Helsingfors metro

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Helsingfors metro
Kaisaniemi metro station-1.JPG
Metrotåg i Helsingfors Universitets station, (fd. Kajsaniemi)
Allmänt
Plats Finland Finland, Helsingfors
Antal linjer 2
Antal hållplatser 17
Turtäthet 4 min
Antal passagerare 200 000/vardagsdygn
Organisation
Invigd 1982
Trafikoperatör HSL
Tekniska fakta
Banlängd 22 km kilometer
Hastighet 70-80 km/h km/h

Helsingfors metro är ett 22 kilometer långt tunnelbanesystem som betjänar Helsingfors med förorter och snart även Esbo. Antalet stationer är för tillfället 17, varav åtta är under och nio ovan jord. Metron är världens nordligaste[1] och det enda tunnelbanesystemet i Finland. Det finns två linjer, Gräsviken - Mellungsbacka och Gräsviken - Nordsjö. Den största och mest trafikerade stationen är Järnvägstorget inne i centrala Helsingfors.

Metron öppnades år 1982 mellan Hagnäs och Östra C. I väster slutar just nu linjen i Gräsviken, men inte så länge till. Man håller på att bygga Västmetron, en förlängning av metron till Stensvik med 13 nya stationer, alla under jord. De första åtta stationerna kommer att öppnas i januari 2017, medan resten planeras vara klara till 2020. Dessutom förbereder man sig för att bygga en linje till, som ska gå från Sandhamn till Böle och kanske ända till Helsingfors-Vanda och Vik. Det finns även planer på en så kallad Östmetro med sex nya stationer från Mellungsbacka.

All kollektivtrafik i Helsingfors drivs av Helsingfors stads trafikverk, HST. Metron är mycket populär i de områden den trafikerar. Årligen reser ca. 62 miljoner[2] personer med metron.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det första initiativet till att bygga en tunnelbana i Helsingfors togs år 1955 då en utredningskommission utsågs under namnet Förstadstrafikens planeringskommission. År 1959 bytte den namn till Metrokommissionen. Kommissionen lade fram ett förslag till ett metronätverk år 1963 som omfattade 86,5 km banor med 108 stationer.

Efter många politiska diskussioner beslöts det att överge den lättare och tätare modellen och planera en tyngre variant med endast en linje som använder samma spårbredd som statsjärnvägarna. Man övervägde också, av politiska skäl, att använda sovjetisk tunnelbaneteknik, men beslöt att i alla fall använda västerländsk dito. Den första linjen som skulle byggas var Kampen - Botby och detaljplaneringen kom igång år 1965.

Ett byggnadsbeslut togs i maj 1969 och det var meningen att metron skulle öppna år 1977. År 1971 blev en 2,8 km lång testbana klar mellan Hertonäs och Kasåkers metrodepå. På denna bana provkörde man redan vissa turer med automatiserade metrotåg. Vagnarna beställdes av Valmet och Strömberg och man planerade till en början en helautomatiserad metro utan förare. Man beslöt dock att övergå till ett helmanuellt system. Efter en brand i ett tåg på depån förbättrades vagnarnas brandsäkerhet. Metrons VD ville ha en teknik som skulle vara modern ännu 20-30 år in i framtiden och därför är Helsingforsmetron fortfarande mycket modern jämfört med många andra tunnelbanor i världen. Strömberg hade inte tidigare byggt elmotorer av denna typ men tekniken blev senare en exportprodukt för Strömberg. De första av Valmet byggda vagnarna och elsystemet av Strömberg levererades år 1976.

Metrokommissionens användning av finansiella medel sattes under lupp och misstankar om mutor fanns. Högsta domstolen dömde år 1985 metrons VD Unto Valtanen skyldig till tagande av muta.

I och med metron slopades tariffzonerna, då zon 2 tidigare börjat efter Brändö och zon 3 efter Hertonäs. Nu gällde samma tariff i hela östra Helsingfors.

Metron öppnades för allmän provkörning den 1 juni 1982 men invigdes först den 2 augusti, vilket var fem år efter den planerade öppningen och 27 år efter att initiativet tagits. Till en början gick metron mellan Järnvägstorget och Östra centrum, då med titeln världens kortaste tunnelbana. Den var och är fortfarande världens nordligaste tunnelbana, 30 km norr om både Oslos tunnelbana och Sankt Petersburgs tunnelbana.

Banans utbredning[redigera | redigera wikitext]

Linjer och stationer[redigera | redigera wikitext]

Helsingfors metro
Urban tunnel track end start
vändspår
Urban track end start Urban tunnel station on track
16,9 Mellungsbacka (Mellunmäki)
Urban station on track Exit urban tunnel
16,2 Nordsjö (Vuosaari)
Urban straight track Urban station on track
15,2 Gårdsbacka (Kontula)
Urban station on track Urban straight track
14,9 Rastböle (Rastila)
Urban bridge over water Urban straight track
Nordsjö bro
Enter urban tunnel Unknown BSicon "uSBRÜCKE"
Urban tunnel straight track Urban station on track
13,8 Kvarnbäcken (Myllypuro)
Urban tunnel station on track Enter urban tunnel
13,0 Botby gård (Puotila)
Unknown BSicon "utKRWl" Unknown BSicon "utKRW+lr" Unknown BSicon "utKRWr"
Urban tunnel station on track
11,9 Östra centrum (Itäkeskus)
Exit urban tunnel
Unknown BSicon "uABZgl+l" Urban track turning from right
Unknown BSicon "uSBRÜCKE" Urban non-passenger station/depot on track
Metrodepån (Metrovarikko)
Urban station on track Unknown BSicon "uTUNNEL1"
9,9 Igelkottsvägen (Siilitie)
Enter urban tunnel Unknown BSicon "LSTR"
Till järnvägsnätet
Urban tunnel station on track
8,5 Hertonäs (Herttoniemi)
Exit urban tunnel
Urban station on track
7,0 Brändö (Kulosaari)
Urban bridge over water
Brändö bro
Urban station on track
5,2 Fiskehamnen (Kalasatama)
Enter urban tunnel
Urban railway Urban tunnel station on track
4,1 Sörnäs (Sörnäinen)
Urban railway Urban tunnel station on track
3,2 Hagnäs (Hakaniemi)
Urban railway Urban tunnel station on track
2,3 Helsingfors universitet (Helsingin yliopisto)
Urban railway Urban tunnel station on track
1,7 Järnvägstorget (Rautatientori)
Urban railway Urban tunnel station on track
1,2 Kampen (Kamppi)
Urban tunnel junction to left Unknown BSicon "utENDEeq"
vändspår
Urban railway Urban tunnel station on track
0,0 Gräsviken (Ruoholahti)
Unknown BSicon "utENDExe"
vändspår
Unused urban tunnel straight track
Västmetron (under byggnad, klar 2016)▼

Linjerna[redigera | redigera wikitext]

Det finns två linjer i Helsingfors metro, Gräsviken - Mellungsbacka och Gräsviken - Nordsjö. Just nu är turtätheten 4 minuter på de flesta stationerna, men då Västmetron öppnas ska det ändras till 2 minuter.

Stationer[redigera | redigera wikitext]

För tillfället har metron 17 stationer, åtta ovan och nio under jord.

De stationer som hade flest resenärer per dag år 2014:

Station Resenärer per dag
Järnvägstorget 52 600
Kampen 45 500
Sörnäs 44 500
Östra Centrum 39 200
Hertonäs 31 200
Hagnäs 26 000
Nordsjö 25 400
Gräsviken 20 900
Gårdsbacka 19 900
Helsingfors Universitet 18 300

Anslutande trafikslag[redigera | redigera wikitext]

Kampen, perrongerna

Från alla stationer inne i centrala Helsingfors avgår flera olika spårvägslinjer, och från alla metrons stationer avgår lokalbussar.

Metron har två stationer som ligger i ett resecentrum, dessa är Järnvägstorget och Kampen. Ovanför Järnvägstorget befinner sig Helsingfors centralstation, med 200 000 resenärer per dag. Dessutom avgår alla pendeltåg härifrån, bland annat till Helsingfors-Vanda. Kampen är ett stort köpcentrum och resecentrum, här finns Helsingfors busstation, som man har förbindelse med direkt från plattformen, och även en terminal för bussarna till Esbo.

Passagerarinformation[redigera | redigera wikitext]

Helsingfors Universitet, rulltrappor ner till perrongen

På tågen informeras passagerna om vilken nästa station är genom utrop och elektronisk skyltning. På stationens väggar står det också vilken station man är på. I vagnarna och på stationerna finns det linjekartor, och på stationerna har man märkt ut vilken station man befinner sig på med en röd boll, och metrons färdriktning visas med en pil.

På stationerna finns det elektroniska infotavlor som informerar om tågets ändstation och hur många minuter som är kvar till tågets avgång från stationen. Tågets avgångstid visas i realtid och baseras på var tåget befinner sig. Vid ingångarna finns LED-tavlor där man kan se följande avgångar, destinationer och hur lång tid det är kvar till dem.

I Östra Centrums station ropas avgångarna ut i högtalare på grund av att det finns ett synskadecenter i närheten, det avgår tåg till olika destinationer på samma perrong och stationen har tre spår. Exempel på stationsutrop vid ankomst till Östra Centrum.

I tågen meddelar man följande stations namn på finska och svenska, men före Järnvägstorget och Helsingfors Universitet meddelar man även på engelska (Central Railway Station) och (University of Helsinki).

I tågen meddelas man även om vart tåget fortsätter. T.ex. om tåget fortsätter till Mellungsbacka meddelas det, och då kan resenärerna som ska till Nordsjö byta tåg vid t.ex. Östra Centrum. Det står även på tågen vart de ska.

Framtiden[redigera | redigera wikitext]

Västmetron[redigera | redigera wikitext]

Projektet går ut på att förlänga tunnelbanelinjen 14 kilometer västerut från Gräsviken i Helsingfors till Esbo. Sträckan kommer ha 13 nya stationer, alla under jord. Två av de stationerna kommer att vara ändstationer, Hagalund och Stensvik. I och med västmetrons öppning kommer man även att döpa linjerna till M1 och M2.

Detta bestämdes år 2006 av Esbo stadsfullmäktige och 2009 inleddes arbetet. Västmetron byggs i två etapper, de åtta första stationerna öppnar i januari 2017[3] och den andra delen 2020[4].

Den första delen av Västmetron kommer att kosta runt 975 miljoner euro[5]. Den andra delen betalar staten en tredjedel av[6].

Ungefär 175 000 fler resenärer per dag beräknas åka metro när Västmetron är klar. Då kommer metron att ha ungefär 375 000 resenärer per dag.

Nya stationer[redigera | redigera wikitext]

De nya stationerna har alla en egen identitet för att hjälpa resenärerna att skilja stationerna från varandra. Av de 13 nya stationerna ligger Drumsö och Björkholmen i Helsingfors. Stationerna i Esbo heter Kägeludden, Aalto-universitetet, Hagalund, Ängskulla, Mattby (klart 2016), Finno, Kaitans, Sökö, Esboviken, Stensvik (klart 2020).

Västmetron

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Västmetron har figurerat i planerna sedan 1950-talet, men Esbo stad har inte varit allt för intresserad. Esbo är Finlands näst största stad och Västerleden, som går parallellt med den planerade metrolinjen, lider av allt svårare trafikproblem på grund av att motorvägen mynnar ut i gatunätet i Helsingfors centrum.

På 1990-talet var staten och Helsingfors stad villiga att finansiera sin andel av projektet, men Esbo motsatte sig fortfarande och hänvisade till priset, 390 miljoner euro och ansåg att en metro inte passar som transportmedel för stadens egnahemshusområden. Staten lovade betala 30 % av kostnaderna medan Esbo stad krävde 70 %.

År 1997 tog Helsingfors stad åter upp projektet med Esbo. I december 1998 beslöt Esbo stadsfullmäktige rekommendera att metron endast byggs till Hagalund och utelämna den planerade förlängningen till Mattby och Stensvik. Beslutet ändrades i februari 1999 då fullmäktige med röstsiffrorna 48-18 beslöt att metron kunde byggas till Mattby.

Fler politiska fejder blossade upp då man utarbetade Huvudstadsregionens trafikplan PLJ 2002, där Västmetron prioriterades framom Esbo stadsbana. Till sist kom man överens om formuleringen "Södra Esbos spårförbindelse" för att undvika ordet metro och tillåta andra alternativ, såsom en snabbspårväg. Båda projekten, metron/spårförbindelsen och stadsbanan, blev likvärdiga i PLJ 2002 och planerades till åren 2010-2020.

Enligt en enkät i Helsingin Sanomat[7] i slutet av år 2005 stödde 70 % av Esboborna och 90 % av Helsingforsborna en utbyggnad. Den 26 september 2006 röstade Esbo stadsfullmäktige för att bygga Västmetron till Mattby med rösterna 45-19 och baserade beslutet på den miljökonsekvensbedömning som gjorts. Samtidigt ställde stadsfullmäktige krav på både staten och Helsingfors stad gällande finansieringen och andra trafikprojekt i regionen.

Östmetron[redigera | redigera wikitext]

Östmetron

Efter att Helsingfors stad annekterade delar av Sibbo och en kil av Vanda i början av 2009 finns det planer på att bygga ut metrolinjen från Mellungsbacka till Majvik via de annekterade områdena i Östersundom. Sex stationer planeras på sträckan, varav fem namngivna är Västersundom, Sundberg, Gumböle, Östersundom och Majvik[8]. Finlands naturskyddsförbund har motsatt sig projektet eftersom det skulle bryta förbindelsen mellan havet och Sibbo Storskogs Nationalpark.

En snabbspårväg har presenterats som ett alternativ, man skulle för samma pris kunna bygga en spårvägslinje runt Helsingfors som det skulle kosta att förlänga tunnelbanan från Mellungsbacka - Majvik.

En ny metrolinje[redigera | redigera wikitext]

Helsingfors har reserverat plats för en ny metrolinje från Sandhamn och Degerö via Skatudden, Kampen och Tölö till Böle, med en eventuell förlängning till Helsingfors-Vanda Flygplats och Vik[9]. Inga beslut har tagits, men en del av sträckorna har utretts närmare, speciellt sträckan mellan Kampen och Böle. Dessutom har man sprängt utrymme för en ny metrostation i Böle. Inom den närmaste framtiden kommer kollektivtrafiken från centrum till Degerö inte skötas av tunnelbana, utan av en spårväg, som börjas byggas år 2017[10].

Stationerna
Fortsätter troligtvis till Helsingfors-Vanda och Vik
Böle
Mejlans
Olympiastadion
Tölö
Kampen Byte till Hagalund/Stensvik - Mellungsbacka/Nordsjö linjerna
Esplanaden
Salutorget
Skatudden
Kronobergsstranden
Degerö
Gunillavägen
Sandhamn

Tåg och teknik[redigera | redigera wikitext]

Inne i metron, sorten M100

Helsingfors metro körs av två slags tåg. De är typerna M-100 och M-200, och de kör i 70-80km/h. Tågen är orange. Tills Västmetron öppnar har man skaffat nya M-300 tåg som tas i bruk då den nya linjen öppnar.

Helsingfors Universitet, perrongerna

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Fanny Fröman (2 augusti 2012). ”Metron fyller 30 år idag”. svenska.yle.fi. http://svenska.yle.fi/artikel/2012/08/02/metron-fyller-30-ar-idag. Läst 26 september 2014. 
  2. ^ ”Antal personer som använder metrostationerna”. Helsingin kaupunki. http://www.hel.fi/www/hkl/sv/med-metro/antal-personer-som-anvander-metrostationer/. Läst 8 september 2015. 
  3. ^ Jonas Blomqvist (10 februari 2014). ”HS: Västmetron försenas ytterligare”. svenska.yle.fi. http://svenska.yle.fi/artikel/2014/02/10/hs-vastmetron-forsenas-ytterligare. Läst 26 september 2014. 
  4. ^ Pia Johansson (25 augusti 2014). ”Esbo får sina metropengar”. svenska.yle.fi. http://svenska.yle.fi/artikel/2014/08/25/esbo-far-sina-metropengar. Läst 26 september 2014. 
  5. ^ Christoffer Gröhn (10 januari 2014). ”Kostnadsökningen av västmetron ska utredas”. svenska.yle.fi. http://svenska.yle.fi/artikel/2014/01/10/kostnadsokningen-av-vastmetron-ska-utredas. Läst 26 september 2014. 
  6. ^ Christoffer Gröhn (24 februari 2014). ”Esbofullmäktige godkände metroförlängning”. svenska.yle.fi. http://svenska.yle.fi/artikel/2014/02/24/esbofullmaktige-godkande-metroforlangning. Läst 26 september 2014. 
  7. ^ Valtaosa espoolaisista kannattaa länsimetroa Helsingin Sanomat.
  8. ^ ”Metron som spårtrafikslösning”. Östersundomkommittén. 20 april 2011. http://yhteinenostersundom.fi/sv/teemat/metron-som-spartrafikslosning/. Läst 26 september 2014. 
  9. ^ ”Generalplan 2002”. Helsingfors stad. http://www.hel.fi/www/helsinki/sv/boende-och-miljo/planlaggning/aktuella/generalplan-2002. Läst 26 september 2014. 
  10. ^ Christoffer Gröhn (12 september 2013). ”Bron över Kronbergsfjärden byggs 2017, Maria sjukhus säljs”. svenska.yle.fi. http://svenska.yle.fi/artikel/2013/09/12/bron-over-kronbergsfjarden-byggs-2017-maria-sjukhus-saljs. Läst 26 september 2014. 
  11. ^ Lokaltidningen MunkinSeutu v. 51/2006 nr. 24

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]