Hjo kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Hjo stad samt en del ur Värsås landskommun (Mofalla församling). 1974 införlivades en del ur Fågelås kommun (Norra Fågelås och Södra Fågelås församlingar) och en del ur Fröjereds kommun (Fridene och Korsberga församlingar).[5]
Blasonering: I blått ett enmastat segelfartyg med korsprydd mast och tvärskuren flagga, allt av guld.
Stadsvapnet från 1933 bygger på ett 1600-talssigill. Efter kommunbildningen registrerades det oförändrat för Hjo kommun 1979. Inga andra i kommunen ingående enheter hade några heraldiska vapen.
I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av länsväg 195 varifrån länsväg 194 tar av i västlig riktning i kommunens norra del och länsväg 193 i kommunens södra del.
Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav 5 tillhör Moderaterna, 4 tillhör Socialdemokraterna medan Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har alla 1 ledamot vardera.[9]
^ [abcd] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
^ [ab] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2019 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2019, Statistiska centralbyrån, 11 november 2019