Grå flugsnappare

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Grå flugsnappare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Mêşgirê deqdeqokî.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteMuscicapa
ArtGrå flugsnappare
M. striata
Vetenskapligt namn
§ Muscicapa striata
Auktor(Pallas, 1764)
Synonymer
  • Motacilla striata Pallas, 1764 (protonym)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Grå flugsnappare (Muscicapa striata) är en liten tätting i familjen flugsnappare.[2] Den häckar i västra Asien och stora delar av Europa, dock inte på Island. Den är en flyttfågel som övervintrar i Afrika, söder om Sahara.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Grå flugsnappare är omkring 13–15 cm lång och väger ungefär 18 gram. Den är relativt slank, med långa vingar, lång "akter" och korta ben. Fjäderdräkten är oansenlig, med gråbrun ovansida och smutsvit undersida. Den är omönstrad med undantag för tunn mörk längsstreckning på bröst, strupsidor, panna och främre delen av hjässan. Armpennorna är i fräsch dräkt ljusspetsade, vilket skapar ett ljusare stråk på vingen.[3]

Fågeln är talför, men lätena är mycket diskreta. Locklätet, ett kort, vasst "zri", kan lätt förväxlas med andra arter som bofink och rödhake. Varningslätet är mer karakteristiskt, ett "isst-te" eller "isst-te-te". Sången är lågmäld, en serie pressade, spetsiga och sträva toner ofta uppblandade med något drillande ljud.[3]

Fåglar på öar i västra Medelhavet, av vissa urskild som den egna arten tyrrhensk flugsnappare (se nedan), är blekare samt har inte lika streckat bröst och kortare vingar.[4] Med nuvarande kunskap går det inte skilja deras läten åt.[5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Grå flugsnappare är en flyttfågel som häckar i nordvästligaste Afrika, Europa, och österut genom Sibirien till Transbajkal, Mongoliet och västra Xinjiang, och i Centralasien söderut till Iran, Afghanistan, och västra och norra Pakistan.[6] Den övervintrar i Afrika, söder om Sahara.[6]

Felflugna individer har observerats på Svalbard, Island, Färöarna, Madeira, Kap Verde, Annobon, Seychellerna och Aldabra.[6]

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Den grå flugsnapparen brukar delas upp i sju underarter med följande utbredning:[2]

  • striata-gruppen
    • Muscicapa striata striatanominatformen häckar från Europa till nordvästra Afrika, Sibirien och Mindre Asien. De övervintrar i södra Afrika.
    • Muscicapa striata neumanni (Poche, 1900), inkl. cretica (Stresemann & Schiebel, 1925) – häckar ifrån östra Sibirien till Kaukasus, södra Kina och södra Asien. De övervintrar i östra Afrika.
  • Muscicapa striata sarudnyi (Snigirewski, 1903) – häckar från Kaukasus till norra Iran och Afghanistan. De övervintrar i östra Afrika.
  • Muscicapa striata inexpectata (Dementiev, 1932) – häckar på Krimhalvön.
  • Muscicapa striata mongola (Portenko, 1955) – häckar från sydöstra Altaj till norra Mongoliet och sydöstra Transbajkal
  • tyrrhenica-gruppen
    • Muscicapa striata balearica (von Jordans, 1913) – häckar i Balearerna och övervintrar i västra och sydvästra Afrika.
    • Muscicapa striata tyrrhenica (Schiebel, 1910) – häckar på Korsika och Sardinien.

Genetiska, morfologiska och lätesmässiga skillnader gör att underartsgruppen tyrrhenica numera ibland urskiljs som den egna arten tyrrhensk flugsnappare (Muscicapa tyrrhenica).[7]

Förekomst i Skandinavien[redigera | redigera wikitext]

Den grå flugsnapparen häckar i hela Skandinavien, dit den anländer i början av maj eller något senare.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Unge matad av förälder.

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Fågeln föredrar de flesta typer av skogar, i gläntor, skogsbryn, parker och trädgårdar med lövträd. Den föredrar gles skog på torr mark och häckar ofta i närheten av bebyggelse.[8] Den häckar inte i hål, utan bygger sitt bo så att honan har fri sikt när hon ruvar. Kravet på boplats är inte så noga, det kan ligga på grenklykor, i buskar, ventiler mm. Häckar gärna i en öppen holk.

Föda och födosök[redigera | redigera wikitext]

Grå flugsnapparen sitter ofta upprätt på öppna grenar där den spanar efter insekter som den sedan fångar under kortare flygturer. Den uppträder också på marken. Den kan också ses ryttla. I allmänhet är den ganska orädd, men när den blir skrämd beger den sig till närmaste träd, för att i nästa ögonblick åter vara sysselsatt med att fånga insekter.

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Muscicapa striata nest.jpg

Båda könen deltar i bobyggandet. Boet är byggt av gräs, mossa, rottrådar och lavar. Ibland kan boet fogas ihop med spindelnät. De tre till sex äggen, som är gråaktiga med bruna fläckar läggs i slutet av maj eller början av juni. Honan ruvar äggen i 13 dagar, under tiden matas hon av hanen ett par gånger i timmen. Ungarna får därefter mat av båda föräldrarna. När ytterligare 13 dagar har gått blir ungarna flygfärdiga.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] I Europa tros det häcka 14,9-22,7 miljoner par.[1]

Status i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige anses beståndet av grå flugsnappare vara livskraftigt och det finns inga tecken på betydande populationsförändring.[8] Med en uppskattad population på 1,5 miljoner häckande par är den Sveriges tionde talrikaste fågelart.[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Muscicapa striata Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  3. ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 338. ISBN 978-91-7424-039-9 
  4. ^ Viganò, M. & Corso, A. (2015) Morphological differences between two subspecies of Spotted Flycatcher Muscicapa striata (Pallas, 1764) (Passeriformes Muscicapidae). Biodiversity J. 6(1): 271–284.
  5. ^ Taylor, B. (2017). Spotted Flycatcher (Muscicapa striata). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59021 23 december 2017).
  6. ^ [a b c] Lars Larsson (2001 Birds of the World, CD-rom
  7. ^ Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.1). doi :  10.14344/IOC.ML.10.1.
  8. ^ [a b] Artfakta om grå flugsnappare, ArtDatabanken.
  9. ^ Richard Ottvall et al. (2012) Fåglarna i Sverige – antal och förekomst

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]