Joseph Stiglitz

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Joseph Stiglitz
Joseph E. Stiglitz, 2019 (cropped).jpg
FöddJoseph Eugene Stiglitz
9 februari 1943[1][2][3] (77 år)
GaryUSA
MedborgarskapUSA[4][5][6]
Utbildad vidFitzwilliam College, Amherst College, Massachusetts Institute of Technology och University of Chicago Arbcom ru editing.svg
SysselsättningNationalekonom, professor[7][8][9], kritiker, författare[10][11][12], universitetslärare, forskare[13][14][15]
BefattningVärldsbankens chefekonom (1997–2000)
ArbetsgivareColumbia University
University of Manchester
Stanforduniversitetet
Yale University (1970–1974)
Oxfords universitet (1976–1979)
Princeton University (1979–1988)
Världsbanken (1997–2000)
Politiskt partiDemokratiska partiet
Make/makaAnya Schiffrin
(g. 2004–)
UtmärkelserFulbright-programmet (1967)[16]
Guggenheimstipendiet (1969)
John Bates Clark-medaljen (1979)[17]
Horst-Recktenwald-Preis (1997)[18]
Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (2001)[19]
Hedersdoktor (2003)
Hedersdoktor vid Kinas folkuniversitet (2006)[20]
Gerald Loeb Award (2010)[21]
Weltwirtschaftlicher Preis (2013)[22][23]
Officer av Hederslegionen (2013)[24]
Daniel Patrick Moynihan Prize (2014)[25]
Hedersdoktor vid Harvard University (2014)[26]
Paul A. Volcker Lifetime Achievement Award for Economic Policy (2017)
Hedersdoktor (2019)
Utländsk ledamot av Royal Society
Fellow of the British Academy
Fellow of the Econometric Society
Webbplatsjosephstiglitz.com/
Redigera Wikidata
Joseph Stiglitz på Nobel Week Dialogue 2017 i Göteborg.

Joseph Eugene Stiglitz, född 9 februari 1943 i Gary, Indiana, är en amerikansk nationalekonom. Stiglitz har bland annat varit ekonomisk rådgivare åt Bill Clinton 1993 och 1997 och efter det chefsekonom och vice ordförande på Världsbanken fram till 2000. Han mottog 2001 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne tillsammans med George Akerlof och Michael Spence "för deras analys av marknader med asymmetrisk information" (som exempel ges försäkrings- och kreditmarknaderna och utvecklingsekonomier).[27]

Joseph Stiglitz gav 2002 ut Globalization and its discontents (Globaliseringen och dess kritiker) där han framför stark kritik mot främst Internationella valutafonden och dess misslyckande med att bekämpa global fattigdom. Uppföljaren 2006 Making globalization work (Fungerande globalisering) skisserar hur globaliseringen kunde fungera bättre.

År 2001 utnämndes han till hedersdoktor vid Karlsuniversitetet i Prag.[28]

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Globaliseringen och dess kritiker (Globalization and its discontents) (översättning Lillemor Ganuza Jonsson, Leopard, 2003)
  • Fungerande globalisering (Making globalization work) (översättning Gunnar Sandin, Daidalos, 2007)
  • Fritt fall: de fria marknaderna och världsekonomin i kris (Freefall) (översättning Stefan Lindgren, Leopard, 2011)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 9 april 2014, licens: CC0, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: stiglitz-joseph-e, omnämnd som: Joseph E. Stiglitz, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Munzinger-Archiv, person-ID på Munzinger: 00000023918, omnämnd som: Joseph E. Stiglitz, (Källa från Wikidata)
  4. ^ läs online, (Källa från Wikidata)
  5. ^ läs online, (Källa från Wikidata)
  6. ^ läs online, (Källa från Wikidata)
  7. ^ läs online, (Källa från Wikidata)
  8. ^ läs online, (Källa från Wikidata)
  9. ^ läs online, (Källa från Wikidata)
  10. ^ läs online, (Källa från Wikidata)
  11. ^ läs online, (Källa från Wikidata)
  12. ^ läs online, (Källa från Wikidata)
  13. ^ läs online, (Källa från Wikidata)
  14. ^ läs online, (Källa från Wikidata)
  15. ^ läs online, (Källa från Wikidata)
  16. ^ läs online, läst: 26 september 2019, (Källa från Wikidata)
  17. ^ läs online, läst: 26 september 2019, (Källa från Wikidata)
  18. ^ läs online, läst: 26 september 2019, (Källa från Wikidata)
  19. ^ läs online, (Källa från Wikidata)
  20. ^ Kinas utbildningsministerium, läs online, läst: 11 april 2019, (Källa från Wikidata)
  21. ^ läs online, läst: 26 september 2019, (Källa från Wikidata)
  22. ^ läs online, (Källa från Wikidata)
  23. ^ läs online, läst: 26 september 2019, (Källa från Wikidata)
  24. ^ läs online, läst: 9 maj 2019, (Källa från Wikidata)
  25. ^ läs online, läst: 26 september 2019, (Källa från Wikidata)
  26. ^ läs online, läst: 9 maj 2019, (Källa från Wikidata)
  27. ^ Kungliga vetenskapsakademiens presentation av pristagarnas forskning
  28. ^ ”Honorary Doctorates”. Charles University. 29 juni 2014. http://www.cuni.cz/UKEN-139.html. Läst 6 april 2015.