Hjälmare kanal

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hjälmare kanal
m Sluss
Unknown BSicon "uexJUNCa" Unknown BSicon "uJUNCa" Unknown BSicon "uESTUARYeq"
Arbogaån/Mälaren 0,7 m ö.h.
Unknown BSicon "ueSTR" Unknown BSicon "uLock3"
5 Gravudden (2 slussar)
Unused waterway with floodgate down Urban straight track
Konung Carl Gustaf
Unknown BSicon "uxLIFT" Unknown BSicon "uLIFT"
E20 klaffbro
Unused waterway with floodgate down Urban straight track
Drottning Hedvig Eleonora
Unused waterway with floodgate down Urban straight track
Konung Carl XI
Unknown BSicon "ueSTR" Unknown BSicon "uLock3"
5 Säby (2 slussar)
Unused waterway with floodgate down Urban straight track
Drottning Ulrika Eleonora
Unused waterway with floodgate down Urban straight track
Prins Carl
Unknown BSicon "ueSTR" Unknown BSicon "uSTAIRd"
8,5 Hällby (3 slussar)
Unknown BSicon "ueSTR" Unknown BSicon "uLIFT"
Klaffbro v. Hjälmare docka
Unknown BSicon "ueSTR" Unknown BSicon "uJUNCld" Unknown BSicon "uDRYl"
2,5 Hjälmare docka
Unused waterway with floodgate down Urban straight track
Prinsessan Hedvig Sofia
Unknown BSicon "ueSTR" Waterway with floodgate down
2,5 Åttans sluss (1 sluss)
Unused waterway with floodgate down Urban straight track
Prinsessan Ulrika Eleonora
Unknown BSicon "uDOCKSl" Unknown BSicon "uDOCKSr"
Kvarnsjön / Hafsjön
Unknown BSicon "uexBHF" Urban straight track
Kroksjön
Unused waterway with floodgate down Urban straight track
Westmanland
Unknown BSicon "uexBHF" Unknown BSicon "uCSTRag"
Lillsjön
Unused waterway turning left
Unknown BSicon "uexJUNCrd" + Unknown BSicon "lCSTR-L"
Bergkarlskanalen
Unknown BSicon "uCSTRef"
Waterway with floodgate down
Gamla kanalen: Södermanland (halvsluss)
Urban station on track
Långsjön
Urban straight track
Unknown BSicon "uSTRfr"
Arninge märke
Unknown BSicon "ueBHF"
F.d. Värhultasjön
Unknown BSicon "uSWING"
Länsväg D715, svängbro
Waterway with floodgate down
0,2 Notholmen (1 sluss)
Unknown BSicon "uESTUARYa"
Hjälmaren 22 m ö.h.
Gravuddens slussar. Arbogaån i bakgrunden.
Hällby slussar
Hjälmare docka
Vid Notholmen. Hjälmaren i bakgrunden.

Hjälmare kanal är en kanal som förbinder Hjälmaren med Arbogaån. Via Arbogaån nås Mälaren. Kanalen byggdes 1623–1639 med syfte att underlätta transporten av järn, spannmål och virke mellan Bergslagen och Stockholm/Östersjön.

Kanalen är totalt 13 700 meter lång, varav 8 500 meter är grävd kanal. Den har en total fallhöjd på 22 meter, genom nio handdrivna slussar fördelade på fem ställen. Maxlängden för båtar är 30 meter, maxdjupet är 1,95 meter och maxhöjden är fri. Högsta tillåtna fart genom kanalen är 5 knop.

Slussar och platser längs kanalen[redigera | redigera wikitext]

Från söder till norr:

  • Notholmen var före sjösänkningarna en ö i Notholmsviken i Hjälmaren, men är numera namnet på två där belägna gårdar och en sluss med cirka 0,2 meters lyfthöjd, som ligger strax efter inloppet i kanalen.
  • Kvarnsjön i Säterbo socken.
  • Åttans sluss, cirka 2,5 meters lyfthöjd, alldeles norr om Kvarnsjön.
  • Hjälmare docka, en torrdocka i anslutning till kanalen. Här fanns tidigare ett varv och en reparationsdocka. Numera är det en uppläggningsplats för fritidsbåtar. Runt 25 personer bor intill själva dockan.
  • Hällby, tre slussar om totalt cirka 8,5 meters lyfthöjd. Detta är att betrakta som kanalens centrum. (Slussen kallas ibland "dockslussen" eftersom den ligger parallellt med Hjälmare docka.)
  • Säby, två slussar om totalt cirka 5 meters lyfthöjd.
  • Gravudden, två slussar om totalt cirka 5 meters lyfthöjd. Här mynnar kanalen i Arbogaån.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Karl IX:s kanal[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Karl IX:s kanal

Redan Gustav Vasa var intresserad av att förena Mälaren, Hjälmaren och Vänern med varandra. Karl IX började en kanalisering av Eskilstunaån för att åstadkomma en farled mellan Mälaren och Hjälmaren. Kanalen byggdes med tysk hjälp under åren 1596–1610 under överinseende av vallmästaren vid Nyköpingshus, Petter von Lybeck. Den följde i stort sett Eskilstunaåns förlopp. Kanalen hade 14 slussar, vilka byggdes under åren 1603–1610. Den första slussen byggdes 1603 vid Torshälla, 1605–1608 byggdes tre slussar vid Tunafors och 1607 arbetade man på slussar vid Hyndevad [1]. Det ska dessutom ha förekommit slussar vid Skogstorp och Skjulsta. En del av den gamla kanalens sträckning ingår i den senare anlagda Eskilstuna kanal [2]. Kanalen synes ha varit i drift från 1610 fram till 1650. Den kallades tidigare även för Hertig Karls grav [1].

1639 års kanal[redigera | redigera wikitext]

Den första Hjälmare kanal byggdes 1629–1639 på initiativ av Gustav II Adolf, och kallades först Hjälmare slussverk, senare Arboga graf. Den sträckte sig genom de fem små sjöarna Värhulta-, Lill-, Lång-, Krok- och Hafsjöarna. Kanalens djup var anläggningen 3 fot (0,9 meter).[3]

Kanalen byggdes om 1642–1672, 1642–1672 och därefter 1691–1701. Vid det senare tillfället ökades kanalens djup till 8 fot (2,4 meter), men det verkliga djupet torde ha varit drygt 1 meter.[3] Den grundligaste ombyggnaden skedde under åren 1770–1776. Trots denna ombyggnad tvingades man ofta stänga kanalen för reparationer, och den hade begränsad kapacitet.

Man kan fortfarande se lämningar av den gamla kanalen väster om den nya sträckningen. Lämningarna är skyddade som fast fornlämning enligt Kulturmiljölagen. Slussarna hade följande namn:[4]

Läge Namn
Gravudden 1. Axel Sparre
2. Ängsslussen
3. Regeringsslussen
4. Drottning Hedvig
5. Kung Carl Gustaf
6. Gustaf Bonde
7. Majoren
8. Carl Bonde
9. Claes Stiernsköld
Kroksjöns södra ände 10. Konung Karl XI

1701 års kanal[redigera | redigera wikitext]

Ulrika Eleonoras sluss (senare omdöpt till Gustaf III) i Gamla Hjälmare kanal
Gamla Hjälmare kanal norrut från slussen Ulrika Eleonora

Slussarnas antal minskades till 8, jämte en halvsluss. De döptes om enligt följande:[5]

Läge Namn
Gravudden 1. Konung Carl Gustaf
Säby N 2. Drottning Hedvig Eleonora
Säby S 3. Konung Carl XI
Hällby N 4. Drottning Ulrika Eleonora, omdöpt 1776 till Gustav III
Hällby S 5. Prins Carl
Hällby kvarn 6. Prinsessan Hedvig Sophia
Hällby kvarn 7. Prinsessan Ulrika Eleonora
Kroksjöns södra ände 8. Westmanland
Långsjöns norra ände 9. Södermanland (halvsluss)

1830 års kanal[redigera | redigera wikitext]

En ny ombyggnad ägde rum 1819–1830 under ledning av Baltzar von Platen. Kanalen fick då sin nuvarande sträckning, och kom att gå genom mer berg och färre sjöar. Den norra delen av kanalen fick därvid en mer östlig sträckning mellan Arbogaån och Kvarnsjön, och mellan Kvarnsjön och Långsjön. På den sydligaste sträckan, närmast Hjälmaren, behöll man kanalens ursprungliga sträckning. Den nya kanalsträckningen omfattade drygt fem kilometer. Hela kanalen fick efter detta en betydligt större kapacitet.

Läge Namn Lyfthöjd (meter)
Gravudden 1. Fäderneslandet 5
2. Riksens ständer
Säby 3. Konung Carl XI 5
4. Kronprins Kronprins Josef Frans Oscar
Hällby 5. Arfprins Oscar Fredrik 8,5
6. Arfprins Frans Gustaf Oscar
7. Arfprins Carl Ludvig Eugene
Åttans sluss 8. Konung Carl XIV Johan 2,5
Notholmen 9. Hjälmare sluss 0,2

Hjälmarsänkningen 1877–1887[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Hjälmarsänkningen

I samband med Hjälmarsänkningen (1878–1887) sänktes vattennivån med 1,3 meter. Under vintern 1879–1880 fick man därför bygga om Notholmens sluss och den gamla "Södermanland" (idag borttagen). Dessutom fick man gräva ur vissa delar av kanalen för att bevara ett vattendjup på minst 2 meter. Norr om Långsjön fick man i Bergkarlskanalen spränga bort ytterligare berg.[6]

Fortsatta planer[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Järle kanal och Svea kanal

För att ytterligare underlätta transport av järn fanns under 1640-talet planer på att anlägga en ny kanal, Järle kanal, mellan Hjälmaren och den planerade staden Järle i Bergslagen. Detta projekt påbörjades, men slutfördes aldrig.

Det har också vid flera olika tillfällen funnits planer på att förbinda Hjälmaren med Vänern. Från början var syftet att undvika Öresundstullen, genom att fartyg från Östersjön och Stockholm skulle kunna få direkttillgång till Västerhavet, utan att passera Öresund. Segeltiden skulle även kunna förkortas. Detta kanalprojekt fick på 1800-talet namnet Svea kanal. Trots ett flertal initiativ från 1500-talet och fram till 1900-talet, påbörjades dock aldrig Svea kanal.

Hjälmare docka[redigera | redigera wikitext]

Eventuellt kan en docka ha funnits i äldre tid. Den nuvarande dockan ritades av Johan Edström som var von Platens medarbetare. Den har tillkommit någon gång under 1820-talet, och återfinns först på en karta från 1831–32. Här fanns förr ett varv med båttillverkning. På senare år, mellan 1950 och 1963, tillverkades landsvägsfärjor.[7] Idag utgör Hjälmare docka centrum för kanalen. Där finns ett kafé och en varvshistorisk samling.[8]

Utbyggnadsplaner på 1900-talet[redigera | redigera wikitext]

Flera gånger under 1900-talet fanns planer på att utvidga och förbättra Hjälmare kanal. Kungliga kanalkommissionen meddelade år 1921 att en mer tidsenlig vattenväg mellan Mälaren och Hjälmaren borde tillskapas. Man lade fram fyra olika förslag med djupgående från 2,3 till 5 meter. När Skånska Cement år 1938 byggde en cementfabrik i Köping fanns planer på transportera kalkstenen från kalkbrottet i Forsby till Köping via Hjälmare kanal. Man skulle då behöva fördjupa och räta ut kanalen. Istället fastnade man för att bygga Kalklinbanan Forsby-Köping, en investering som i slutändan kan ha blivit dyrare än att utvidga kanalen.[9] Se sent som i början av 1950-talet diskuterades en utvidgning av kanalen till ett djup på 4 meter för att möjliggöra för s.k. "paragrafbåtar" på 500 ton att kunna gå till Örebro. Antalet slussar skulle då minskas till tre med 45 meters längd och 8,2 meters bredd. Med 1953 års priser skulle detta ha kostat 38 miljoner kronor.[10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Waldén sid. 89.
  2. ^ Bosse Arnholm Arkiverad 15 november 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ [a b] Rollof s. 711
  4. ^ Rollof s. 703
  5. ^ Rollof s. 705
  6. ^ Rollof s. 712
  7. ^ Löfgren s. 72
  8. ^ Sveaskogs websajt
  9. ^ Rollof s. 713-717
  10. ^ Rollof s. 717-718

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Nerman, Gustaf (1910). Hjälmare kanals historia. Almqvist & Wiksell. Libris 1616239 
  • Waldén, Bertil (1940). Den stora sjösänkningen. Hjälmarens och Kvismarens sjösänkningsbolag. Libris 388943 
  • Rollof, Yngve (1961). ”Inre vattenvägar i Örebro län”. Tidskrift i sjöväsendet (Kungl. Örlogsmannasällskapet): sid. 700-718. ISSN 0040-6945. 
  • Löfgren, Lars (1989). Brorson, Jan. red. Hjälmare Kanal 350 år. Hembygdsföreningen Arboga Minne. Libris 817831 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Gunnarsson, Åke E.: Kanaler i Sverige : strategi, trafik, ekonomi och konkurrens : undersökning av de mindre inre kanalerna fram till slutet av 1930-talet med tonvikt lagd vid Hjälmare kanal och Dalslands kanal (Saltsjö-Boo, 1998)
  • Götzlinger, Anna: På land och vatten : en guide till Hjälmare kanal / [text och bild: Anna Götzlinger ; fotografer: Ulf Antonsson ...] (Stockholm, 2008)
  • Herr öfwersten och riddaren Nordencreutz til kongl. cammar-collegium den 14 aprill 1766 ingifne berättelse, efter förut wärkstäld besiktning in loco, om Hielmare sluszwärks tilstånd i Weszmanlands höfdingedöme (Stockholm, 1766)
  • Hielmare slussverks direktions underd. berättelse om det under förflutna åren verkstälda arbete, med und. förslag angående återstående kanal-byggnadens fullbordande (Örebro, 1823)
  • Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse, Angående Upprättande af ett Bolag, till besörjande af Hjelmare Canal- och Sluszwerks ombyggnad och framgena underhållande. Gifwen Haga Slott den 31 julii 1816 (Stockholm, 1816)
  • Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse, Angående Ytterligare Subscription till upprättande af ett Bolag för Hjelmare Canal- och Sluszwerks nybyggande och framtida underhåll. Gifwen Stockholms Slott den 10 Junii 1818 (Stockholm, 1818)
  • Kundgiörelse, angående Terminen tå Hielmare Slusz-wärk, kommer til Arrende genom Auction at utbiudas. Stockholm af Kongl. Slotts-Cancelliet then 9 Maji 1768 (Stockholm, [1768])
  • Matz, Edvard: Liv och leverne kring en vattenled. I: Kanaler : Svenska turistföreningens årsbok, 1995 (Stockholm, 1994)
  • Platen, B[altsar Julius Ernst] v[on]: Om Hjelmare slussverk : Und. yttrande. Aftr. ur de år 1816 på K.M:ts befallning tryckta handlingar (Örebro, 1862)
  • Project til afhandling om Hiellmare-sluszwärk uti Weszmanland, nemligen desz uplåtande til en ewärdelig egendom (Stockholm, 1768?)
  • Project til contract om arrende af Hiellmare sluszwärk uti Weszmanneland (Stockholm, 1768?)
  • Underdånig berättelse angående Hjelmare canal- och slussverks-byggnad (Örebro, 1829)