Ingenjörsvetenskap
 |
Den här artikeln bör enligt ett förslag slås ihop med Teknologi (2024-04) (Diskussion) |
Ingenjörsvetenskap eller ingenjörskonst (engelska: engineering) är den vetenskapliga disciplin som behandlar implementering av vetenskap på material, byggnationer, maskiner, system och processer för att förverkliga ett specifikt mål.
Amerikanska ingenjörsrådet för professionell utveckling, ECPD (engelska: Engineers' Council for Professional Development),[1] senare ABET,[2] definierar ingenjörsvetenskap som:
| ” | den kreativa tillämpningen av vetenskapliga principer för att konstruera eller utveckla byggnader, maskiner, apparater, produktionsprocesser, eller tekniker som utnyttjar en eller flera av dessa; eller för att konstruera eller driva desamma med full kännedom om deras utformning; eller att förutsäga deras beteende under särskilda förutsättningar; allt med avseende på tänkt syfte, driftsekonomi och säkerhet för liv och egendom. | „ |
| – Originalcitat: the creative application of scientific principles to design or develop structures, machines, apparatus, or manufacturing processes, or works utilizing them singly or in combination; or to construct or operate the same with full cognizance of their design; or to forecast their behavior under specific operating conditions; all as respects an intended function, economics of operation and safety to life and property., [3][4][5] | ||
Den som arbetar med ingenjörsvetenskap kallas ingenjör.
Olika ingenjörsgrenar
[redigera | redigera wikitext]Ingenjörsvetenskap är en bred disciplin som ofta delas in i flera underdiscipliner.
Dessa har historiskt sett varit:[6][7]
- Flyg- och rymdteknik – Tillverkning och design av flygplan, rymdraketer och andra relaterade ämnen.
- Kemiteknik – Behandlar omformade av olika materials sammansättning och egenskaper.
- Byggteknik – Konstruktion och byggnation av till exempel infrastruktur, broar och byggnader.
- Elektroteknik – Konstruktion av elektriska system såsom transformatorer och elektronik
- Maskinteknik – Konstruktion av mekaniska system såsom förbränningsmotorer och drivlinor
På Kungliga Teknologiska Institutet, föregångaren till Kungliga Tekniska högskolan, organiserades utbildningen efter införlivandet av Bergsskolan från Falun 1869 i fyra fackskolor:
- Maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi (M)
- Kemisk teknologi (K)
- Bergsvetenskap (B)
- Väg- och vattenbyggnadskonst (V)
Med en snabb utveckling av teknik har många nya forskningsgrenar och ingenjörsutbildningar utvecklats, såsom teknisk fysik, datateknik, mjukvaruteknik, medicinsk teknik, mekatronik, medieteknik, bioteknik, och miljöteknik. Dessa nya grenar är ofta en kombination av de ursprungliga grenarna; till exempel är mekatronik en kombination av elektroteknik och maskinteknik.
De olika grenarna överlappar dessutom varandra och har ofta en nära koppling till andra discipliner såsom fysik, kemi och matematik.
Olika ingenjörstitlar
[redigera | redigera wikitext]Det förekommer ett antal olika ingenjörstitlar i världen. De kan dels vara yrkesexamina och dels arbetstitlar. Ett exempel på det är att en person som arbetar som miljöingenjör kan vara utbildad till väg och vatten-ingenjör eller kemiingenjör.
Utbildningar
[redigera | redigera wikitext]I Sverige förekommer det ett flertal olika nationella yrkesexamina inom ingenjörsområdet. Exempel på dessa är civilingenjör, högskoleingenjör, brandingenjör och gymnasieingenjör. Ett problem med dessa examina har länge varit att de inte enkelt gått att översätta till andra länders examensbenämningar. Inom ramen för den s.k. Bolognaprocessen inom EU inleddes 2007 ett arbete för att undanröja detta problem.
Högskolans forskarutbildning inom ingenjörsvetenskapen resulterar i samma examina och titlar som i de övriga vetenskapliga disciplinerna men med specifikationen "teknologie". Licentiatexamen benämns alltså teknologie licentiatexamen medan en doktor benämns teknologie doktor.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ECPD-definition från acronym finder (engelska)
- ^ ABET – Historia Arkiverad 6 juli 2008 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
- ^ Science, Volume 94, Issue 2446, pp. 456: Engineers' Council for Professional Development
- ^ ”Engineers' Council for Professional Development. (1947). Canons of ethics for engineers”. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929123703/http://www.worldcatlibraries.org/oclc/26393909%26referer%3Dbrief_results. Läst 28 april 2008.
- ^ Engineers' Council for Professional Development definition on Encyclopaedia Britannica (Includes Britannica article on Engineering)
- ^ Imperial College London England Arkiverad 17 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine.: Studying engineering at Imperial: Engineering courses are offered in five main branches of engineering: aeronautical, chemical, civil, electrical and mechanical. There are also courses in computing science, software engineering, information systems engineering, materials science and engineering, mining engineering and petroleum engineering.
- ^ U of Edinburgh Arkiverad 23 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine. Welcome to Chemical Engineering, which is celebrating 50 years this academic year, is part of the School of Engineering and Electronics (SEE), which includes the other three main engineering disciplines of electrical and electronic engineering, civil engineering and mechanical engineering.
|