Knut Ahnlund

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Knut Ahnlund
Född 24 maj 1923
Stockholm
Död 28 november 2012 (89 år)
Täby
Yrke Litteraturvetare, författare, översättare, kritiker
Nationalitet Svensk Sverige
Språk Svenska
Make/maka Katarina Kraft (g. 1948–75)
Barn Nathan Shachar
Släktingar Nils Ahnlund (far)
Lisa Ahnlund (mor)
Hans Olof Ahnlund (bror)

Knut Emil Ahnlund, född 24 maj 1923 i Stockholm,[1] död 28 november 2012[2] i Täby församling,[3] var en svensk litteraturvetare, författare, översättare, kritiker och från 1983 medlem av Svenska Akademien på stol nummer sju.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ahnlund var son till historikern Nils Ahnlund och filosofie kandidat Lisa Ahnlund, född Hallberg samt bror till läkaren Hans Olof Ahnlund.

Han blev filosofie doktor vid Stockholms högskola 1956 med en avhandling om Henrik Pontoppidan och var professor i nordisk litteratur vid Århus universitet 1966–1969. Hans forskning har kretsat kring dansk och spanskspråkig litteratur, men han har också skrivit en stor biografi över Sven Lidman.

Som kritiker var Svenska Dagbladet Ahnlunds arena. Han debuterade som Under strecket-skribent 1951 och skrev närmare 200 understreckare. Ahnlund hade en knivskarp analytisk och stilistisk förmåga, "vilket också gjorde att de debatter han drog igång blev ovanligt underhållande", skrev Kaj Schueler i en nekrolog i SvD i december 2012.[4] År 2003 utgavs ett urval av hans understreckare om spanskspråkig litteratur i boken Spansk öppning: Essäer om Spaniens och Latinamerikas litteratur.

1970 anställdes Ahnlund som expert vid Svenska Akademiens Nobelinstitut och 1983 blev han också ledamot av Akademien, där han efterträdde Karl Ragnar Gierow. Under den så kallade Rushdieaffären 1989 protesterade Ahnlund mot att Akademin inte fördömde de iranska mullornas fatwa. 1996 lämnade han arbetet i Akademien efter ett offentligt bråk med den dåvarande ständige sekreteraren Sture Allén. Efter att Horace Engdahl 1999 valts till Alléns efterträdare, kritiserade Ahnlund den nye sekreteraren i flera tidningsartiklar.

Den 11 oktober 2005 kungjorde Ahnlund i Svenska Dagbladet att han ville lämna Akademien i protest mot valet av Elfriede Jelinek till Nobelpristagare i litteratur 2004. Ahnlund ansåg bland annat, att Jelineks böcker var idé- och visionslösa samt pornografiska.[5] Ahnlund försonades aldrig med Akademien, utan konflikten förstärktes när han 2010 anklagade de övriga medlemmarna för maktfullkomlighet och för att läcka uppgifter om Nobelpristagare till pressen.

Ahnlund var engagerad i Samfundet Sverige–Israel och var ordförande i dess riksorganisation mellan 1985 och 1989.[6]

Han var mellan 1948 och 1975 gift med kärnfysikern Katarina Kraft (1924–1986) och fick med henne sönerna Nathan 1951 och Måns 1958.[1][7]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 1990: Ahnlund, Knut Emil
  2. ^ ”Knut Ahnlund är död”. DN. 30 november 2012. http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/knut-ahnlund-ar-dod. Läst 30 november 2012. 
  3. ^ Sökning på Upplysning.se 30 november 2012: ”Knut Emil Ahnlund”
  4. ^ http://www.svd.se/kultur/ett-liv-i-litteraturens-tjanst-kaj-schueler-minns-knut-ahnlund_7715880.svd
  5. ^ Knut Ahnlund: ”Efter Jelinek är priset ödelagt”, Svenska Dagbladet 2005-10-11
  6. ^ Kättström, Örjan, Samfundet Sverige-Israels historia, Samfundet Sverige–Israel, arkiverad från ursprungsadressen den 19 juni 2014, https://web.archive.org/web/20140619231710/http://www.sverigeisrael.se/index.php/om-oss/historia, läst 24 januari 2015 
  7. ^ AHNLUND, KNUT, docent, Näsby Park i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 19.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Camera-photo.svg Feather.svg Denna biografiska artikel om en författare behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.