Henry Clay

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Henry Clay
Henry Clay.JPG
Född12 april 1777[1][2][3]
Hanover County, USA
Död29 juni 1852[1][2][3] (75 år)
Washington, D.C., USA
BegravdLexington Cemetery
MedborgarskapUSA
Utbildad vidCollege of William & Mary Arbcom ru editing.svg
SysselsättningPolitiker[4], diplomat, advokat, författare[5]
Befattning
Ledamot av Kentuckys representanthus
Amerikansk senator
USA:s 9:e kongress, Kentucky (klass 3) (1806–1807)[6]
Amerikansk senator
USA:s 11:e kongress, Kentucky (klass 2) (1810–1811)[6]
Ledamot av USA:s representanthus (1823–1825)
Talmannen i USA:s representanthus (1823–1825)
USA:s utrikesminister (1825–1829)
Amerikansk senator
USA:s 22:a kongress, Kentucky (klass 3) (1831–1833)[6]
Amerikansk senator
USA:s 23:e kongress, Kentucky (klass 3) (1833–1835)[6]
Amerikansk senator
USA:s 24:e kongress, Kentucky (klass 3) (1835–1837)[6]
Amerikansk senator
USA:s 25:e kongress, Kentucky (klass 3) (1837–1839)[6]
Amerikansk senator
USA:s 26:e kongress, Kentucky (klass 3) (1839–1841)[6]
Amerikansk senator
USA:s 27:e kongress, Kentucky (klass 3) (1841–1842)[6]
Amerikansk senator
USA:s 31:a kongress, Kentucky (klass 3) (1849–1851)[6]
Amerikansk senator
USA:s 32:a kongress, Kentucky (klass 3) (1851–1852)[6]
Politiskt parti
Demokratisk-republikanska partiet
Whigpartiet
Nationalrepublikanska partiet
MakaLucretia Hart Clay[7]
BarnTheodore Wythe Clay (f. 1802)
Thomas Hart Clay (f. 1803)
Henry Clay Jr. (f. 1811)
James Brown Clay (f. 1817)
John Morrison Clay (f. 1821)
Namnteckning
Henry Clay Signature-.svg
Redigera Wikidata

Henry Clay, född 12 april 1777 i Hanover County, Virginia, död 29 juni 1852 i Lexington, Kentucky, var en amerikansk statsman. Han var en mycket inflytelserik politiker i kongressen under 1800-talets första hälft. Han är anfader till en rad amerikanska politiker och höga militärer (bland andra Lucius Clay).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Clay flyttade som ung från Virginia till Kentucky, där han 1798 börjande som advokat och 1803 fick plats i delstatens representanthus. Från 1806 till 1807 och från 1809 till 1810 var han ledamot i USA:s senat, men nådde sitt verkliga inflytande sedan han blivit ledamot av representanthuset 1811–1825. Han var representanthusets talman vid flera perioder under sin tid där och kandiderade 1824, 1832 och 1844 i presidentvalet endera för Nationalrepublikanska partiet eller Whigpartiet, dock utan att vinna vid något tillfälle. Han var USA:s utrikesminister 1825-1829 under president John Quincy Adams. Han tillhörde åter senaten 1831–1842 och från 1849 till sin död. Han är än idag den i amerikansk historia som innehaft talmanämbetet under längst tid. Trots att han ansågs vara en mycket skicklig politiker och administratör, var han aldrig speciellt populär hos allmänheten.

Clay gjorde sig tidig känd som anhängare till en utvidgad tullskyddslagstiftning, och ägnade stort intresse i utrikespolitiska frågor. Han var 1811–1812 ledare för det parti som genomdrev krigsförklaringen mot Storbritannien och deltog efter kriget i fredsförhandlingarna. Han arbetade även efter 1818 för att USA skulle erkänna sydstaternas självständighet.

Clay var en av initiativtagarna till organisationen American Colonization Society. Dess arbete resulterade i skapandet av den afrikanska staten Liberia, Afrikas äldsta republik.

Bankkriget[redigera | redigera wikitext]

Henry Clay blev också uppmärksammad för sina många politiska duster med senatorn och senare presidenten Andrew Jackson, de två männen avskydde varandra. Den mest kända av dessa politiska dueller var det så kallade bankkriget 1832 då Henry Clay i samarbete med Nicholas Biddle, ordförande i den dåvarande amerikanska centralbanken, Second Bank of the United States, försökte tvinga president Andrew Jackson att förnya bankens mandat för att fortsätta sin verksamhet för ytterligare fem år trots att dess rådande mandat inte gick ut förrän 1836. Clay visste att ett sådant förslag skulle godkännas i kongressen, där en majoritet stödde centralbanksystemet. Han hoppades därmed att presidenten, som var en uttalad motståndare till centralbanksystemet, skulle tvingas godkänna förslaget. Detta i ett försök att vinna en propagandaseger över Jackson inför det kommande presidentvalet som skulle hållas senare samma år, Jackson svarade dock med att lägga in sitt veto mot förslaget vilket utlöste en politisk kris i Washington D.C. som kom att prägla valrörelsen 1832, det resulterade dock i att Jacksons popularitet steg eftersom centralbanken för en stor del av allmänheten symboliserade politisk korruption och elitstyre och bidrog stort till att Jackson omvaldes till en andra mandatperiod med en förkrossande majoritet. Efterdyningarna av bankkriget skulle inte blåsa över helt förrän centralbanken upplöstes 1841.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6xs5sgt, omnämnd som: Henry Clay, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 203, omnämnd som: Henry Clay, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ A New Nation Votes: American Electoral Returns, 1788-1825, American Astronomical Society och Tufts University, läs online och läs online, läst: 23 december 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e f g h i j] Biographical Directory of the United States Congress, Government Printing Office, 1903, US Congress Bio-ID: C000482, läst: 29 januari 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, Encyclopædia Britannica.[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Henry Clay.