KF-huset

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

KF-huset är ett kontorskomplex vid Stadsgården 2-12 i på Södermalm i Stockholm. Byggnaderna uppfördes som kontor för Kooperativa förbundet i flera etapper. 1909-1912 genom arkitekt Gustaf Wickman, 1934-1936 genom arkitekterna Eskil Sundahl och Olof Thunström samt 1972-1974 genom arkitekt Jan Lunding. Till anläggningen hör även Katarinahissen som uppfördes samtidigt med kontorshuset från 1936. Båda fastigheterna är grönmärkta av Stadsmuseet i Stockholm, vilket innebär "att bebyggelsen bedöms vara särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt".[1]

KF-husets kontorskomplex på dagtid och nattetid. Längst till vänster syns "Glashuset" och längst till höger syns Katarinahissen. KF-husets kontorskomplex på dagtid och nattetid. Längst till vänster syns "Glashuset" och längst till höger syns Katarinahissen.
KF-husets kontorskomplex på dagtid och nattetid. Längst till vänster syns "Glashuset" och längst till höger syns Katarinahissen.

Wickmans kontors- och bostadshus[redigera | redigera wikitext]

Ursprungsbyggnaden var ett kontors- och bostadshus i tung tegelarkitektur ritat av Gustaf Wickman och uppfört åren 1909–1912. Komplexet bestod av tre stora volymer mot Stadsgården och anknöt i stil till Drottsgården, grannen i öster. Byggnaden vänder fortfarande sin putsade, barockmässiga fasad mot Katarinavägen. Huset blev 1936 om- och tillbyggd samt påbyggd med två våningar och en takterrass och utgjorde kärnan i den nya bebyggelsen från 1936.

Sundahl/Thunströms kontorshus[redigera | redigera wikitext]

Åren 1934 till 1936 uppfördes framför Wickmans kontors- och bostadsfastighet fem hophängande huskroppar klädda i ljus marmor och ritat i en funktionalistisk arkitekturstil av arkitekterna Eskil Sundahl och hans kollega Olof Thunström. Uppdragsgivare var Kooperativa förbundet och uppdraget gick till förbundets eget arkitektkontor KFAI, vars chef var Eskil Sundahl. Konstruktör var civilingenjör Hjalmar Granholm.

Sundahl och Thunström skapade ett tidigt exempel för arkitektur som marknadsföring[2], som förstärks genom det framträdande skyltläge mot Saltsjön och Gamla stan. Hörnet mot Slussen och Katarinavägen är rundat och här kopplades den nya Katarinahissen till kontorskomplexet, även den ritad av Sundahl och Thunström. Tillsammans med den då nyss färdigställda Slussenkarusellen blev hela området en symbol för Sveriges framstegsoptimism.[3] Under många år fanns ett Special-Konsum i byggnaden närmast Slussen, namnet ändrades till Kvickly 1964 och ett år senare till Domus, som numera är nedlagd (se Domus, Slussen).

Samtidigt med kontorshuset anlades även Katarina gångbro som spänner 26 meter över Katarinavägen mellan Urvädersgränd och kontorshusets tak och ansluter där till Katarinahissens gångbro.

Jan Lundings "Glashus"[redigera | redigera wikitext]

På 1970-talet tillkom ytterligare en huskropp mot öst, på platsen för den rivna Drottsgården. Arkitekt var Jan LundingKFAI:s arkitektkontor. Hans gestaltning avvek helt från KF:s befintliga kontorskomplex från 1930-talet. Mot sjösidan (norrsidan) skapade han en glasskärm med en svag lutande fasad i en curtain wall-konstruktion och hans avsikt var att bjuda samtliga kontorsanställda på en excellent utsikt över Saltsjön och Stockholms inlopp. På kvällen lyser fasaden som en gigantisk lykta med ständig påslagen belysning. Belysningen är nämligen en del av anläggningens uppvärmningssystem.[4] Mot Katarinavägen (sydsidan) är fasaden mera sluten och utrustad med kraftiga solskärmar.

Åren 2004-2007 genomfördes en omfattande renovering av fastigheten genom BSK Arkitekter med stöd av ursprungsarkitekten Jan Lunding. Ombyggnaden nominerades år 2008 till Stora Samhällsbyggarpriset. Den förhyrda arean efter ombyggnaden är 23.000 m².[5][6] Bland hyresgästerna finns Tengbomgruppen, Tidningarnas Telegrambyrå (TT), Proventus, EA Games, DICE, Wingårdh arkitektkontor och Telenor/Bredbandsbolaget (avser år 2011).[7]

Glashusets fasad har en skyddsbestämmelse mot förvanskning och det har skjutit upp arbetet med Nya Slussen. År 2012 stoppade Mark- och miljödomstolen detaljplanen som godkändes ett år tidigare. Domstolen slog fast att flera nya höga hus som skulle byggas i samband med Nya Slussen, inte får skymma glashuset.[8] År 2013 upphävdes domslutet av Mark- och Miljööverdomstolen som påtalade att det fattats på felaktig grund.[9] De planerade husen, i fyra till sex våningar, börjar byggas år 2023.[10]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stadsmuseets interaktiva karta för kulturmärkning av byggnader i Stockholm.
  2. ^ Bedoire 1977, s. 107
  3. ^ Hultin 2002, s. 146
  4. ^ Bedoire 1977, s. 108
  5. ^ Stora Samhällsbyggarpriset Arkiverad 18 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Sveriges Arkitekter Arkiverad 30 januari 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Uppgift enligt Tengbombruppen Arkiverad 23 augusti 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ Svenska Dagbladet: Alliansens Nya Slussen stoppas, publicerad 2012-12-12.
  9. ^ Svea Hovrätt: Mål nr P 11451-12
  10. ^ Nya Slussen - tidplan

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]