Kärrtorp

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kärrtorp
Kärrtorps centrum och biografen Reflexen i april 2012
Kärrtorps centrum och biografen Reflexen i april 2012
Kommun Stockholm
Kommunområde Söderort
Stadsdelsområde Skarpnäck
Distrikt Skarpnäcks distrikt
Bildad 1948
Antal invånare 4 570[1]
Landareal 104 hektar[2]
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm

Kärrtorp är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun.

Stadsdelen gränsar till Bagarmossen, Skarpnäcks gård, Enskededalen, Gamla Enskede, Hammarbyhöjden, Björkhagen samt via Nackareservatet till Nacka kommun. Stadsdelen bildades den 1 februari 1948. Kärrtorp tillhör Skarpnäcks församling och ingår i stadsdelsområdet Skarpnäck.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kärrtorpet 1909.

Namnet härrör från Kärrtorpet, ett torp från 1790. Torpet byggdes om 1895 och står fortfarande kvar mittemot Skarpnäcks nya skola, väster om centrumet.

Området som nu utgör stadsdelen Kärrtorp tillhörde ursprungligen egendomen Hammarby. Denna egendom köptes den 1 januari 1930 och inkorporerades då också i Stockholms stad. Hammarby tillhörde Nacka före inkorporeringen och gränsen till Enskede och Stockholm utgjordes av det skogsparti i västra Kärrtorp som heter Gränsberget och nu utgör gräns mot stadsdelen Enskededalen.

I söder gränsade området till ägorna för Skarpnäcks gård som bibehållits i samma gräns till stadsdelen med samma namn. Skärningen mellan de tre egendomarna utmärktes med en större sten, Gränsstenen, som fortfarande kan återfinnas vid busshållplatsen söder om Sockenvägen direkt söder om Gränsberget.

Från 1917 till slutet av 1940-talet fanns här ett koloniområde som låg öster och sydost om Kärrtorpet. Skarpnäcks (gamla) skola, ritad av Georg A Nilsson, invigdes 1929 för barnen från småhusområdena i Enskededalen, Skarpnäck och Pungpinan.

Kärrtorp blev rikskänt i december 2013 genom två antirasistdemonstrationer. Den första angreps av rasister, den andra blev en sympatiaktion som uppskattats vara Sveriges största antirasistiska demonstration någonsin.[3]

Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Stadsplan för del av Kärrtorp från 1948.
Kärrtorps centrum i mitten av 1950-talet.

Den första stadsplanen upprättades 1947. Stockholms stad köpte samma år Svenska Bostäder. Både centrumanläggningen och den största delen av bostadsbebyggelsen uppfördes av bolaget efter ritningar av deras chefsarkitekt Hjalmar Klemming (son till den kände jugendarkitekten Wilhelm Klemming).[4] Man hade tänkt sig Kärrtorp som ett utpräglat bostadsområde för ungefär 8 000 personer. Men det ansågs att det var för litet för att ha ett riktigt centrum, tanken var att ett större centrum skulle ligga i grannförorten Bagarmossen, vilket dock inte genomfördes (se Bagarmossens centrum).

I planen ingick två nya folkskolor, flickläroverk med varmbadhus och tre daghem. Så blev det dock inte, och stadsplanen omarbetades av Hjalmar Klemming. Hjalmar Klemming såg också Kärrtorp som en stadsplane- och arkitekturmässig förövning till Svenska Bostäders nästa stora projekt – Vällingby. Klemming flyttade hit med familjen och bosatte sig på tolfte våningen i ett av höghusen. I stadsplanen avsattes även ett markområde öster om Nytorps gärde som avsåg natur och idrott. Här anlades 1966 Kärrtorps idrottsplats, delvis på en del av Nackareservatet som inkorporerades med Stockholm 1960.

Stadsplanen bygger på idén att bebyggelsen skall utgöra en mur mot omvärlden. Denna utformning har mest konsekvent genomförts mot norr där den markerade husmuren mot Nytorps gärde var tänkt som Kärrtorps huvudfasad mot den större bilväg kallad "Ulricehamnsvägen", som planerades att gå där men som sedan aldrig blev av. Hjalmar Klemming hade idéer om ett barnvänligt område, och genom att lägga bostäderna i långa sammanhängande lamellhus mot öster samt i fyra punkthus kunde stora grönytor frigöras för lek och rekreation. Mellan 1946 och 1952 pågick bostadsbyggandet. Husen bestod enbart av flerbostadshus huvudsakligen i form av låghus. Inflyttningen till området började 1949.

Skarpnäcks nya skola, ritad av Ture Ryberg stod klar 1952 söder om Kärrtorpsvägen mittemot Skarpnäcks (gamla) skola vilken uppförts 1929–1930 enligt Georg A. Nilssons ritningar. Kärrtorps gymnasium norr om centrumet byggdes 1956–1957, arkitekt Kjell Ödeen. Kärrtorps centrum invigdes 1952. Centrumanläggningen består av ett bilfritt torg (Kärrtorps plan) med torghandel och småbutiker, biograf Reflexen, Turteatern och medborgarhuset Fyren. Tidigare låg varuhuset Kvickly (senare Domus) här.

Med undantag av området kring Kärrtorps idrottsplats är stadsdelen utpekad som särskilt kulturhistoriskt värdefull i översiktsplanen för Stockholm. Inom området skall stor hänsyn tas till såväl helhetsmiljöns som de enskilda byggnadernas kulturhistoriska värde.[5]

Kvarteret Mursmäckan vid Skarpnäcks bollplan är ett nytt bostadskvarter som uppfördes mellan 2010 och 2011 med femton så kallade stadsradhus. Mursmäckan utsågs till Årets Stockholmsbyggnad 2012.

Bilder från området[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Kärrtorps T-banestation i april 2012.

Som nämnts ingick i stadsplanen en större väg (Ulricehamnsvägen) på nuvarande Nytorps gärde som en förlängning av Sofielundsvägen och skulle ha utgjort huvudvägen till Kärrtorp. Tillfartsvägar blev nu i stället Kärrtorpvägen och Fyrskeppsvägen som varken är trafikmässigt dimensionerade för detta eller är naturliga ur stadsplanesynpunkt - det är lite som att komma till Kärrtorp via köksingången. Planerna med en större bilväg på Nytorps gärde kom igen med 1960 års trafikledsplan då den så kallade Skarpnäcksleden skulle dras över gärdet och söder om Kärrtorps IP mot Bagarmossen och Tyresövägen. Även detta vägprojekt genomfördes aldrig.

Den första busslinjen för området var linje 78 som gick till Brunkebergstorg. I början av 1950-talet ersattes den av linje 186 som gick till Blåsut. Efter T-banans invigning 1958 ersattes den sedan av linje 181 som gick från Björken vid Fyrskeppsvägens västra del och Pungpinan. Denna linje förlängdes sedan 1968 till det nybyggda området i Norra Sköndal. en ytterligare förlängning skedde sedan till Skarpnäcksfältet i mitten på 1980-talet. Efter invigningen av Skarpnäcks tunnelbanestation 1994 ersattes denna busslinje av dagens linje 180 till Orhem och dagens linje 163 mot Dalen och Älvsjö.

Kärrtorps tunnelbanestation öppnades för trafik den 19 november 1958. Det är en ovanjordsstation på gröna linjen med en biljetthall med entré från Kärrtorpsplan. Den ligger 5,5 kilometer från Slussen. Konstnärlig utsmyckning: "Ljuslådor med hemliga tecken" av konstnären Björn Olsén, 1994.


Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB den 31 december 2010 Arkiverad 23 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB den 31 december 2008 Arkiverad 20 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Nanok Bie, Roland Zuiderveld. ”Mer än 16.000 demonstrerade i Kärrtorp”. SVT. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/11-25-live-fran-karrtorp. Läst 5 maj 2015. 
  4. ^ Stockholms stadsmuseum om Kärrtorp. Arkiverad 26 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Stockholms stadsmuseum: PDF om stadsdelens kulturhistoriska värden.[död länk]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]