Jizya

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Jizya är en årlig skatt från icke-muslimska i muslimska stater. Islamiska jurister betraktar jizya som en lösensumma för att bevara liv och ytterligare skydd mot inre och yttre fiender vid erövring. Kvinnor, äldre svaga, handikappade, tiggare, slavar, munkar (fram till början av 800-talet) och icke--muslimska som kämpade i den muslimska armén var befriade från att betala skatt.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Begreppet jiziya kommer från persiskan och var namnet på sasanidernas kapitationsskatt. Ordet nämns bland annat i Koranen och i hadither:

"Kämpa mot dem [djihad] som, trots att de [förr] fick ta emot en uppenbarad Skrift [judar och kristna], varken tror på Gud eller på den Yttersta dagen och som inte anser som förbjudet det som Gud och Hans sändebud har förbjudit och inte iakttar den sanna religionens bud - [kämpa mot dem] till dess de erkänner sig besegrade och frivilligt betalar skyddsskatten." (Koranen 9:29)

Dess syfte har varit bland annat att utgöra kompensation för militärt beskydd, eftersom icke-muslimer ej var förpliktigade till militärtjänstgöring och inte skulle bära vapen. Personer som valde att konvertera till islam behövde inte längre betala jizya men förpliktigades istället att betala den muslimska beskattningsformen zakat som är en allmosa till de fattigas försörjning och vanligen uppbärs i samband med ramadan. Zakat är reglerad i sunna och brukar vara ca 2,5 % av tillgångarna.

Storlek[redigera | redigera wikitext]

Jizya har varierat i storlek beroende på var och när den krävts in. Skatten har i vissa fall varit så låg som en dinar (ca 4,235g guld) och i andra fall upp emot 10-50% av inkomstskatten per år.Vissa härskare har historiskt beslutat om ett fast belopp, och reducering för fattiga.

I modern tid har extremistiska islamiska rörelser använt Koranens påbud om jizya för att själva utkräva denna skatt, då demokratifrämjande muslimska stater inte regelmässigt krävt in den i sådan omfattning, exempelvis i Pakistan, Egypten och Irak.[1] Fortfarande används jizya till exempel för icke-muslimska turkcyprioter. Lagtexten hedaya anger att en icke-muslim generellt kan beskattas dubbelt mot en muslim. [2] I länder som tillämpar sharia kan jizya ingå i den officiella lagen.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Jizya har uppfattats som ett villkor för att få leva under muslimskt styre och utöva annan religion än islam. Vissa härskare kanske har använt det som påtryckning för att p konvertering konvertering till islam, eftersom Koranen uppmanar att inte med våld tvinga kristna och judar att konvertera (Koranen 9:5). Detta kan vara en av anledningarna till stark islamisering av områdena där jizya tillämpats, då människor ofta föredragit att inte bli diskriminerade på grund av sin religion. Utan konvertering var ibland även karriärmöjligheterna och rättsskyddet i praktiken ganska begränsade.

Diskussion[redigera | redigera wikitext]

Muslimska lärda[vem?] har dock ibland ifrågasatt tillämpningen av jizya. Påbudet finns i den sist skrivna suran, då Muhammeds rike var i krig, och står i viss konflikt mot tanken om religionsfrihet för kristna och judar, "bokens folk". Somliga[vem?] moderata Korantolkare menar att den sanna formen av islam kommer bäst till uttryck i de tidigare fridfulla surorna från Mecka, medan extremister menar att de senare lärorna om kamp ersätter de tidigare, som en rättelse. Men den rådande trenden är att arbetet är obligatoriskt enligt alla verser i Koranen. Således tillämpas lärorna om fred under vissa omständigheter och lärorna om kamp under andra omständigheter.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Iraq: Christians prepare for Christmas under siege
  2. ^ Hedaya, I.4.; se även K.S. Lal, Theory and Practice of Muslim State in India, Delhi, 1999, pp. 139-140 (skatt på muslimer i muslimska Indien: 5 %, på dhimmis: 10 %).