Kungariket Sardinien

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kungariket Sardinien
Regno di Sardegna (Italienska)
Regnum Sardiniae et Corsicae (Latin)
13241861
Flagga Vapen
Nationalsång: "S'hymnu sardu nationale"
Kungariket Sardinien efter 1847.
Kungariket Sardinien efter 1847.
Huvudstad Cagliari
(1324–1720, 1798–1814)
Turin
(1720–1798, 1814–1861)
Språk Italienska, Franska, Sardiska, Liguriska, Korsikanska
Religion Romersk katolicism
Statsskick Absolut monarki
(1324–1849)
Konstitutionell monarki
(1849–1861)
Bildades 1324


Upphörde 17 mars 1861
 – upphörde genom Italiens enande
Areal 73 810 km² (1859)
Folkmängd 7 289 000 (1859)
Valuta Piemontesisk scudo (till 1816)
Fransk franc (1800–14)
Sardinsk lira (1816–61)
Föregående
Efterföljande
Judikatet Arborea
Republiken Pisa
Sassari
Hertigdömet Savojen
Republiken Genua
Kungariket Italien (Napoleontiden)
Republiken Alba
Piemontesiska republiken
Subalpinska republiken
Kungariket Italien
Andra franska kejsardömet
Idag del av Frankrike Frankrike
Italien Italien
Monaco Monaco

Kungariket Sardinien (även kallat Piemonte-Sardinien eller Sardinien-Piemonte) var ett kungarike i södra Europa, som existerade från det tidiga 1300-talet till mitten av 1800-talet. Kungariket var föregångaren till dagens Italien och var centrerat kring landsdelen Piemonte och ön Sardinien. Från och med år 1720 kontrollerades staten av huset Savojen. Huvudstaden skiftade en del, men blev till sist Turin. Kungariket var en viktig stormakt i Krimkriget (18531856).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kungariket Sardinien var en del av det Aragoniska riket på 1400-talet.

Ön Sardinien indelades före 1200-talets slut i fyra giudicati, vilket var självstyrande entiteter som gradvis utvecklats till arvfurstendömen. Emellertid fortsatte påven att hävda sin överhöghet över Sardinien. År 1297 förlänade påve Bonifatius VIII Sardinien, tillsammans med Korsika, till Jakob II av Aragonien och upprättade därmed Regnum Sardiniae et Corsicae ("Kungariket Sardinien och Korsika"). Den aragoniska kronan kunde dock inte upprätta de facto kontroll över ön förrän 1324, när kronprins Alfons (senare kung Alfons IV) erövrade Sardinien. Det dröjde dock många år av strider innan aragonierna kunde uppnå en fullständig kontroll över ön.[1] 1434 förlorades Korsika till Genua.[2] Efter föreningen av den aragoniska och kastilianska kronan, blev Sardinien en del av det växande Spanska imperiet.[1]

Under det spanska tronföljdskriget kapitulerade öns huvudstad, Cagliari, inför den brittiska flottan. År 1708 blev ön österrikiskt territorium, vilket bekräftades genom freden i Utrecht 1713. Statsmannen Giulio Alberoni försökte å Spaniens vägnar att återta landets forna italienska besittningar och kom att invadera Sardinien 1717. Vid freden i London 1718 tvingades Viktor Amadeus II, hertig av Savojen och härskare över Piemonte, att avträda Sicilien till habsburgarna och erhöll i gengäld Sardinien. Två år senare, 1720, tillträdde Viktor Amadeus II formellt som "kung av Sardinien", när han förenade sina andra besittningar med ön. Rikets makt kom emellertid i praktiken att koncentreras till landsdelen Piemonte.[1][3] Även om kungarikets huvudstad de jure var belägen i Cagliari på Sardinien, fungerade Turin i Piemonte som de facto-huvudstad.

När fastlandets stater blev ockuperade och så småningom annekterade av Napoleons Frankrike som republiken Alba, Piemontesiska republiken, Subalpinska republiken, republiken Italien och senare kungariket Italien tog kungen av Sardinien för första gången sin hemvist på ön Sardinien. Efter Wienkongressen (1814–1815) som omstrukturerade Europa efter Napoleons nederlag, återvände kungen till fastlandsdelen av sitt rike, vilken utökats med Ligurien, som var taget från republiken Genua. År 1847–1848 enades de savojarda staterna tillsammans i ett rättssystem, men huvudstaden var fortfarande i Turin, och beviljade en konstitution, Statuto Albertino. Den följande annekteringen av Lombardiet (1859), Centralitaliens förenade provinser och Bägge Sicilierna (1860), Venetien (1866) och Kyrkostaten (1870). Den 17 mars 1861, för att bättre återspegla den nya utsträckningen bytte Kungariket Sardinien namn till Kungariket Italien, och huvudstaden flyttades till Florens och så småningom till Rom.

Regenter av Sardinien[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Kingdom of Sardinia, 18 januari 2016.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från italienskspråkiga Wikipedia, Regno di Sardegna, 12 februari 2016.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Sardinia | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. Encyclopædia Britannica. https://www.britannica.com/place/Sardinia-island-Italy. Läst 15 mars 2022. 
  2. ^ ”Corsica | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. Encyclopædia Britannica. https://www.britannica.com/place/Corsica. Läst 15 mars 2022. 
  3. ^ ”Sardinien - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sardinien-(rike-1720-1861). Läst 16 mars 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]