Helsingfors metro

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Logon för Helsingfors Metro
Helsingfors metro
Urban tunnel track end start
vändspår
Urban track end start Urban tunnel station on track
16,9 Mellungsbacka (Mellunmäki)
Urban station on track Exit urban tunnel
16,2 Nordsjö (Vuosaari)
Urban straight track Urban station on track
15,2 Gårdsbacka (Kontula)
Urban station on track Urban straight track
14,9 Rastböle (Rastila)
Urban bridge over water Urban straight track
Nordsjö bro
Enter urban tunnel Unknown BSicon "uSBRÜCKE"
Urban tunnel straight track Urban station on track
13,8 Kvarnbäcken (Myllypuro)
Urban tunnel station on track Enter urban tunnel
13,0 Botby gård (Puotila)
Unknown BSicon "utKRWl" Unknown BSicon "utKRW+lr" Unknown BSicon "utKRWr"
Urban tunnel station on track
11,9 Östra centrum (Itäkeskus)
Exit urban tunnel
Unknown BSicon "uABZgl+l" Urban track turning from right
Unknown BSicon "uSBRÜCKE" Urban non-passenger station/depot on track
Metrodepån (Metrovarikko)
Urban station on track Unknown BSicon "uTUNNEL1"
9,9 Igelkottsvägen (Siilitie)
Enter urban tunnel Unknown BSicon "LSTR"
Till järnvägsnätet
Urban tunnel station on track
8,5 Hertonäs (Herttoniemi)
Exit urban tunnel
Urban station on track
7,0 Brändö (Kulosaari)
Urban bridge over water
Brändö bro
Urban station on track
5,2 Fiskehamnen (Kalasatama)
Enter urban tunnel
Urban railway Urban tunnel station on track
4,1 Sörnäs (Sörnäinen)
Urban railway Urban tunnel station on track
3,2 Hagnäs (Hakaniemi)
Urban railway Urban tunnel station on track
2,3 Helsingfors universitet (Helsingin yliopisto)
Urban railway Urban tunnel station on track
1,7 Järnvägstorget (Rautatientori)
Urban railway Urban tunnel station on track
1,2 Kampen (Kamppi)
Urban tunnel junction to left Unknown BSicon "utENDEeq"
vändspår
Urban railway Urban tunnel station on track
0,0 Gräsviken (Ruoholahti)
Unknown BSicon "utENDExe"
vändspår
Unused urban tunnel straight track
Västmetron (under byggnad, klar 2016)▼

Helsingfors metro är ett 22 kilometer långt tunnelbanesystem som betjänar Helsingfors med förorter, och snart även Esbo. Antalet stationer är 17, varav 8 är under och 9 ovan jord. Metron är världens nordligaste[1] och det ända tunnelbanesystemet i Finland. Det finns tre linjer, Gräsviken - Östra C, Östra C - Mellungsbacka och Östra C - Nordsjö.

Tunnelbanan öppnades år 1982, mellan Hagnäs - Östra C. Från Östra Centrum går nu tre linjer. I väster slutar just nu linjen i Gräsviken, men inte så länge till. Man håller på att bygga Västmetron, en förlängning av metron till Stensvik med 13 nya stationer, alla under jord. Detta kommer att vara klart tills hösten 2016. Det finns även planer på två andra linjer. Östmetron, som skulle gå från Mellungsbacka - Majvik, skulle ha sex nya stationer. Det finns även planer på en linje från Sandhamn - Böle eller även till Helsingfors-Vanda Flygplats.

Metron drivs av Helsingfors stads trafikverk - HST - och är mycket populär i de områden den trafikerar. Årligen reser över 62 miljoner passagerare med metron, och per dag ungefär 200 000, men den siffran lär stiga till 375 000 när Västmetron är klar.

Historia[redigera | redigera wikitext]

.

Det första initiativet till att bygga en tunnelbana i Helsingfors togs år 1955 då en utredningskommission utsågs under namnet Förstadstrafikens planeringskommission. År 1959 bytte den namn till Metrokommissionen. Kommissionen lade fram ett förslag till ett metronätverk år 1963 som omfattade 86,5 km banor med 108 stationer.

Efter mycket politiska diskussioner beslöts det att överge den lättare och tätare modellen och planera en tyngre variant med endast en linje som använder samma spårbredd som statsjärnvägarna. Man övervägde också, av politiska skäl, att använda sovjetisk tunnelbaneteknik, men beslöt att i alla fall använda västerländsk dito. Den första linjen som skulle byggas var Kampen - Botby och detaljplaneringen kom igång år 1965.

Ett byggnadsbeslut togs i maj 1969 och det var meningen att metron skulle öppna år 1977. År 1971 blev en 2,8 km lång testbana klar mellan Hertonäs och Kasåkers metrodepå. På denna bana provkörde man redan vissa turer med automatiserade metrotåg. Vagnarna beställdes av Valmet och Strömberg, och man planerade till en början en helautomatiserad metro utan förare. Man beslöt dock att övergå till ett helmanuellt system. Efter en brand i ett tåg på depån förbättrades vagnarnas brandsäkerhet. Metrons VD ville ha en teknik som skulle vara modern ännu 20-30 år in i framtiden och därför är Helsingforsmetron fortfarande mycket modern jämfört med många andra tunnelbanor i världen. Strömberg hade inte tidigare byggt elmotorer av denna typ men tekniken blev senare en exportprodukt för Strömberg. De första av Valmet byggda vagnarna och elsystemet av Strömberg levererades år 1976.

Metrokommissionens användning av finansiella medel sattes under lupp och misstankar om mutor fanns. Högsta domstolen dömde år 1985 metrons VD Unto Valtanen skyldig till tagande av muta.

I och med metron slopades tariffzonerna, då zon 2 tidigare börjat efter Brändö och zon 3 efter Hertonäs. Nu gällde samma tariff i hela östra Helsingfors.

Metron öppnades för allmän provkörning den 1 juni 1982 men invigdes först den 2 augusti, vilket var fem år efter den planerade öppningen och 27 år efter att initiativet tagits. Till en början gick metron mellan Järnvägstorget och Östra centrum, då med titeln världens kortaste tunnelbana. Den var och är fortfarande världens nordligaste tunnelbana, 30 km norr om både Oslos tunnelbana och Sankt Petersburgs tunnelbana.

Banans utbredning[redigera | redigera wikitext]

Stationer och linjer[redigera | redigera wikitext]

Det finns tre linjer i Helsingfors metro, Gräsviken - Östra C, Östra C - Mellungsbacka och Östra C - Nordsjö. Tunnelbanan har 17 stationer för tillfället, men då Västmetron är klar har tunnelbanan 30 stationer.

Stationerna listade efter resenärer per dag:

Järnvägstorget, biljetthallen med den berömda "Kompassen"
Kampen, perrongerna
Station Resenärer per dag Linje
Järnvägstorget 52 600 Gräsviken - Östra C
Kampen 45 500 Gräsviken - Östra C
Sörnäs 44 500 Gräsviken - Östra C
Östra Centrum 39 200 Gräsviken - Östra C
Hertonäs 31 200 Gräsviken - Östra C
Hagnäs 26 000 Gräsviken - Östra C
Nordsjö 25 400 Östra C - Nordsjö
Gräsviken 20 900 Gräsviken - Östra C
Gårdsbacka 19 900 Östra C - Mellungsbacka
Helsingfors Universitet 18 300 Gräsviken - Östra C
Mellungsbacka 15 700 Östra C - Mellungsbacka
Kvarnbäcken 13 500 Östra C - Mellungsbacka
Fiskehamnen 13 200 Gräsviken - Östra C
Rastböle 9 400 Östra C - Nordsjö
Botby gård 9 000 Östra C - Nordsjö
Igelkottsvägen 8 700 Gräsviken - Östra C
Brändö 5 200 Gräsviken - Östra C

Linjerna[redigera | redigera wikitext]

Tunnelbanan har tre linjer. De är Gräsviken - Östra C, Östra C - Mellungsbacka och Östra C - Nordsjö. Då Västmetron blir klar slopas linjen Gräsviken - Östra C. Då blir det Hagalund - Östra C och Stensvik - Östra C.

Passagerarinformation[redigera | redigera wikitext]

Helsingfors Universitet, rulltrappor ner till perrongen

På tågen informeras passagerna om vilken nästa station är genom utrop och elektornisk skyltning. På stationens väggar står det också vilken station man är på. I vagnarna och på stationerna finns det linjekartor, och på stationerna har man märkt ut vilken station man befinner sig på med en röd boll, och metrons färdriktning visas med en pil.

På stationerna finns det elektroniska infotavlor som informerar om tågets ändstation och hur många minuter som är kvar till tågets avgång från stationen. Tågets avgångstid visas i realtid och baseras på var tåget befinner sig. Vid ingångarna finns LED-tavlor där man kan se följande avgångar, destinationer och hur lång tid det är kvar till dem.

I Östra Centrums station berättar man även avgångarna med högtalare på grund av att det finns ett synskade center i närheten, det avgår tåg till olika destinationer på samma perrong och stationen har tre spår. Exempel på stationsutrop vid ankomst till Östra Centrum.

I tågen meddelar man följande stations namn på finska och svenska, men före Järnvägstorget och Helsingfors Universitet meddelar man även på engelska (Central Railway Station) och (University of Helsinki).

I tågen meddelas man även om vart tåget fortsätter. T.ex. om tåget fortsätter till Mellungsbacka meddelas det, och då kan resenärerna som ska till Nordsjö byta tåg vid t.ex. Östra Centrum. Det står även på tågen vart de ska.

Anslutningar till övriga trafikslag[redigera | redigera wikitext]

Det är lätt att byta från tunnelbanan till övrig kollektivtrafik. T.ex. om man vill byta till pendeltåg eller fjärr-tåg, ska man stiga av vid stationen Järnvägstorget, som är Helsingfors centralstation. Därifrån avgår alla pendeltåg, även till Helsingfors-Vanda Flygplats. Ska man byta till fjärr-buss ska man stiga av vid Kampen. Under köpcentret finns Helsingfors busstation och resecenter. Det finns en ingång till busstationen direkt från Kampens perronger. Lokalbussar avgår från alla stationer, så det är lätt att byta från buss till tunnelbana. Spårvagn trafikerar vid de flesta stationer inne i stan. Om man ska vidare med färja till Sveaborg eller Skatudden kan man även stiga av vid Järnvägstorget, eftersom det bara är en kilometer till Salutorget, där färjornas terminal finns.

Projekt[redigera | redigera wikitext]

Helsingfors tunnelbana
Rastböle, ingången till stationen
Fiskehamnen, perrongerna

År 2009 påbörjades en 14 kilometer lång utbyggnad av tunnelbanan till Esbo. Projektet heter Västmetron och åtta nya stationer håller på att byggas. Sträckan tas i bruk hösten 2016[2]. Sommaren 2014 togs ett beslut om att förlänga tunnelbanan ytterligare 7 kilometer med fem nya stationer[3], detta kommer att bli klart till år 2020,

Det finns även planer på att förlänga tunnelbanan österut, den så kallade Östmetron. Samt finns det planer på att bygga en till linje genom centrum mot Helsingfors-Vanda Flygplats.

Västmetron[redigera | redigera wikitext]

Projektet går ut på att förlänga tunnelbanelinjen 14 kilometer västerut från Helsingfors till Esbo. Det bestämde Esbo stadsfullmäktige i september år 2006 och byggandet inleddes i november 2009. Den nya sträckan beräknas vara klar till hösten år 2016. Västmetron kommer att gå från Gräsviken till Mattby med stationerna Drumsö, Björkholmen, Kägeludden, Aalto-Universitetet, Hagalund och Ängskulla. Detta lär kosta runt 975 miljoner euro[4].

Esbo stadsfullmäktige beslöt i februari 2014 att bygga ut linjen ända till Stensvik ifall staten bidrar med en tredjedel av kostnaderna.[5] Staten godkände detta och förlängningen av Västmetron började. De nya stationerna är Finno, Kaitans, Sökö, Esboviken och Stensvik. Denna etapp väntas bli klar 2020.

Ungefär 175 000 fler resenärer börjar åka tunnelbana när Västmetron är klar. Då kommer metron att ha ungefär 375 000 resenärer varje dag.

Västmetron
Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Västmetron har figurerat i planerna sedan 1950-talet, men Esbo stad har inte varit allt för intresserad. Esbo är Finlands näst största stad och Västerleden, som går parallellt med den planerade metrolinjen, lider av allt svårare trafikproblem på grund av att motorvägen mynnar ut i gatunätet i Helsingfors centrum.

På 1990-talet var staten och Helsingfors stad villiga att finansiera sin andel av projektet, men Esbo motsatte sig fortfarande och hänvisade till priset, 390 miljoner euro och ansåg att en metro inte passar som transportmedel för stadens egnahemshusområden. Staten lovade betala 30 % av kostnaderna medan Esbo stad krävde 70 %.

År 1997 tog Helsingfors stad igen upp projektet med Esbo. I december 1998 beslöt Esbo stadsfullmäktige rekommendera att metron endast byggs till Hagalund och lämna bort den planerade förlängningen till Mattby och Stensvik. Beslutet ändrades i februari 1999 då fullmäktige beslöt att metron kunde byggas till Mattby med rösterna 48-18.

Mera politiska fejder blossade upp då man utarbetade Huvudstadsregionens trafikplan PLJ 2002, där Västmetron prioriterades framom Esbo stadsbana. Till sist kom man överens om formuleringen "Södra Esbos spårförbindelse" för att undvika ordet metro och tillåta andra alternativ, såsom en snabbspårväg. Båda projekten, metron/spårförbindelsen och stadsbanan, blev likvärdiga i PLJ 2002 och planerades till åren 2010-2020.

Enligt en enkät i Helsingin Sanomat[6] i slutet av år 2005 stödde 70 % av Esboborna och 90 % av Helsingforsborna en utbyggnad. Den 26 september 2006 röstade Esbo stadsfullmäktige för att bygga Västmetron till Mattby med rösterna 45-19 och baserade beslutet på den miljökonsekvensbedömning som gjorts. Samtidigt ställde stadsfullmäktige krav på både staten och Helsingfors stad gällande finansieringen och andra trafikprojekt i regionen.

Östmetron[redigera | redigera wikitext]

Östmetron

Efter att Helsingfors stad annekterade delar av Sibbo och en kil av Vanda i början av 2009 finns det planer på att bygga en ny tunnelbanelinje från Mellungsbacka till Majvik via de annekterade områdena i Östersundom. Sex stationer planeras på sträckan, varav fem namngivna är Västersundom, Sundberg, Gumböle, Östersundom och Majvik[7]. Finlands naturskyddsförbund har motsatt sig projektet eftersom det skulle bryta naturförbindelsen mellan havet och Sibbo Storskogs Nationalpark.

En snabbspårväg har presenterats som ett alternativ, man skulle för samma pris kunna bygga en spårvägslinje runt Helsingfors som det skulle kosta att förlänga tunnelbanan från Mellungsbacka - Majvik.

En ny metrolinje[redigera | redigera wikitext]

Helsingfors har reserverat plats för en ny metrolinje från Sandhamn och Degerö via Skatudden, Kampen och Tölö till Böle, med en eventuell förlängning till Helsingfors-Vanda Flygplats eller Vik[8]. Inga beslut har tagits, men en del av sträckorna har utretts närmare, speciellt sträckan mellan Kampen och Böle. Inom den närmaste framtiden kommer kollektivtrafiken från centrum till Degerö inte skötas av tunnelbana, utan av en spårvägsbro, som börjas byggas år 2017[9].

Tåg och teknik[redigera | redigera wikitext]

Inne i metron, sorten M100

D

Helsingfors metro körs av två slags tåg. De är typerna M-100 och M-200, och de kör i 70-80km/h. Tågen är orange.

Tills Västmetron öppnar har man skaffat nya M-300 tåg som tas i bruk då den nya linjen öppnar.

Helsingfors Universitet, perrongerna

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Fanny Fröman (02.08.2012). ”Metron fyller 30 år idag”. svenska.yle.fi. http://svenska.yle.fi/artikel/2012/08/02/metron-fyller-30-ar-idag. Läst 26 september 2014. 
  2. ^ Jonas Blomqvist (10.02.2014). ”HS: Västmetron försenas ytterligare”. svenska.yle.fi. http://svenska.yle.fi/artikel/2014/02/10/hs-vastmetron-forsenas-ytterligare. Läst 26 september 2014. 
  3. ^ Pia Johansson (25.08.2014). ”Esbo får sina metropengar”. svenska.yle.fi. http://svenska.yle.fi/artikel/2014/08/25/esbo-far-sina-metropengar. Läst 26 september 2014. 
  4. ^ Christoffer Gröhn (10.01.2014). ”Kostnadsökningen av västmetron ska utredas”. svenska.yle.fi. http://svenska.yle.fi/artikel/2014/01/10/kostnadsokningen-av-vastmetron-ska-utredas. Läst 26 september 2014. 
  5. ^ Christoffer Gröhn (24.02.2014). ”Esbofullmäktige godkände metroförlängning”. svenska.yle.fi. http://svenska.yle.fi/artikel/2014/02/24/esbofullmaktige-godkande-metroforlangning. Läst 26 september 2014. 
  6. ^ Valtaosa espoolaisista kannattaa länsimetroa Helsingin Sanomat.
  7. ^ ”Metron som spårtrafikslösning”. Östersundomkommittén. 20.4.2011. http://yhteinenostersundom.fi/sv/teemat/metron-som-spartrafikslosning/. Läst 26 september 2014. 
  8. ^ ”Generalplan 2002”. Helsingfors stad. http://www.hel.fi/www/helsinki/sv/boende-och-miljo/planlaggning/aktuella/generalplan-2002. Läst 26 september 2014. 
  9. ^ Christoffer Gröhn (12.09.2013). ”Bron över Kronbergsfjärden byggs 2017, Maria sjukhus säljs”. svenska.yle.fi. http://svenska.yle.fi/artikel/2013/09/12/bron-over-kronbergsfjarden-byggs-2017-maria-sjukhus-saljs. Läst 26 september 2014. 
  10. ^ Lokaltidningen MunkinSeutu v. 51/2006 nr. 24

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]