John Marshall

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
John Marshall

John Marshall, född 24 september 1755 i Germantown, Virginia, död 6 juli 1835 i Philadelphia, Pennsylvania, USA, var en amerikansk politiker och jurist.

Han var en viktig ledare för federalistpartiet, som ville ha en stark federal regering för att reglera det ekonomiska livet i den nya nationen.[1] Han var ledamot av representanthuset 1799 - 1800. 1800 - 1801 var han USA:s utrikesminister (Secretary of State).[2] Han utsågs av president John Adams till posten som Förenta Staternas chefsdomare 1801 efter Oliver Ellsworths avgång. Han innehade posten till sin död och blev den långvarigaste chefsdomaren i högsta domstolens historia.[3]

Ett av de viktiga domsluten var Marbury vs Madison (1803) som avslog en paragraf i Domstolslagen från 1789 (Judiciary Act of 1789) på grunden att den enligt Marshalldomstolen olovligen utsträckte Högsta domstolens jurisdiktion för mycket.[4]

Hans tid som chefsdomare varade under sex presidenter (John Adams, Thomas Jefferson, James Madison, James Monroe, John Quincy Adams och Andrew Jackson).[5]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Federalist Party av Martin Kelly. About.com American History
  2. ^ John Marshall (1800-1801): Secretary of State. American President. Miller Center vid University of Virginia
  3. ^ John Marshall. Biographies of the Robes. PBS 2006
  4. ^ Commemorating the 200th Anniversary of Marbury v. Madison, the Supreme Court's First Great Case American Bar Association 2003
  5. ^ Let's Give Justice John Marshall His Due av Cal Kent. The State Journal 27 september 2007

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Föregångare:
Oliver Ellsworth
Chefsdomare i USA:s högsta domstol
1801–1835
Efterträdare:
Roger B. Taney