Edvard Persson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För skidåkaren, se Edvard Persson (skidåkare).
Edvard Persson
Edvard Persson reser på USA-turné med Amerikalinjens Drottningholm den 10 augusti 1946.
Edvard Persson reser på USA-turné med Amerikalinjens Drottningholm den 10 augusti 1946.
Född Carl Edvard Persson
17 januari 1888
S:t Pauli församling, Malmö, Skåne, Sverige
Död 19 september 1957 (69 år)
Jonstorp, Höganäs kommun, Skåne, Sverige
Aktiva år 1924–1956
Maka Mim Persson
(1933–1957)
Ellen Rosengren
(1916–1933)
IMDb SFDb
Edvard Persson med Jullan Kindahl i Orfeus i underjordenHippodromen i Malmö 1926
Edvard Persson (v) och stuntmannen Allan Waldner (h) under en paus vid inspelningen av Baldevins bröllop 1938.

Carl Edvard Persson, född 17 januari 1888 i S:t Pauli församling i Malmö, död 19 september 1957 i Jonstorp i Höganäs kommun och gravsatt på Jonstorps kyrkogård, var en svensk skådespelare och sångare. Han var en av Sveriges mest folkkära filmskådespelare, som i film efter film spelade munter och godmodig skåning.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Edvard Persson var son till timmermannen Anders Persson, född 1854 i Genarp, och hans hustru Bengta Olsson, född 1854 i Anderslöv. Vid Edvard Perssons födelse bodde familjen på Mjölnaregatan 4 i Malmö. Han var det sjätte barnet i en skara på nio.

Åren 1916–1933 var Edvard Persson gift med pianisten Ellen Rosengren och från 1933 till sin död med skådespelerskan Mim Persson, född Ekelund.

Han fick två söner med Ellen Rosengren, båda födda i Finland: Harry Persson (1914–2008) och Olle Persson (1915–1998).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Persson inledde sin skådespelarbana som tonåring med amatörteater i Malmö Folket hus. Han rymde som 16-åring till Stockholm för att söka in till Dramatiska teaterns elevskola, men fick rådet att istället för att sätta sig i skolbänken göra som den som badar: direkt på huvudet i vattnet. Han var först statist men spelade sedan teater, fars, revy och operetter med kringresande teatersällskap. 1909 mötte han sin blivande första fru Ellen Rosengren. De flyttade tillsammans till Helsingfors och bodde där under sju år. Tillbaka i Malmö började Persson bli alltmer populär inte bara som sångare utan även som skådespelare på Hipp och Friluftsteatern.

Redan under tiden på Hippodromteatern i Malmö på 1920-talet, under ledning av Oscar Winge, spelade han tillsammans med Adolf Jahr in ett par enkla och anspråkslösa stumfilmer. Den första filmrollen fick Persson 1924 i stumfilmen Studenterna på Tröstehult, där handlingen var hämtad från en av de pjäser han hade agerat i på Folkets Hus teater. Sedan följde bland annat På kryss med Blixten från 1927. Hans första ljudfilm var Söderkåkar (1932). 1933 skrev Edvard Persson kontrakt med Europa Film. Den avtalade årslönen var 24 000 kronor. Åren 1933-1956 gjorde Europa Film ett 30-tal filmer med sin vinstmaskin och främsta ansikte utåt i huvudrollen. Han var populär inte bara i Sverige utan även i det tyskockuperade Danmark på grund av sitt lantliga lugn och spridande av gemenskap i orostider. Hans filmer Söder om landsvägen och Kalle på Spången kunde gå på biografer fyra gånger om dagen i mer än ett år. Med stor skicklighet blandade han komiska och sentimentala effekter och sjöng då och då en liten visa med sin förträffliga röst. Söder om landsvägen exporterades till och med till Afrika.

Edvard Persson medverkade 1946 i den första färgfilmen i Sverige, Klockorna i Gamla sta'n.

I augusti 1946 reste Persson med S/S Drottningholm till USA, där han genom sina filmer blivit populär bland svenskamerikanerna. På turnén Jens Månsson i Amerika i Amerikas svenskbygder gav han ett trettiofemtal konserter och resan blev senare uppslag till en ny film.[1]

Edvard Persson spelade in 45 långfilmer, varav sju stumfilmer, samt gjorde 226 insjungningar på 78-varvsskivor. Kända sånger är bland annat "Jag är en liten gåsapåg från Skåne", "Vi klarar oss nog ändå" och "Jag har bott vid en landsväg".

Edvard Perssons popularitet avtog kraftigt mot slutet av 1940-talet. År 1950 flyttade han med sin andra fru Mim till Jonstorp i nordvästra Skåne. Hans hälsa blev allt sämre och han fick problem med hjärtat. År 1957 dog han av en hjärnblödning, 69 år gammal, verksam in i det sista.

Edvard Perssons minne[redigera | redigera wikitext]

Fastigheten på Mjölnaregaten 4 i Malmö, där Edvard Persson var född och uppvuxen, har försetts med en (idag försvunnen) minnesplakett. Insamlingar har skett för att hedra honom med en staty i Malmö, som dock inte inbringat tillräckligt med pengar och Malmö stad har hittills inte velat ge tillskott.

Hans grav finns på Jonstorps kyrkogård.[2]

Edvard Perssons sånger har spelats in senare av andra. Exempelvis gjorde Peps Persson 1982 skivan Persson sjonger Persson, där han sjunger Edvard Persson-låtar på sin reggae-skånska. Annat exempel är Östen Warnerbring som 1967 gjorde

"Östen sjunger Edvard Persson"

Kvällsposten instiftade 1979 Edvardpriset, som årligen utdelas till framstående personer inom svenskt nöjesliv, komik, skådespeleri och musik.

1987 gjordes en dramadokumentär för SVT om Edvard Perssons liv med titeln Allt ljus på mig!, med Michael Segerström i rollen som Persson. Redan 1985 hade Segerström gestaltat Persson i den egna pjäsen Edvard och jagTidningsteatern och turné i Sverige.[3]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

Manus[redigera | redigera wikitext]

Regi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1933 Schwejk Den tappre soldaten Schwejk
Jaroslav Hašek
Oscar Winge Södra Teatern[4]
1934 Medverkande Sol över Söder, revy
Södra Teatern[5]
1936 Medverkande Köpmännen i Nordens Venedig, revy
Karl Gerhard
Folkteatern[6][7]

Melodier[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jubileumsverk i ord och bild över 1906 och 1911 års män, Egil Lönnberg, Erik Östlund, Ernst Juneby, Allsvenska förlaget, Jönköping 1951, s. 144
  2. ^ Göran Åstrand, Här vilar berömda svenskar, 1999, s. 102
  3. ^ Svensk Filmdatabas, om Mikael Segerströms gestaltningar av Edvard Persson Arkiverad 2 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Bo Bergman (1 oktober 1933). ”'Schwejk' på Södra teatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-16/251/10. Läst 17 december 2015. 
  5. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 22. 21 december 1934. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1934-12-21/347/22. Läst 12 juni 2016. 
  6. ^ Erik Nyblom (2 januari 1936). ”Karl-Gerhard i gala”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-01-02/1/18. Läst 28 december 2015. 
  7. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1936) sid. 127
  8. ^ ”De 20 mest önskade med Edvard Persson / Persson, Edvard”. Svensk Mediedatabas. http://smdb.kb.se/catalog/id/001892298. Läst 22 september 2016. 
  9. ^ ”De 20 mest önskade med Edvard Persson / Persson, Edvard”. Svensk Mediedatabas. http://smdb.kb.se/catalog/id/001892298. Läst 22 september 2016. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Persson, Edvard (1943). Lite grann från ovan. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 1404349 
  • Furhammar, Leif (1970). ”Edvard Persson och Sverige”. Från skapelsen till Edvard Persson : "Fem essäer om film" omarbetade och ytterligare tre / (1970): sid. [160]-174 : ill..  Libris 11602007
  • Richter, Jan (1974). Edvard Persson. Stockholm: Bonnier. Libris 7144510. ISBN 91-0-039767-9 
  • Frisk, Lars-Göran (1973). Edvard Persson (1888.01.17-1957.09.19).. Vetlanda. Libris 1747936 
  • Jerselius, Kjell (1987). Hotade reservat: spelfilmerna med Edvard Persson. Uppsala: Filmförl. Libris 7672985. ISBN 91-7900-188-2 
  • Påhlsson, Gert (2001). Edvard Perssons anor. Trelleborg: Söderslätts släkt- och hembygdsforskarförening. Libris 3365217 
  • Brandstedt, Pontus (2013). Jakten på Edvard. Stockholm: Carlssons. Libris 13560564. ISBN 978-91-7331-556-2 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]