden

• Stora Hagen (Arbetarbostäder från slutet av 1800-talet)
• Källfallet (Arbetarbostäder från slutet av 1800-talet. Står i dagsläget (2013) tomt)
• Grotfallet
• Öraberget
• Sporrtorp
• Örntorp
• Själkenstorp
• Björkås
• Björktorp
• Laritstorp
• Knusselbo (Bergslagsbyn)
• Norrmalm
• Blåns
• Gudmundberget
• Sandudden
• Hörks Hage
• Lomberget

Sevärdheter

• 
  "Skutborraren".
• 
  Grängesbergs järnvägsstation
• 
  Konserthuset "Cassels donation"
• 
  Grängesbergs gruvor, nedlagt 1989. Centralschaktet

• Cassels donation, konserthus uppfört år 1900 på initiativ av den tysk-engelske finansmannen sir Ernest Cassel.
• Lokmuseet med cirka 160 järnvägsfordon från 1850- till 1960-talen.
• Motor & nostalgimuseet med bland annat bilar, skogsbruk, radio, foto och film samt några historiska butiker.
• "Skutborraren" är en stor träskulptur skapad av konstnären och träsnidaren Vilhelm Asplund. Verket invigdes den 24 november 1996 och är placerat på centrala torget vid järnvägsstationen. Den borrande bergsmannen är en symbol för en flerhundraårig gruvepok i Grängesberg.
• Stora hagen, bruksgata med gruvarbetarbostäder från 1898 (renoverat 1989-90)

Sport

I Grängesberg finns ett bandylag som spelar i division 1 (2007). Grängesberg har ett fotbollslag, IFK Grängesberg som 2008 spelar i division 4 Dalarna. Som bäst har man spelat i division II, åren 1932-34 och 1936-1939. Grängesbergs orienteringsklubb OK Malmia vann tiomila 1965.

Kända personer från Grängesberg

• Anders Gustaf Andersson, gruvarbetare - "Jätten"
• Vilhelm Asplund, konstnär och träsnidare
• Mats G. Bengtsson, musiker, författare och skådespelare
• Tord Bengtsson, musiker
• Villy Bergström, f.d. vice riksbankschef
• Kjell-Henry Dahlberg, konstnär
• Bengt Dennis, f.d. riksbankschef
• Bernhard Eriksson, riksdagsman, minister, landshövding
• Torsten Fredriksson, riksdagsman
• Gunilla Jönson, tekn. doktor, f.d. rektor vid Lunds Tekniska Högskola
• Roland Keijser, musiker
• Erik Lundqvist, spjutkastare
• Lars Ramqvist, f.d. VD på Ericsson
• Sam Samson, orkesterledare
• Thomas Söderberg, biskop
• Bo Södersten, nationalekonom

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Grängesberg 1960–2010
År			Folkmängd	Areal (ha)
1960			5 879
1965			5 822
1970			5 959
1975			5 887
1980			5 266
1990			4 545	778
1995			4 223	781
2000			3 788	781
2005			3 532	782
2010			3 481	772

Se även

• Grangärde socken

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Grängesberg.
  Bilder & media