Ramadan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Ramadan (olika betydelser).
Lyktor dekorerar gator i Kairo under ramadan.

Ramadan (arabiska: رمضان) är i den muslimska kalendern den nionde månaden och en helig fastemånad som är en av islams fem pelare. Ramadan är den månad under vilken Koranen först uppenbarades för profeten Muhammed. Under 29 eller 30 dagar måste alla rättrogna muslimer fasta, det vill säga avhålla sig från att äta, dricka, röka och ha sexuellt umgänge från gryning till solnedgång (Koranen 2:183-187).[1]

Organisationen Svensk Handel räknade med att ramadan i Sverige årligen omsätter ungefär en miljard kronor i dagligvaruhandeln.[2]

Den som bryter mot ramadans regler på allmän plats kan bli arresterad eller fängslad av religiös polis i bland annat Tunisien,[3] Marocko,[4] Palestinska myndigheten[5] och Förenade Arabemiraten.[6] I Saudiarabien riskerar muslimer som bryter mot reglerna kring ramadan piskstraff eller fängelse och utländska medborgare utvisas.[7]

Genomförande[redigera | redigera wikitext]

Genom att från gryning till solnedgång helt avstå från mat, dryck och sex ska muslimer som deltar i fastan lära sig tålamod och ödmjukhet och öka sitt medvetande om religionen. De ber till Gud (arabiska: Allah) mer än vanligt och önskar då förlåtelse för gångna synder och vägledning för att leva rättfärdigt och rena sig själva genom avhållsamhet och goda gärningar. Alla förväntas uppträda väl, ge allmosor (zakat), högakta sin familj och undvika våld, ilska, avundsjuka, småaktighet, girighet och ryktesspridning. Ramadan är också en tid för festligheter då familjer, släktingar och vänner träffas för att bryta fastan eller äta sena måltider tillsammans. Företag sponsrar banketter för medarbetare och kunder. Bättre bemedlade personer dukar upp och delar ut mat till den som inte har råd eller hinner hem innan solen går ner. Gator och byggnader dekoreras och påkostade tv-produktioner är mycket populära i många länder. Ramadan följs av högtiden eid al-fitr.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

I arabisk kultur var ramadan namnet på den nionde månaden även före islam. Ordet kommer från den semitiska roten rmḍ som i ordet ramiḍa eller ar-ramaḍ som betecknar stark hetta,[8] bränd mark och brist på proviant. Enligt Koranen påkallar Gud att fastan är obligatorisk "som den också var för dem innan er", vilket enligt en tidig hadith hänvisar till judendomens fasta vid högtiden jom kippur.[9][10]

Tidpunkt[redigera | redigera wikitext]

Kalender med datum för trolig ramadanstart.

Ramadan inleds när månskäran (arabiska Hilāl) skådas. Månskäran framträder typiskt en dag (eller mer) efter den astronomiska nymånen (som inte kan ses då solen, månen och jorden ligger på en rak linje) som markerar starten på den nya månaden, vilket gör att muslimer vanligtvis med god säkerhet kan uppskatta ramadans början. Meningskiljaktigheter finns dock eftersom traditionen säger att månen ska siktas med det 'nakna ögat' och var man befinner sig på jorden avgör när detta är möjligt. Med satellit-tv kan muslimer världen över oavbrutet följa tidpunkterna i den heliga staden Mecka i Saudiarabien och följa dessa eller beräkna egna ramadantider utifrån tidszonerna. Andra menar att ramadan börjar då månskäran först siktas av muslimer oavsett var i världen detta sker. Ytterligare ett svar, bland flera, är att var och en själv ser månen.[11] Beroende på hur månen kan ses varar månaden ramadan vanligtvis i 29 eller 30 dagar.

Enligt den gregorianska kalendern flyttas tidpunkten för ramadan tillbaka med omkring elva dagar varje år eftersom den muslimska kalendern är en månkalender.

Sedvänjor[redigera | redigera wikitext]

Fastan[redigera | redigera wikitext]

Månader i den
islamiska kalendern
1. Muharram
2. Safar
3. Rabi' al-Awwal
4. Rabi' al-Akhir
5. Jumada-l-Awwal
6. Jumada-l-Akhirah
7. Rajab
8. Sha'ban
9. Ramadan
10. Shawwal
11. Dhu-l-Qa'dah
12. Dhu-l-Hijjah

Under ramadan skall alla vuxna och friska muslimer från gryning till solnedgång avhålla sig från mat, dryck, rökning och sexuella relationer. Vissa får lov att stå över fastan, bland annat kvinnor som har menstruation och gravida eller ammande kvinnor samt gamla, sjuka och de som är på resa. Genom fastan (sawm) anses hjärtat styras iväg från världsliga aktiviteter, själen renas och människor påminnas om hur beroende de är av sin gud, vilket antas leda till större ödmjukhet, sannfärdighet och medvetenhet om det gudomliga i skapelsen. Genom att själva uppleva fattigdomens prövningar kan muslimer helhjärtat ge allmosan zakat al-fitr.[12]

Böner och koranläsning[redigera | redigera wikitext]

I moskéerna läser man Koranen som är uppdelad i 114 kapitel (suror) och alla kapitel läses innan ramadan är slut. Somliga reciterar särskilda böner som kallas tarawih som består av upptill 40 delar.[12]

Givmildhet[redigera | redigera wikitext]

Under månaden bjuder man de mindre bemedlade som fastar på mat för att bryta deras fasta. Att betala en avgift som går till välgörenhet och hjälper de fattiga och behövande är obligatoriskt för varje muslim. Den betalas i pengar eller i mat. Den kallas zakat al-fitr och ges ut i slutet av ramadanmånaden eftersom en annan avsikt med gåvan är att rena den som fastat från någon form av oanständig handling eller tal som kan ha begåtts under fastan.[13]

Måltiden som bryter fastan[redigera | redigera wikitext]

Den fastebrytande måltiden på kvällen kallas på arabiska iftar som ofta delas med vänner och släktingar och som kan pågå långt in på natten. När solen gått ner är det brukligt att först dricka vatten och äta dadlar samt yoghurt och maten består av många rätter av grönsaker, bröd och kött. Efter måltiden brukar man besöka andra vänner och släktingar.[14] Att äta dadlar sker ofta rituellt och enligt Muhammeds föredöme (sunna) och av praktiska hälsoskäl. I Egypten till exempel ökar under ramadan inte bara förbrukningen av mat och elektricitet substantiellt utan även av medikament för matsmältningsproblem.[15]

Numera är iftar ofta också banketter och små festivaler där familjer och vänner möts men också mer formella tillställningar som anordnas av företag och andra organisationer. Hela restauranger och festvåningar kan reserveras för hundratals gäster. Lika vanliga är välgörenhetsbjudningar, till exempel i moskéer och vid dukade långbord (mawaed rahman) på gatorna i Kairo, Egypten, där mindre bemedlade bjuds på dagens första måltid som ofta även inkluderar kött och bönor, och som lika gärna bevistas av förbipasserande som inte hinner hem till sin egen familj.[källa behövs]

Måltiden innan fastan inleds[redigera | redigera wikitext]

Gryningsmåltiden (suhoor, efter arabiska سحور gryningsljuset, och även sehur, sehri, sahari och sahur) är den måltid som man äter på morgonen innan man skall börja fasta igen. Den äts under de senare timmarna av natten, helst strax före början på gryningen.[16]

Allmaktens natt[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Laylat al-Qadr

Ramadan är en viktig högtid för muslimer då det är under denna månad som "allmaktens", "kraftens", "ödets" eller "härlighetens" natt (laylat al-qadr) anses ha infallit, sannolikt under det tjugosjätte dygnet i månaden. Det var då Guds budskap genom ärkeängeln Jibril (Gabriel) började uppenbaras för Muhammed, vilket sedan nedtecknats i Koranen. Allmaktens natt är mer värd än tusen månader under vilka ingen sådan natt inträffade enligt Koranens sura 97.[17]

Den mindre vallfärden[redigera | redigera wikitext]

Den mindre omfattande vallfärden umra brukar ofta genomföras under ramadan.[18]

Avslutande högtid[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Eid al-Fitr

Ramadan avslutas med högtiden eid al-fitr som börjar dagen efter fastemånadens slut och pågår för en del muslimer upp till fyra dagar.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bernström, Mohammed Knut (2002). Koranens budskap sida 59 not 155. Stockholm: Proprius. ISBN 91-7118-899-1 
  2. ^ Johansson, Ida (1 augusti 2008). ”Invandrarna ny målgrupp – de handlar för 118 miljarder per år, pengar som butikerna nu börjar slåss om”. Göteborgs-Posten: s. 38. 
  3. ^ 4 Tunisians jailed for eating during Ramadan” (på en-US). The Times of Israel. http://www.timesofisrael.com/tunisians-get-jail-terms-for-eating-during-ramadan/. Läst 5 juni 2017. 
  4. ^ News, Morocco World (7 juli 2015). ”Five People Arrested in Marrakech for Eating in Public in Ramadan” (på en-US). Morocco World News. https://www.moroccoworldnews.com/2015/07/162698/five-people-arrested-in-marrakech-for-eating-in-public-in-ramadan/. Läst 5 juni 2017. 
  5. ^ Palestinian Authority arrests men for eating in public during Ramadan | World Israel News” (på en-US). World Israel News. 1 juni 2017. https://worldisraelnews.com/pa-arrests-man-eating-public-ramadan/. Läst 5 juni 2017. 
  6. ^ Reporter), Ahmed Shaaban (senior. ”Fine, jail term for eating in public during Ramadan fasting hours”. www.khaleejtimes.com. http://www.khaleejtimes.com/nation/general/fine-jail-term-for-eating-in-public-during-ramadan-fasting-hours. Läst 5 juni 2017. 
  7. ^ Saudi Arabia Threatens Non-Muslim Foreigners Who Eat or Drink in Public during Ramadan” (på en-US). TheBlaze. 10 juli 2013. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20170531231002/http://www.theblaze.com/news/2013/07/10/saudi-arabia-threatens-non-muslim-foreigners-who-eat-or-drink-in-public-during-ramadan/. Läst 5 juni 2017. 
  8. ^ Ramadan FAQ Läst 5 september 2010.
  9. ^ Sunan al-Tirmidhi I.145 på engelskspråkiga Wikipedia
  10. ^ Goyṭayn, Šelomo D. (1966). Studies in Islamic history and institutions. Leiden, NL: E. J. Brill. sid. 95–96. ISBN 9004030069  Refererad på engelskspråkiga Wikipedia
  11. ^ Hilal Sighting & Islamic Dates: Issues and Solution Insha'Allaah Arkiverad 6 februari 2009 hämtat från the Wayback Machine.. Hilal Sighting Committee of North America (website). Läst 5 september 2010.
  12. ^ [a b] Store norske leksikon – ramadan
  13. ^ Islamguiden
  14. ^ Encyclopædia Britannica
  15. ^ Abdel-Moneim Said (2009-09-03),"Wasting Ramadan", Al-Ahram Weekly Läst 5 september 2010.
  16. ^ Fråga imamen
  17. ^ Bernström, Mohammed Knut (2002). Koranens budskap sida 1113 not 2. Stockholm: Proprius. ISBN 91-7118-899-1 
  18. ^ ”Islamguiden”. http://www.islamguiden.com/vadhajj.shtml. Läst 18 september 2008. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]