Visa källa för Karl Marx

{{omdirigering|Marx}}
{{Faktamall biografi
| namn          = Karl Marx
| bild          = Karl Marx 001.jpg
| bildstorlek   = <!-- låt mallen bestämma bildstorlek -->
| bildtext      = Karl Marx fotograferad 1875 av [[John Jabez Edwin Mayall|John Mayall]].
| födelsenamn   = 
| födelsedatum  = [[5 maj]] [[1818]]
| födelseort    = [[Trier]], [[Rhenprovinsen]], [[Kungariket Preussen]], [[Tyska förbundet]]
| dödsdatum     = {{Död datum och ålder|1883|3|14|1818|5|5}}
| dödsort       = [[London]], [[England]], [[Förenade kungariket Storbritannien och Irland|Storbritannien]]
| nationalitet  = [[Preussen|Preussisk]], [[statslös]] efter 1845
| andra_namn    = 
| känd_för      = Av många ansedd som [[marxism]]ens skapare.
| yrke          = [[Antropolog]]<br />[[Filosof]]<br />[[Sociolog]]<br />[[Samhällsvetare]]<br />[[Journalist]]
| noterbara_verk = ''[[Kapitalet]]'', ''[[Kommunistiska manifestet]]'' {{small|(med [[Friedrich Engels|Engels]])}}
| maka          = [[Jenny Marx|Jenny von Westphalen]]<br />(g. 1843–1881)
| namnteckning  = Karl Marx Signature.svg
| år_aktiv      = 
| utmärkelser   = Fellow of the [[Royal Society of Arts]]
| begravningsplats = [[Highgate Cemetery]]
| alma mater    = [[Bonns universitet]] (Juridikstudier)
[[Humboldt-Universität zu Berlin]] 
[[Jenas universitet]] 
Doktor i [[klassiska studier]]
}}
'''Karl Marx'''<ref>{{Webbref|titel=Der Name – Karl-Marx-Biografie|url=http://marx-biografie.de/der-name/|hämtdatum=2021-04-29|språk=de-DE}}</ref> ({{IPA-de|ˈkaʁl ˈmaʁks|lang}}), född [[5 maj]] [[1818]] i [[Trier]] i [[Preussen#Konungariket Preussen (1701–1918)|Preussen]] i nuvarande [[Tyskland]], död [[14 mars]] [[1883]] i [[London]] i [[Storbritannien]], var en [[filosof]], [[journalist]], [[historiker]], [[Samhällsvetenskap|samhällsvetare]], [[Ekonomikritik|ekonomikritiker]], [[Arbetskritik|arbetskritiker]] och [[Humanism|humanist]].<ref>{{Webbref|titel=Marx and Engels On Literature and Art Preface.|url=https://www.marxists.org/archive/marx/works/subject/art/preface.htm|verk=www.marxists.org|hämtdatum=2019-11-18}}</ref><ref>{{Bokref|upplaga=2nd ed|titel=Classical sociological theory|url=https://www.worldcat.org/oclc/70707766|utgivare=Blackwell Pub|datum=2007|hämtdatum=2020-06-07|isbn=1-4051-4854-3|oclc=70707766|efternamn=|förnamn=|år=|sid=73}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Marx Continues to Influence 125 Years After His Death {{!}} DW {{!}} 14.03.2008|url=https://www.dw.com/en/marx-continues-to-influence-125-years-after-his-death/a-3190306|verk=DW.COM|hämtdatum=2019-11-18|språk=en-GB|förnamn=Deutsche|efternamn=Welle (www.dw.com)}}</ref><ref>{{Bokref|titel=Karl Marx : en biografi|url=https://www.worldcat.org/oclc/927131967|utgivare=Bonnier|datum=2015|hämtdatum=2019-11-18|isbn=9100153176|oclc=927131967|efternamn=Liedman, Sven-Eric.|förnamn=|år=|sid=515, 519,148, 81-83}}</ref><ref name=":3">{{Bokref|titel=Karl Marx, anthropologist|url=https://www.worldcat.org/oclc/608624537|utgivare=Berg|datum=2009|hämtdatum=2020-06-07|isbn=978-1-84788-542-5|oclc=608624537|efternamn=Patterson, Thomas C. (Thomas Carl), 1937-|förnamn=|år=|sid=88}}</ref><ref>{{Bokref|titel=The ethnological notebooks of Karl Marx. (Studies of Morgan, Phear, Maine, Lubbock)|url=https://www.marxists.org/archive/marx/works/1881/ethnographical-notebooks/notebooks.pdf|utgivare=Van Gorcum|datum=1972|hämtdatum=2019-11-18|isbn=9023209249|oclc=637007|efternamn=Marx, Karl, 1818-1883.|förnamn=|år=|sid=}}</ref><ref>{{Bokref|titel=Till kritiken av den politiska ekonomin|url=http://worldcat.org/oclc/186271596|utgivare=Proletärkultur|datum=1981 ;|hämtdatum=2020-06-14|isbn=91-7384-010-6|oclc=186271596|efternamn=Marx, Karl, 1818-1883.}}</ref> Marx betraktas ofta som en klassisk teoretiker inom [[sociologi]]n. Delar av Marx och [[Friedrich Engels]] teorier gav upphov till den [[Politisk teori|politiska teori]] som kom att kallas [[marxism]].<ref>{{Webbref|titel=The German Ideology|url=https://www.marxists.org/archive/marx/works/1845/german-ideology/|verk=www.marxists.org|hämtdatum=2020-01-12}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Marx's Economic and Philosophic Manuscripts of 1844|url=https://www.marxists.org/archive/marx/works/1844/manuscripts/preface.htm|verk=www.marxists.org|hämtdatum=2020-01-12}}</ref><ref>{{Webbref|titel=The German Ideology Explained|url=https://everything.explained.today/The_German_Ideology/|verk=everything.explained.today|hämtdatum=2020-01-12|arkivurl=https://web.archive.org/web/20200112113757/https://everything.explained.today/The_German_Ideology/|arkivdatum=2020-01-12}}</ref>

Marx mest kända verk är pamfletten ''[[Det kommunistiska manifestet]]'' från [[1848]] och hans ekonomikritiska [[magnum opus]], ''[[Kapitalet]]''.<ref>https://www.marxists.org/svenska/marx/1867/23-d103.htm#h50</ref><ref>{{Webbref|titel=Manifest der Kommunistischen Partei, draft manuscript page and Das Kapital. Erster Band, Karl Marx's personal annotated copy {{!}} United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization|url=http://www.unesco.org/new/en/communication-and-information/memory-of-the-world/register/full-list-of-registered-heritage/registered-heritage-page-5/manifest-der-kommunistischen-partei-draft-manuscript-page-and-das-kapital-erster-band-karl-marxs-personal-annotated-copy/|verk=www.unesco.org|hämtdatum=2020-04-10}}</ref> Marx tänkande har varit inflytelserikt, även långt utanför [[Arbetarrörelsen i Sverige|arbetarrörelsen]].<ref name=":2">{{Webbref|titel=What are the most-cited publications in the social sciences (according to Google Scholar)?|url=https://blogs.lse.ac.uk/impactofsocialsciences/2016/05/12/what-are-the-most-cited-publications-in-the-social-sciences-according-to-google-scholar/|verk=Impact of Social Sciences|datum=2016-05-12|hämtdatum=2019-11-19|språk=en-US|efternamn=May 12th|förnamn2=2016{{!}}Academic|efternamn2=publishing|efternamn3=Citations|efternamn4=Impact|förnamn5=LSE comment{{!}}66|efternamn5=Comments}}</ref> Marx är kontroversiell och det händer att han bland annat citeras felaktigt.<ref>{{Webbref|titel=Which historical figure has the most quotes misattributed to him? - Quora|url=https://www.quora.com/Which-historical-figure-has-the-most-quotes-misattributed-to-him|verk=www.quora.com|hämtdatum=2019-11-21}}</ref><ref>{{Tidningsref|rubrik=Karl Marx's London grave vandalised in suspected hammer attack|url=https://www.theguardian.com/books/2019/feb/05/karl-marx-london-grave-vandalised-suspected-hammer-attack-highgate-cemetery|tidning=The Guardian|datum=2019-02-05|hämtdatum=2020-01-12|issn=0261-3077|språk=en-GB|förnamn=Matthew|efternamn=Weaver}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Karl Marx grave in London damaged in act of ‘mindless’ vandalism|url=https://www.foxnews.com/world/karl-marx-grave-in-london-damaged-in-act-of-mindless-vandalism|verk=Fox News|datum=2019-02-05|hämtdatum=2020-01-12|språk=en-US|förnamn=Robert|efternamn=Gearty}}</ref><ref>{{Bokref|titel=Karl Marx : en biografi|url=https://www.worldcat.org/oclc/927131967|utgivare=Bonnier|datum=2015|hämtdatum=2020-01-12|isbn=91-0-015317-6|oclc=927131967|efternamn=Liedman, Sven-Eric.|förnamn=|år=|sid=109-121}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Karl Marx on Religion as the Opium of the People|url=https://www.learnreligions.com/karl-marx-on-religion-251019|verk=Learn Religions|hämtdatum=2020-01-12|språk=en|förnamn=Austin Cline Austin|efternamn=Cline|förnamn2=a former regional director for the Council for Secular|efternamn2=Humanism|efternamn3=writes|förnamn4=Lectures Extensively About|efternamn4=Atheism|efternamn5=agnosticism.}}</ref> Marx har även beskrivits som en av världens mest inflytelserika tänkare.<ref>{{Webbref|titel=BBC News {{!}} World {{!}} Marx the millennium's 'greatest thinker'|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/461545.stm|verk=news.bbc.co.uk|hämtdatum=2021-07-13}}</ref>

== Biografi ==
[[Fil:Trier BW 2014-06-21 11-11-49.jpg|vänster|miniatyr|210x210px|Marx födelseplats, idag Brückenstraße 10, i Trier. Familjen hade två rum på bottenplan och tre på första våningen. Huset köptes av [[Tysklands socialdemokratiska parti|SPD]] 1928, det är idag [[Karl-Marx huset]].<ref>{{Webbref|titel=Karl-Marx-Haus Trier|url=https://www.fes.de/museum-karl-marx-haus/|verk=www.fes.de|hämtdatum=2020-01-12}}</ref>]]
[[Fil:David Levy-Elkan - Die „Trierer“ vor dem „Weißen Roß“ in Godesberg (1836) V01-1.2 cropped.jpg|alt=|vänster|miniatyr|279x279px|Några porträtt av Karl Marx som ung har inte varit kända. På en litografi över Trierstudenter framför värdshuset Vita hästen förekommer i bakgrunden en student som 1890 kom att identifieras som Karl Marx. Identifieringen har setts som osäker, men som bilden väl stämmer med hur Karl Marx bör ha sett ut har den använts i litteraturen som föreställande Marx. Med utgångspunkt från denna bild skapade Hellmut Bach 1953 och I. Grinshtein 1963 ungdomsporträtt, som har blivit mycket spridda.]]

=== Barndom, uppväxt, familj och släkt ===
Karl Marx föddes den 5 maj 1818 som son till Heinrich Marx (1777–1838) och Henriette Pressburg (1788–1863). Han föddes vid Brückengaße 664 i [[Trier]] i [[Kungariket Preussen|Preussen]]<ref>{{Webbref|titel=Karl Marx: A Biography: Free Download, Borrow, and Streaming : Internet Archive|url=https://archive.org/details/KarlMarxABiography|verk=Internet Archive|hämtdatum=2019-11-22|språk=en}}</ref> som det tredje barnet i en familj av [[judisk]]t ursprung. Hans morfar var en [[nederländsk]] [[rabbin]], och hans fars släkt hade varit rabbiner i Trier sedan 1723.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Karl Marx: Man and Fighter.|url=http://dx.doi.org/10.2307/2225312|tidskrift=The Economic Journal|år=1937-03|hämtdatum=2019-11-20|issn=0013-0133|sid=7|volym=47|nummer=185|doi=10.2307/2225312|förnamn=A. L.|efternamn=Rowse|förnamn2=B.|efternamn2=Nicolaievsky|förnamn3=O.|efternamn3=Maenchen-Helfen|författare=|datum=|utgivare=}}</ref><ref>{{Bokref|upplaga=4th ed|titel=Karl Marx : a biography|url=https://www.worldcat.org/oclc/65187390|utgivare=Palgrave Macmillan|datum=2006|hämtdatum=2019-11-20|isbn=1-4039-9729-2|oclc=65187390|efternamn=McLellan, David.|förnamn=|år=|sid=1}}</ref><ref>{{Bokref|titel=Karl Marx|url=https://www.worldcat.org/oclc/41581022|utgivare=Fourth Estate|datum=1999|hämtdatum=2019-11-20|isbn=1-85702-637-3|oclc=41581022|efternamn=Wheen, Francis.|förnamn=|år=|sid=1}}</ref><ref>https://upload.wikimedia.org/wikipedia/de/4/4f/MarxA.jpg</ref> Marx far hörde till en känd lärd rabbinsläkt utan att vara praktiserande jude. 1817, strax innan Marx föddes, valde han dock att konvertera till luthersk [[protestantism]] för att få behålla sitt arbete som [[advokat]].<ref>{{Bokref|titel=Karl Marx: en biografi|url=https://www.worldcat.org/oclc/927131967|utgivare=Bonnier|datum=2015|hämtdatum=2019-11-18|isbn=9100153176|oclc=927131967|efternamn=Liedman |förnamn=Sven-Eric}}</ref><ref>{{Bokref|upplaga=Rev. ed|titel=Karl Marx: an illustrated biography|url=https://www.worldcat.org/oclc/40679707|utgivare=Verso|datum=1998|hämtdatum=2020-03-12|isbn=1-85984-705-6|oclc=40679707|efternamn=Blumenberg|förnamn=Werner|år=|sid=8–11}}</ref> Därför fick Marx ingen direkt judisk uppfostran, utan växte upp med [[upplysningen]]s idéer och fick en klassisk utbildning, både hemma och i skolan. Marx far hade god kännedom om såväl som litteratur från bland annat [[John Locke|Locke]], [[Gottfried Wilhelm Leibniz|Leibniz]], [[Carl Friedrich Lessing|Lessing]], [[Jean-Jacques Rousseau|Rousseau]], [[Voltaire]] och [[Thomas Paine|Paine]] i sitt bibliotek.<ref>Marx, Engels, Werke, Bd. 30, Dietz Verlag, Berlin s. 504</ref> Litet är dock känt om Marx barndom.<ref>{{Bokref|titel=Karl Marx: man and fighter|url=https://www.worldcat.org/oclc/1086245315|utgivare=Read Books|datum=2007|hämtdatum=2019-11-20|isbn=1-4067-2703-2|oclc=1086245315|efternamn=Nicolaevsky, Boris I., 1887–1966.}}</ref>

Marx var det tredje barnet i en syskonskara på nio barn, men han blev den äldste sonen när hans bror Mortiz dog 1819.<ref>{{Bokref|upplaga=4th ed|titel=Karl Marx: a biography|url=https://www.worldcat.org/oclc/65187390|utgivare=Palgrave Macmillan|datum=2006|hämtdatum=2019-11-20|isbn=1-4039-9729-2|oclc=65187390|efternamn=McLellan, David|förnamn=|år=|sid=7}}</ref> Marx undervisades privat av sin far till tolv års ålder. Han började på en skola i Trier, vars [[rektor]] Hugo Wyttenbach var vän till Marx far. Rektorn förde sig med ett försiktigt [[Upplysningen|upplysningstänkande]]<ref>{{Bokref|titel=Karl Marx: en biografi|url=https://www.worldcat.org/oclc/927131967|utgivare=Bonnier|datum=2015|hämtdatum=2019-11-23|isbn=91-0-015317-6|oclc=927131967|efternamn=Liedman, Sven-Eric|förnamn=|år=|sid=60}}</ref> och anställde många [[Liberalism|liberala]] [[humanism|humanister]] som lärare. Wyttenbach orsakade därmed mycket ilska inom det lokala [[Konservatism|konservativa]] styret. Till följd av detta gjorde polisen en [[razzia]] på skolan 1832 och upptäckte litteratur som ansågs förorda liberalism. Detta ansågs av myndigheterna vara [[uppvigling]]. Myndigheterna implementerade [[reform]]er och ersatte flera personer som tidigare arbetat på skolan under Marx studietid.<ref>{{Bokref|titel=Karl Marx: man and fighter|url=https://www.worldcat.org/oclc/1086245315|utgivare=Read Books|datum=2007|hämtdatum=2019-11-21|isbn=1-4067-2703-2|oclc=1086245315|efternamn=Nicolaevsky, Boris I., 1887-1966.|förnamn=|år=|sid=12-15}}</ref><ref>{{Bokref|titel=Karl Marx|url=https://www.worldcat.org/oclc/41581022|utgivare=Fourth Estate|datum=1999|hämtdatum=2019-11-21|isbn=1-85702-637-3|oclc=41581022|efternamn=Wheen, Francis|förnamn=|år=|sid=15}}</ref><ref>{{Bokref|upplaga=4th ed|titel=Karl Marx: a biography|url=https://www.worldcat.org/oclc/65187390|utgivare=Palgrave Macmillan|datum=2006|hämtdatum=2019-11-21|isbn=1-4039-9729-2|oclc=65187390|efternamn=McLellan, David|förnamn=|år=|sid=7-11}}</ref> 

Här fick Marx sin skolbildning i [[latin]], [[franska]] och [[grekiska]].<ref>{{Webbref|titel=Was Karl Marx fluent in Greek and Latin? - Quora|url=https://www.quora.com/Was-Karl-Marx-fluent-in-Greek-and-Latin|verk=www.quora.com|hämtdatum=2019-11-23}}</ref>{{bättre källa|Frågeforum – kan vara oklart varifrån faktan kommer, uppgifter på Wikipedia bygger på publicerade källor.}} Senare i sitt liv lärde han sig också [[italienska]], [[ryska]], [[nederländska]], [[spanska]] och [[engelska]] (men han förlorade inte sin kraftiga tyska brytning).<ref>{{Webbref|titel=Karl Marx Biography – life, childhood, children, history, school, young, son, information, born, time, year|url=https://www.notablebiographies.com/Ma-Mo/Marx-Karl.html|verk=www.notablebiographies.com|hämtdatum=2020-01-12}}</ref><ref>{{Bokref|titel=Karl Marx and world literature|url=https://www.worldcat.org/oclc/2607003|utgivare=Clarendon Press|datum=1976|hämtdatum=2019-11-23|isbn=0-19-815745-2|oclc=2607003|efternamn=Prawer, S. S. (Siegbert Salomon), 1925-2012.}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Did Karl Marx speak English? - Quora|url=https://www.quora.com/Did-Karl-Marx-speak-English|verk=www.quora.com|hämtdatum=2019-11-23}}</ref>{{bättre källa}}<ref>{{Webbref|titel=Why did Karl Marx have to pretend he didn’t understand English when living in England? - Quora|url=https://www.quora.com/Why-did-Karl-Marx-have-to-pretend-he-didn%E2%80%99t-understand-English-when-living-in-England|verk=www.quora.com|hämtdatum=2019-11-23}}</ref>{{bättre källa}}

Sin hustru och sitt livs kärlek, [[Jenny von Westphalen]] (1814–1881), hade Marx lärt känna under sin tid vid gymnasiet i Trier. De förlovade sig i hemlighet 1836 och gifte sig senare trots båda familjernas motstånd. Tillsammans fick de sex barn, varav tre skulle uppnå vuxen ålder: döttrarna Jenny Caroline (gift Longuet; 1844–1883), [[Laura Marx|Jenny Laura]] (gift med [[Paul Lafargue]]; 1846–1911) och Jenny Julia Eleanor (gift Aveling; 1855–1898). Det har sedan 1962 upprepade gånger, bland annat i Dagens Nyheter, hävdats att Marx också var far till en son  vid namn Freddy, som resultat av en kärleksaffär med sin hushållerska, Helene Damuth.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Klokt biträdd hemservice|url=https://portal.research.lu.se/portal/sv/publications/klokt-bitradd-hemservice(fed49274-c0cd-4b87-a5b9-a1c7c628b701).html|år=1994-01-18|hämtdatum=2020-03-12|språk=svenska|förnamn=Lena|efternamn=Lindgren}}</ref> Enligt forskaren [[Terrell Carver]] finns dock ingen grund för att tro något sådant baserat på det tillgängliga materialet, utan snarare tvärtom var Marx en förhållandevis traditionell och hängiven make och far.<ref>{{Bokref|titel=The Cambridge Companion to Marx|url=https://books.google.se/books?id=6VrfmJOEzZsC&lpg=PA11&dq=The+Cambridge+Companion+to+Marx+Demuth&pg=PA11&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false|utgivare=Cambridge University Press|datum=1991-10-25|hämtdatum=2020-03-12|isbn=978-0-521-36694-6|språk=en|förnamn=Terrell|efternamn=Carver|år=|sid=11}}</ref>
[[Fil:Marx and Engels at the Rheinische Zeitung.jpg|vänster|miniatyr|200x200px|Marx och Engels vid ''Rheinische Zeitung''s redaktion, målning av E. Capiro 1895.|alt=]]
[[Fil:Communist-manifesto.png|miniatyr|Första upplagan av ''[https://www.marxists.org/svenska/marx/1848/04-d037.htm Kommunistiska manifestet]'' 1848.|alt=|331x331px]]

===[[Unghegelianer]]na och studentåren i Bonn och Berlin ===
År 1835 avlade Marx studentexamen och flyttade till [[Bonn]] för att läsa [[juridik]]. Det hela fick en start som skulle komma att vara typisk för denna period i Marx liv; när Marx anlände till Bonn skrev han inte till sin far på de första tre veckorna, varpå hans far anklagade honom för oändlig lathet.<ref>{{Bokref|upplaga=Rev. ed|titel=Karl Marx: an illustrated biography|url=https://www.worldcat.org/oclc/40679707|utgivare=Verso|datum=1998|hämtdatum=2020-03-12|isbn=1-85984-705-6|oclc=40679707|efternamn=Blumenberg|förnamn=Werner|år=|sid=23}}</ref> Marx tog inte studierna på något större allvar och tillbringande mycket tid på [[krog]]en och blev häktad för störande av "[[allmän ordning]]". Han var även med i en [[duell]] vid ett tillfälle.<ref>{{Bokref|upplaga=Rev. ed|titel=Karl Marx: an illustrated biography|url=https://www.worldcat.org/oclc/40679707|utgivare=Verso|datum=1998|hämtdatum=2020-03-12|isbn=1-85984-705-6|oclc=40679707|efternamn=Blumenberg|förnamn=Werner|år=|sid=20}}</ref> Marx var medlem i en poesicirkel i Bonn i vilken [[Emanuel Geibel]] också var medlem. Under en viss tid hade Marx även seriösa litterära ambitioner. 

Han skickade dikter till Adalbert von Chamisso till hans ''[[Musenalmanach]]''. Marx drog efter en tid tillbaka sina litterära ambitioner, men två särskilt yviga stycken ansågs värda att publicera i ''[[Athenäum (Riedel)|Athenäum]]''.

Fadern skickade honom därför till [[Berlin]] och [[Humboldt-Universität zu Berlin]] i hopp om att sonen skulle prestera mer enligt förväntan där. Där bodde Marx först på [[Alte Leipziger Strasse]].<ref>{{Bokref|upplaga=Rev. ed|titel=Karl Marx: an illustrated biography|url=https://www.worldcat.org/oclc/40679707|utgivare=Verso|datum=1998|hämtdatum=2020-03-12|isbn=1-85984-705-6|oclc=40679707|efternamn=Blumenberg|förnamn=Werner|år=|sid=28}}</ref> Här skulle Marx komma att studera under såväl [[Friedrich Carl von Savigny|Savigny]] som [[Eduard Gans]]. I Berlin kom Marx i kontakt med [[Friedrich Hegel]]s filosofiska läror och anslöt sig, efter att ha studerat Hegel mer eller mindre dygnet runt i tre veckor, till en ''Doktorklub'' som argumenterade mycket flitigt kring [[Friedrich Hegel|Hegel]].<ref name=":0">{{Bokref|titel=Karl Marx: en biografi|url=https://www.worldcat.org/oclc/927131967|utgivare=Bonnier|datum=2015|hämtdatum=2019-11-18|isbn=9100153176|oclc=927131967|efternamn=Liedman|förnamn=Sven-Eric|år=|sid=72}}</ref><ref>{{Bokref|titel=Karl Marx his life and environment|url=http://worldcat.org/oclc/803597898|utgivare=Oxford University Press|datum=2003|hämtdatum=2020-08-06|isbn=0-19-510326-2|oclc=803597898|efternamn=Berlin, Isaiah, 1909-1997.|förnamn=|år=|sid=66-69}}</ref> Till följd av detta lade Marx, nu 24 år gammal, sina juridikstudier på hyllan och kom allt mer att bejaka filosofi.<ref name=":5">{{Bokref|upplaga=4th ed|titel=Karl Marx: his life and environment|url=https://www.worldcat.org/oclc/32923900|utgivare=Oxford University Press|datum=1996|hämtdatum=2020-06-07|isbn=0-19-510326-2|oclc=32923900|efternamn=Berlin, Isaiah, 1909-1997.|förnamn=|år=|sid=68-69}}</ref> Marx tog dock senare alltmer avstånd från filosofin och började istället att bejaka en praktik där han såg som sin viktigaste uppgift att utifrån forskning försöka råda bot på vad han menade var "destruktiva tendenser i kapitalismen", exempelvis barn som arbetade 36 timmar i sträck,<ref>{{Bokref|titel=Kapitalet: kritik av den politiska ekonomin.|url=http://worldcat.org/oclc/186295116|utgivare=A-Z|datum=1997 ;|hämtdatum=2019-11-21|isbn=91-86070-11-8|oclc=186295116|efternamn=Marx|förnamn=Karl|år=|sid=227}}</ref> såväl som brist på utbildning och generellt dålig levnadsstandard.<ref>{{Bokref|titel=Kapitalet: kritik av den politiska ekonomin|url=http://worldcat.org/oclc/186295116|utgivare=A-Z|datum=1997|hämtdatum=2019-11-21|isbn=91-86070-11-8|oclc=186295116|efternamn=Marx |förnamn=Karl|år=|sid=223}}</ref><ref>{{Bokref|titel=Kapitalet: kritik av den politiska ekonomin|url=http://worldcat.org/oclc/186295116|utgivare=A-Z|datum=1997|hämtdatum=2019-11-21|isbn=91-86070-11-8|oclc=186295116|efternamn=Marx|förnamn=Karl|år=|sid=211-212}}</ref>

Grovt förenklat går det att säga att Marx behöll hegelianskt inflytande i sitt tänkande men bytte ut Hegels förment ej materialistiska idégods, till förmån för den av Marx utvecklade metoden, som är explicit materialistisk.

"Marx och jag var väl nära nog de enda […] som räddat den medvetna dialektiken från den tyska idealistiska filosofin och applicerat den i en materialistisk uppfattning av naturen och historien", skrev [[Friedrich Engels]] i ''[[Anti-Dühring]]''.<ref>{{Webbref|titel=1877: Anti-Duhring|url=https://www.marxists.org/archive/marx/works/1877/anti-duhring/preface.htm#c2|verk=www.marxists.org|hämtdatum=2019-11-20}}</ref>

Marx disputerade i [[Jena]] 1841 på avhandlingen ''[[Differenz der demokritischen und epikureischen Naturphilosophie]]''.<ref>{{Webbref|titel=Doctoral Dissertation of Karl Marx|url=https://www.marxists.org/archive/marx/works/1841/dr-theses/index.htm|verk=www.marxists.org|hämtdatum=2019-11-22}}</ref> Myndigheterna i Preussen såg inte på Marx verksamhet med blida ögon, och anhängarna till [[unghegelianism]]en fick inte möjlighet att arbeta vid universiteten. Marx kunde alltså glömma en karriär som akademiker och blev istället journalist på en radikal-liberal tidning i [[Köln]], ''[[Rheinische Zeitung]]'' förbjöds 1843.<ref>{{Bokref|upplaga=Rev. ed|titel=Karl Marx: an illustrated biography|url=https://www.worldcat.org/oclc/40679707|utgivare=Verso|datum=1998|hämtdatum=2020-03-12|isbn=1-85984-705-6|oclc=40679707|efternamn=Blumenberg|förnamn=Werner|år=|sid=48}}</ref> Där blev han inom kort utsedd till redaktör. Under sitt liv hann han även arbeta på tidningarna ''[[Vorwärts]]'' (1844), ''[[Deutsche Brüsseler Zeitung]]'' (1847) och ''[[Neue Rheinische Zeitung]]'' (1848–1849). (Rheinische Zeitung förklarades olaglig.)<ref>{{Bokref|titel=The last years of Karl Marx, 1881-1883: an intellectual biography|url=https://www.worldcat.org/oclc/1121421152|hämtdatum=2020-06-07|isbn=978-1-5036-1253-2|oclc=1121421152|efternamn=Musto|förnamn=Marcello|datum=|år=|sid=19}}</ref> Även Marx och [[Arnold Ruge]]s publikation ''[[Deutsch–Französische Jahrbücher]]'' blev förbjuden.<ref>{{Bokref|upplaga=Rev. ed|titel=Karl Marx: an illustrated biography|url=https://www.worldcat.org/oclc/40679707|utgivare=Verso|datum=1998|hämtdatum=2020-03-12|isbn=1-85984-705-6|oclc=40679707|efternamn=Blumenberg|förnamn=Werner|år=|sid=49}}</ref> Han bidrog även med artiklar till tidningarna ''[[New-York Tribune]]'' (1852–1861) och ''[[Die Presse]]'' (1861–1862) På grund av Marx politiska åsikter och publikationer utvisades han, och tog sig till [[Paris]] – en resa som bekostades av att det unga paret Marx som för en billig penning sålde sina möbler.<ref>{{Bokref|upplaga=First Harvard University Press edition|titel=Karl Marx: greatness and illusion|url=https://www.worldcat.org/oclc/946906569|hämtdatum=2020-06-07|isbn=978-0-674-97161-5|oclc=946906569|efternamn=Stedman Jones|förnamn=Gareth|datum=|år=|sid=169}}</ref>

=== Paris ===
I november 1843 flyttade Marx till Paris för att inleda ett samarbete med den tyske publicisten [[Arnold Ruge]]. Deras samarbete blev dock inte särskilt långvarigt. Deras gemensamma tidskriftsprojekt ''[[Deutsch–Französische Jahrbücher]]'' kom ut med ett nummer, Marx lyckades få [[Louis Blanc]] att skriva för tidskriften, och Blanc visade sig också vara en man av kurage nog att låna Marx hans adress för att han skulle kunna mottaga post från Tyskland.<ref>{{Bokref|upplaga=First Harvard University Press edition|titel=Karl Marx : greatness and illusion|url=https://www.worldcat.org/oclc/946906569|hämtdatum=2020-06-07|isbn=978-0-674-97161-5|oclc=946906569|efternamn=Stedman Jones, Gareth,|förnamn=|datum=|år=|sid=171}}</ref>

I Paris kom Marx att inleda studier.<ref>{{Bokref|upplaga=First Harvard University Press edition|titel=Karl Marx : greatness and illusion|url=https://www.worldcat.org/oclc/946906569|hämtdatum=2020-06-07|isbn=978-0-674-97161-5|oclc=946906569|efternamn=Stedman Jones, Gareth,}}</ref> Han träffade bland annat den franske anarkisten [[Proudhon]] och de utvecklade en vänskap, som dock snart skulle övergå i skarpa politiska och teoretiska motsättningar. Dessa stridigheter kom senare att resultera i skriften ''[[Filosofins elände]]'', till svar på Proudhons ''[[Eländets filosofi]]''. I Paris träffade Marx även den ryske revolutionären [[Michail Bakunin]], den tysk-judiske diktaren [[Heinrich Heine]], och inte minst [[Friedrich Engels]] som under resten av livet skulle förbli Marx bäste vän och närmaste medarbetare. 

De skrev tillsammans många artiklar och skrifter, bland annat: ''[[Den heliga familjen]]'' (1845), ''[[Den tyska ideologin]]'' (1846) och, den mest kända, ''[[Det kommunistiska manifestet]]'' (1848).

Det var i Paris som Marx skrev sina berömda ''[[Ekonomisk-filosofiska manuskript]]'' som dock inte publicerades förrän 1932, dvs nästan ett sekel senare.

Marx tvingades lämna Paris i februari 1845. Blott 15 månader efter att han anlände blev han alltså utvisad igen, efter att ha blivit utsatt för [[Spioneri|spionage]] och [[Frankrike]] utsatts för påtryckningar från den [[Preussen|preussiska]] staten.<ref>{{Bokref|titel=Karl Marx : en biografi|url=https://www.worldcat.org/oclc/927131967|utgivare=Bonnier|datum=2015|hämtdatum=2019-11-18|isbn=9100153176|oclc=927131967|efternamn=Liedman, Sven-Eric.|förnamn=|år=|sid=133}}</ref><ref>{{Bokref|titel=Karl Marx : en biografi|url=https://www.worldcat.org/oclc/927131967|utgivare=Bonnier|datum=2015|hämtdatum=2019-11-18|isbn=9100153176|oclc=927131967|efternamn=Liedman, Sven-Eric.|förnamn=|år=|sid=123}}</ref> Han flyttade då till [[Bryssel]] där han fortsatte sin publicistiska verksamhet.

=== Bryssel och Köln ===
Även i [[Belgien]] hotades Marx återigen av utvisning. För att undkomma de preussiska myndigheterna avsade han sig därför 1845 sitt preussiska medborgarskap. Därefter förblev Marx statslös under resten av sitt liv.<ref>{{bokref|efternamn=Mehring|förnamn=Franz|titel=Karl Marx: Geschichte seines Lebens|Utgivare=Dietz Verlag|år=1960|sid=116}}</ref>

I Bryssel skrev Marx och Engels tillsammans ''[[Den tyska ideologin]]'', ett verk som dock inte kom att publiceras under deras livstid. Publicerades gjordes emellertid Marx ''[[Filosofins elände]]'' där han kraftigt polemiserar mot Proudhons ekonomiska och filosofiska teorier. ''Filosofins elände'' kan ses som den första publicerade skrift där Marx [[historiematerialism|materialistiska historieuppfattning]] kommer i dagen.{{Källa behövs||datum=2020-08}} Det var också under denna period som Marx höll de föreläsningar som senare skulle publiceras under namnet ''[[Lönearbete och kapital]]''.{{Källa behövs||datum=2020-08}} Hans ekonomikritik var här långt ifrån färdig, men redan i detta tidiga skede kan man se de teman som kommer att utvecklas senare. Marx beskrev exempelvis hur människor som utför arbete exploateras och bland annat "därigenom reproducerar det samhälleliga förhållande vilket konstituerar det nuvarande [[produktionssätt]]et, kapitalismen".<ref>{{Webbref|titel=Lönearbete och kapital|url=https://www.marxists.org/svenska/marx/1847/06-d013.htm|verk=www.marxists.org|hämtdatum=2020-06-28|datum=|utgivare=|citat="Arbetskraften är alltså en vara, som dess ägare, lönarbetaren, säljer till kapitalet. Varför säljer han den? För att existera.

Arbetskraftens uttrycksform, arbetet, är emellertid arbetarens egen livsverksamhet, hans egen livsyttring. Och denna livsverksamhet säljer han till en tredje för att säkra sig de nödvändiga existensmedlen. Hans livsverksamhet är alltså för honom bara ett medel för att kunna existera. Han arbetar för att kunna leva. Han räknar inte själv arbetet med till sitt liv, det är snarare något som han offrar av sitt liv. Det är en vara, som han har försålt till en tredje. Produkten av hans verksamhet är därför inte heller syftet med hans verksamhet. Det som han producerar för sig själv är inte sidenet som han väver, inte guldet som han hämtar fram ur gruvan, inte palatset som han bygger. Vad han producerar för sig själv är arbetslönen, och siden, guld, palats upplöses för honom i en bestämd kvantitet existensmedel, kanhända i en bomullskavaj, i kopparslantar och i en källarvåning. Och arbetaren, som under tolv timmar väver, spinner, borrar, svarvar, gräver, knackar makadam, bär o.s.v. - betraktar han månne detta att under tolv timmar väva, spinna, borra, svarva, bygga, gräva, knacka makadam, som sin livsyttring, som livet? Nej, tvärtom. Livet börjar för honom på den punkt, då denna verksamhet upphör, vid bordet, på krogen, i sängen."

"Arbetskraften har inte alltid varit en vara. Arbetet har inte alltid varit lönarbete, d.v.s. fritt arbete. Slaven sålde inte sin arbetskraft till slavägaren, lika litet som oxen säljer sin prestation till bonden. Slaven har tillsammans med sin arbetskraft en gång för alla sålts till sin ägare. Han är en vara, som kan övergå ur den ena ägarens hand i den andras. Han själv är en vara, men arbetskraften är inte hans vara. Den livegne säljer blott en del av sin arbetskraft. Det är inte han som får lön av jordens ägare: jordens ägare får snarare en tribut av honom."}}</ref> ''Där arbetarklassen och kapitalistklassen förutsätter i den kapitalistiska produktionen varandra''.<ref>{{bokref|efternamn=Mehring|förnamn=Franz|titel=Karl Marx: Geschichte seines Lebens|Utgivare=Dietz Verlag|år=1960|sid=152}}</ref>

Det var i Bryssel som Marx kom i kontakt med [[Kommunisternas förbund|De rättfärdigas förbund]] som 1847 bytte namn till [[Kommunisternas förbund]], och på detta förbunds uppdrag skrev han med hjälp av Engels ''[[Det kommunistiska partiets manifest]]''. Det kommunistiska manifestet innehöll inte mycket som Marx inte redan hade skrivit om tidigare, men den lättfattliga, slagkraftiga och [[reduktionism|reduktionistiska]] utformningen gjorde Manifestet till en stor succé och den mest spridda av Marx skrifter som läses än idag.

När revolutionära vindar svepte över Europa våren 1848 ville de belgiska myndigheterna inte veta av Marx. Han häktades en kort tid, och åkte efter frisläppandet först till Paris och sedan till Köln.<ref>{{bokref|efternamn=Mehring|förnamn=Franz|titel=Karl Marx: Geschichte seines Lebens|Utgivare=Dietz Verlag|år=1960|sid=160}}</ref> I Köln kunde Marx vara med att grunda tidningen ''[[Neue Rheinische Zeitung]]'' där han själv intog platsen som redaktör.
[[Fil:British Museum Reading Room.jpg|miniatyr|Läsesalen på [[British Museum]] i London.]]

=== London ===
År 1849 blev Marx tvungen att fly landet och han flyttade med sin familj till [[England]] där han sedan levde resten av sitt liv under mestadels mycket knappa omständigheter, för det mesta försörjd av Engels.

I [[London]] fortsatte Marx sitt kritiska studium av den politiska ekonomin. Mycket av sin tid tillbringade han i läsesalen på [[British Museum]].<ref>{{bokref|efternamn=Mehring|förnamn=Franz|titel=Karl Marx: Geschichte seines Lebens|Utgivare=Dietz Verlag|år=1960|sid=217}}</ref> British Museum hade en för tiden mycket välutvecklad katalog av såväl tjänstemannarapporter såväl som näst intill all tänkbar övrig litteratur.

Här utvecklade Marx sin kritiska framställning av det [[Kapitalism|kapitalistiska]] [[produktionssätt]]et minutiöst, med hjälp av den klassiska politiska ekonomins tänkare vilka vid den här tiden fanns tillgängliga som [[Adam Smith]] och [[David Ricardo]], men även med historiska källor från de brittiska arkiven.<ref>{{Bokref|efternamn=MARX • ENGELS|förnamn=KARL • FRIEDRICH|titel=BAND 23 (Das Kapital Kritik der politischen Ökonomie)|datum=|hämtdatum=|år=1962|sid=|utgivare=DIETZ  VERLAG  BERLIN/INSTITUT  FÜR MARXISMUS-LENINISMUS BEIM ZK DER SED|serie=MEW}}</ref>

Det var i London som Marx arbetade på största delen av sitt livsverk, däribland [[Grunddragen i kritiken av den politiska ekonomin|''Grundrisse'']] (''Grunddragen i kritiken av den politiska ekonomin'' från 1857–1858, utgivet först 1939), ''[[Teorier om mervärdet]]'', ''[[Kapitalet]]'' och flera andra verk.<ref>{{Bokref|titel=Karl Marx : en biografi|url=https://www.worldcat.org/oclc/927131967|utgivare=Bonnier|datum=2015|hämtdatum=2019-11-18|isbn=9100153176|oclc=927131967|efternamn=Liedman, Sven-Eric.|förnamn=|år=|sid=432-434}}</ref>
[[Fil:Marx former grave.jpg|alt=|vänster|miniatyr|266x266px|Karl Marx ursprungliga [[Gravplats|grav]] på [[Highgate Cemetery]]  i [[London]]. Graven har blivit föremål för omfattande [[Griftefrid|gravskändning]], något även den nya graven har fått utstå<ref>{{Webbref|titel=Karl Marx grave in London damaged in act of ‘mindless’ vandalism|url=https://www.foxnews.com/world/karl-marx-grave-in-london-damaged-in-act-of-mindless-vandalism|verk=Fox News|datum=2019-02-05|hämtdatum=2019-11-21|språk=en-US|förnamn=Robert|efternamn=Gearty}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Karl Marx Isn’t Buried|url=https://jacobinmag.com/2019/03/marx-grave-highgate-desecration-fascism/|verk=jacobinmag.com|hämtdatum=2019-11-22|språk=en-US}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Shining a light on the history of Highgate cemetery's Karl Marx memorial|url=https://www.hamhigh.co.uk/etcetera/art/shining-a-light-on-the-history-of-highgate-cemetery-s-karl-marx-memorial-1-3835868|verk=Hampstead Highgate Express|hämtdatum=2019-11-22|språk=en|förnamn=Daniel|efternamn=Wittenberg|arkivurl=https://web.archive.org/web/20200416131137/https://www.hamhigh.co.uk/etcetera/art/shining-a-light-on-the-history-of-highgate-cemetery-s-karl-marx-memorial-1-3835868|arkivdatum=2020-04-16}}</ref><ref>{{Tidningsref|rubrik=Karl Marx's London grave vandalised in suspected hammer attack|url=https://www.theguardian.com/books/2019/feb/05/karl-marx-london-grave-vandalised-suspected-hammer-attack-highgate-cemetery|tidning=The Guardian|datum=2019-02-05|hämtdatum=2019-11-21|issn=0261-3077|språk=en-GB|förnamn=Matthew|efternamn=Weaver}}</ref>.]]
[[Fil:Karl Marx grave in Highgate Cemetery, North London, England - panoramio.jpg|miniatyr|Den centrala texten på graven lyder i svensk översättning: ''[[Proletär]]er i alla länder, förena er!''<ref>{{Webbref|titel=Det kommunistiska partiets manifest|url=https://www.marxists.org/svenska/marx/1848/04-d037.htm|verk=www.marxists.org|hämtdatum=2019-11-18}}</ref>

och:

Filosoferna har bara ''tolkat'' världen på en rad olika sätt, men det gäller att ''förändra'' den.<ref>{{Webbref|titel=Teser om Feuerbach|url=https://www.marxists.org/svenska/marx/1845/03-d006.htm|verk=www.marxists.org|hämtdatum=2019-11-18}}</ref>

Marx nya grav kom till som en ansträngning från en rad [[arbetarparti|arbetareparti]]er.]]

=== Död och arv ===
Marx avled 1883, 64 år gammal, och begravdes på [[Highgate Cemetery]] i London.<ref>{{Webbref|titel=Karl Marx Isn’t Buried|url=https://jacobinmag.com/2019/03/marx-grave-highgate-desecration-fascism|verk=jacobinmag.com|hämtdatum=2019-11-18|språk=en-US}}</ref> Han var då relativt okänd, men under de följande decennierna blev Marx ett namn som få politiskt och vetenskapligt belästa människor inte kände till.

Arvet efter Marx har blivit mycket kontroversiellt både bland hans anhängare och hans motståndare. Den marxistiska rörelsen hade inte den största tillgången till Marx verk och många texter av betydelse publicerades långt efter både Marx död och den marxistiska rörelsens formation. Till följd av detta blev bilden av Marx teoribildning missvisande.

Som exempel kan nämnas Marx ''Ekonomisk-filosofiska manuskript'' där hans berömda alienationsteori presenterades. Just dessa manuskript avslöjar en mer humanistisk Marx och från och med 1950-talet användes de som marxistisk kritik mot sovjetsystemet av bland annat [[Georg Lukács]] som gjorde sig känd med verket ''Geschichte und Klassenbewusstsein'' från 1923 (''[[Historia och klassmedvetande]]'') som bland annat brändes flitigt av nazisterna 1933.

Under åren kom Marx att offra personlig framgång, resurser, hälsa och familjeliv för att bidra med intellektuellt [[Emancipation|emancipatoriskt]] stöd åt folket.<ref>{{Bokref|titel=Marx without myth : a chronological study of his life and work|url=https://www.worldcat.org/oclc/914714051|utgivare=Harper et Row|datum=1976|hämtdatum=2020-06-07|isbn=0-06-131860-4|oclc=914714051|efternamn=Rubel, Maximilien, 1905-1996.|förnamn=|år=|sid=viii (Introduction)}}</ref>

== Marx kritik av det kapitalistiska produktionssättet ==
Marx kritik av det kapitalistiska [[Produktionssätt|produktionssättet]] återfinns framför allt i [[Kapitalet|''Kapitalet: Kritik av den politiska ekonomin'']] (1867), och byggs på i ''[[Till kritiken av den politiska ekonomin]]'' (1859), men adresseras också i bland annat [[Grunddragen i kritiken av den politiska ekonomin|''Grundrisse'']] (1939). I ''Kapitalet'' inleder Marx i första kapitlet sin analys med en undersökning av [[Varor|varan]], och sedan systematiskt ägnar sig åt en kritik av [[det kapitalistiska produktionssättet]]. 

Denna analys är av en [[Naturalisera (olika betydelser)|denaturaliserande]] [[antropologi]]sk karaktär och levereras med en stor mängd litterära referenser som läsaren bör känna till, eller i alla fall vara mycket observant kring.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Pepperell, Nicole, B.A. History, Dept. & Gen. Hons. M.A. Social Science|rubrik=Disassembling Capital|datum=2020-04-17|utgivare=RMIT Press, School of Global Studies, Social Science and Planning Portfolio of Design and Social Context|år=April 2010|tidskrift=|sid=5-9, 3-4.}}</ref><ref>{{Bokref|titel=Karl Marx, anthropologist|url=https://www.worldcat.org/oclc/608624537|utgivare=Berg|datum=2009|hämtdatum=2020-06-07|isbn=978-1-84788-542-5|oclc=608624537|efternamn=Patterson, Thomas C. (Thomas Carl), 1937-}}</ref> Delar av Marx [[ekonomikritik]] har dock fristående använts som lösryckta "teorier" (exempelvis [[Arbetsvärdeteorin|arbetsvärdesläran]], se [[marxistisk ekonomi]]), men Marx tycks inte ha ämnat skapa någon "ekonomisk teoribildning" som skulle tävla med exempelvis [[David Ricardo|Ricardo]]s eller [[Adam Smith|Smith]]s, utan snarare handlar Marx ekonomiska verk om kapitalismens historiskt specifika karaktär som produktionssätt.<ref>{{Bokref|titel=Kapitalet : Kritik av den politiska ekonomin|url=http://worldcat.org/oclc/657972053|utgivare=Bo Cavefors Bokförlag|datum=1970-71|hämtdatum=2020-02-09|oclc=657972053|efternamn=Marx, Karl, 1818-1883.}}</ref><ref>{{Bokref|titel=Karl Marx, anthropologist|url=https://www.worldcat.org/oclc/608624537|utgivare=Berg|datum=2009|hämtdatum=2020-06-07|isbn=978-1-84788-542-5|oclc=608624537|efternamn=Patterson, Thomas C. (Thomas Carl), 1937-|förnamn=|år=|sid=88}}</ref><ref name=":4">{{Webbref|titel=The Poverty of Philosophy — Abstracts (Chpt. 2)|url=https://www.marxists.org/archive/marx/works/subject/hist-mat/pov-phil/ch02.htm|verk=Filosofins elände|hämtdatum=2020-06-07|datum=|utgivare=|citat="Economists have a singular method of procedure. There are only two kinds of institutions for them, artificial and natural. The institutions of feudalism are artificial institutions, those of the bourgeoisie are natural institutions. In this, they resemble the theologians, who likewise establish two kinds of religion. Every religion which is not theirs is an invention of men, while their own is an emanation from God. When the economists say that present-day relations — the relations of bourgeois production — are natural, they imply that these are the relations in which wealth is created and productive forces developed in conformity with the laws of nature. These relations therefore are themselves natural laws independent of the influence of time. They are eternal laws which must always govern society. Thus, there has been history, but there is no longer any. There has been history, since there were the institutions of feudalism, and in these institutions of feudalism we find quite different relations of production from those of bourgeois society, which the economists try to pass off as natural and as such, eternal. "}}</ref><ref name=":1">{{Bokref|efternamn=Postone|förnamn=Moishe|titel=Time, Labor, and Social Domination: A Reinterpretation of Marx's Critical Theory|datum=|hämtdatum=|år=|sid=|url=https://libcom.org/files/Moishe%20Postone%20-%20Time,%20Labor,%20and%20Social%20Domination.pdf}}</ref>

Marx menar att människorna gör själva sin historia, men de gör den "inte efter eget gottfinnande", inte under omständigheter som de själva valt, utan under omständigheter, som är omedelbart givna och redan existerande. I sitt livs samhälleliga produktion träder alltså människorna in i bestämda, nödvändiga, av deras vilja oberoende förhållanden, en av de mest centrala av dessa är de så kallade [[produktionsförhållanden]], som motsvarar en bestämd utvecklingsgrad av deras materiella [[produktivkrafter]].  

Marx menade att kategorierna [[kapital]] och [[arbete]] så som många känner dem i idag, enligt Marx i själva verket inte är några gudaskänkta [[transhistorisk]]a självklarheter, utan "[[Samhälle (sociologi)|samhälleligt]], historiskt specifika [[Naturalisera (olika betydelser)|naturaliserade]] förhållanden".<ref name=":6">{{Webbref|url=https://www.marxists.org/francais/marx/works/1847/06/misere.pdf|titel=Misère de la philosophie|hämtdatum=2020-05-14|datum=|utgivare=|citat=En disant que les rapports actuels -les rapports de la production bourgeoise -sont naturels, les économistes font entendre que ce sont là des rapports dans lesquels se crée la richesse et se développent les forces productives conformément aux lois de la nature. Donc ces rapports sont eux-mêmes des lois naturelles indépendantes de l'influence du temps. Ce sont des lois éternelles qui doivent toujours régir la société. Ainsi il y a eu de l'histoire, mais il n'y en a plus. Il y a eu de l'histoire, puisqu'il y a eu des institutions de féodalité, et que dans ces institutions de féodalité on trouve des rapports de production tout à fait différents de ceux de la société bourgeoise, que les économistes veulent faire passer pour naturels et partant éternels.|år=1847|efternamn=Marx}}</ref><ref name=":1" /> På grundval av detta menade Marx att det är möjligt för människorna att frigöra sig från lönearbete och kapital som bas för sitt [[produktionssätt]]. Detta till förmån för nya rationella samhälleliga system, bortom historiskt relativt nya snäva koncept som förvärvsarbete och kapital. 

Men till följd av att det historiskt specifika är naturaliserat konstituerat, är det "alltså inte människornas medvetande som bestämmer deras vara utan tvärtom deras samhälleliga vara som bestämmer deras medvetande". "Till följd av detta ter sig det historiskt specifika [[Naturalisera (olika betydelser)|naturaliserat]]."<ref name=":1" /> Till följd av att det ter sig på det här viset existerar också grundvalen för möjligheten att den kapitalistiska produktionsprocessen, betraktad i sitt sammanhang eller som reproduktionsprocess, alltså producerar, inte endast en [[Varor|vara]], eller endast [[mervärde]], utan den producerar och reproducerar "själva kapitalförhållandet" (kategorierna lönearbete och kapital) mellan å ena sidan kapitalisten, "å andra sidan lönearbetaren". 

=== Arbetets generativa funktion för kapitalförhållandet som sådant ===
:''Följande stycke är ett lätt modifierat utdrag ur artikeln: [[sociologi]]''

I sitt livs samhälleliga produktion träder alltså människorna in i bestämda, "nödvändiga", av deras vilja oberoende förhållanden, en av de mest centrala av dessa är de så kallade [[Produktionsförhållanden|produktionsförhållandena]], som motsvarar en bestämd utvecklingsgrad av [[Produktivkrafter|produktivkrafterna]].

Ett historiskt, respektive nutida exempel på detta skulle alltså kunna vara att på 1500-talet bli skuldsatt av sin (proto)stat och därefter få uppdraget att driva upp stenmurar för att skydda sig mot kanoneld i krutkrigen. Eller ett idag mer aktuellt exempel, att utföra [[emotionellt arbete]] i väst, eller vanligare i [[Nord-sydkonflikten|det globala syd]], exempelvis sy hundratals hockeytrunkar i 50-graders värme utan rast. Produktionen sker alltså inte för att omedelbart tillfredsställa mänskliga behov, eller gagna mänsklig utveckling, utan snarare för ett hinsides mål.

Dessa sociala praktiker betraktade i sitt historiska sammanhang, eller som reproduktionsprocess i samtiden, producerar alltså inte endast [[varor]], eller endast [[mervärde]], eller endast [[förvärvsarbete]]t utan den producerar och reproducerar "själva (det sociala) kapitalförhållandet i sig" (själva de sociala kategorierna lönearbete och kapital) mellan å ena sidan kapitalisten, "å andra sidan lönearbetaren". Uttryckt mycket enkelt: arbetssamhälle = kapitalism.<ref>{{Bokref|titel=Till kritiken av den politiska ekonomin|url=http://worldcat.org/oclc/186271596|utgivare=Proletärkultur|datum=1981 ;|hämtdatum=2021-06-25|isbn=91-7384-010-6|oclc=186271596|förnamn=Marx, Karl,|efternamn=1818-1883.|sid=275}}</ref>

''"Kapitalet är självt den processerande motsättningen, eftersom det söker reducera arbetstiden till ett minimum, samtidigt som det å andra sidan uppsätter arbetstiden som rikedomens enda måttstock och källa." - Karl Marx''<ref>urval ur ''Grundrisse'' av Sven-Eric Liedman, korrigerad översättning</ref>

Marx menade att det är möjligt för människorna att frigöra sig från speciellt lönearbetet (se: [[abstrakt arbete]]) och kapital som grunden för det nuvarande [[Produktionssätt|produktionssättet]], till förmån för nya rationella samhälleliga system.

=== Fetischkategorier ===
:''Följande stycke är ett lätt modifierat utdrag ur artikeln: [[sociologi]]''

Marx menade att kategorierna [[kapital]] och [[förvärvsarbete]] så som många känner dem i idag, enligt Marx i själva verket inte är några givna [[Transhistorisk|transhistoriska]] självklarheter, utan "[[Samhälle (sociologi)|samhälleligt]], historiskt specifika [[Naturalisera (olika betydelser)|naturaliserade]] förhållanden".<ref>{{Webbref|titel=Kapitalet I. Vara och pengar|url=https://www.marxists.org/svenska/marx/1867/23-d101.htm#h28|verk=www.marxists.org|hämtdatum=2021-07-17|citat=Det hemlighetsfulla i varuformen består alltså helt enkelt däri, att varorna för människorna återspeglar deras eget arbetes samhälleliga karaktär som en objektiv egenskap hos själva arbetsprodukterna, som dessa tings samhälleliga naturegenskaper. Därmed återspeglas också producenternas samhälleliga förhållande till totalarbetet som ett samhälleligt förhållande mellan ting, som existerar utanför dem själva. Genom detta quidproquo blir arbetsprodukterna varor, d.v.s. ting med övernaturliga eller samhälleliga egenskaper. På liknande sätt uppfattas i ljusintrycket från ett föremål av synnerven inte som en subjektiv retning på synnerven själv utan som ett objektivt föremål utanför ögat. Men vid seendet kastas verkligen ljus från ett ting, det yttre föremålet, på ett annat ting, ögat. Det är ett fysiskt förhållande mellan fysiska ting. Däremot har varuformen och det värdeförhållande mellan arbetsprodukterna, vari den framträder, absolut ingenting att göra med deras fysiska natur och de därur härrörande materiella förhållandena. Det är endast ett bestämt samhälleligt förhållande mellan människorna själva, vilket här för dem antar fantasmaformen av ett förhållande mellan tingen. För att finna en analogi måste vi därför ta vår tillflykt till den religiösa världens dimmiga regioner. Här framträder den mänskliga hjärnans egna produkter såsom självständiga gestalter, som begåvats med eget liv och står i relation till varandra och till människorna. På samma sätt är det i varuvärlden med den mänskliga handens produkter. Detta kallar jag den fetischdyrkan, som vidlåder arbetsprodukterna, så snart de blir producerade som varor, och som därför är oupplösligt förenad med varuproduktionen.}}</ref> Alltså fetischkategorier (varav [[Varufetischism|varufetischismen]] är den mest kända). Exempelvis "kapital" och "förvärvsarbete", abstrakt och konkret, Subjekt och objekt.<ref>{{Bokref|titel=Time, labor, and social domination : a reinterpretation of Marx's critical theory|url=http://worldcat.org/oclc/475188205|utgivare=Cambridge University Press|datum=2006|hämtdatum=2021-07-17|isbn=978-0-521-56540-0|oclc=475188205|förnamn=Postone,|efternamn=Moishe|sid=76-77}}</ref><ref name=":52">{{Webbref|titel=Kapitalet I. Vara och pengar|url=https://www.marxists.org/svenska/marx/1867/23-d101.htm#h28|verk=www.marxists.org|hämtdatum=2021-07-17|citat=Den politiska ekonomin har visserligen, om också ofullständigt,[38*] analyserat värde och värdestorlek och upptäckt det innehåll som är dolt i dessa former. Men den har aldrig ens uppställt frågan, varför detta innehåll antar denna form, varför alltså arbetet framträder i värdet och arbetets tidsmängd visar sig i arbetsproduktens värdestorlek.[39*] Formler som bär kännetecknet, att de tillhör en samhällsordning, där det är produktionsprocessen som behärskar människan, men människan ännu inte behärskar produktionsprocessen, gäller för det borgerliga medvetandet som en lika självklar naturnödvändighet som det produktiva arbetet självt. Förborgerligade former av den samhälleliga produktionsorganismen behandlas därför på ungefär samma sätt, som förkristna religioner behandlas av kyrkofäderna.[40*] Hur mycket en del av ekonomerna låtit vilseleda sig av den fetischism, som vidlåder varuvärlden, eller av det materiella skenet hos arbetets sociala kännetecken, det bevisas bl.a. av den långtrådiga och meningslösa trätan om naturens roll, när bytesvärdet bildas. Eftersom bytesvärde är ett visst samhälleligt sätt att uttrycka det arbete som använts på ett föremål, kan det inte innehålla mer naturstoff än exempelvis växelkursen.

Då varuformen är den allmännaste och minst utvecklade borgerliga produktionsformen, uppträdde den redan tidigt, om också inte på samma förhärskande, alltså karakteristiska sätt som nu för tiden, och dess fetischkaraktär är ännu jämförelsevis lätt genomskådad. I konkretare former försvinner t.o.m. detta sken av enkelhet. Varifrån kommer monetärsystemets illusioner? Denna teori förstod inte, att guldet och silvret förvandlat till pengar representerar samhälleliga produktionsförhållanden, men trodde att dessa ting av naturen hade begåvats med speciella samhälleliga egenskaper. Och den moderna ekonomin, som förnämt hångrinar åt monetärsystemet, blir inte dess fetischdyrkan påtaglig, så snart den behandlar kapitalet? Och sedan hur lång tid är fysiokraternas illusion försvunnen, att jordräntan växer upp ur jorden, inte ur samhället?}}</ref><ref>{{Bokref|titel=Time, labor, and social domination : a reinterpretation of Marx's critical theory|url=http://worldcat.org/oclc/475188205|utgivare=Cambridge University Press|datum=2006|hämtdatum=2021-07-17|isbn=978-0-521-56540-0|oclc=475188205|förnamn=Postone,|efternamn=Moishe|citat=In  this  view,  "labor"  is  considered  to  be  not  only  the  transhistorical  source of  wealth  but  also  that  which  primarily  structures  social  life.  The  relationship 
between  the  two  is  evident,  for  example,  in  Rudolf Hilferding' s   reply  to  Eugen 
Bohm-Bawerk's  critique  of  Marx.  Hilferding  writes,  "Marx  proceeds  from  a 
consideration  of labor in  its  significance as  that element which constitutes human 
society  and  . . .  determines,  in  the  final  analysis,  the  development  of society.  In 
so  doing,  he  grasps,  with  his  principle  of  value,  that  fac tor  whose  quality  and 
quantity  . . .   causally  controls  social life."70 
"Labor"  here  has  become  the  ontological  ground  of  society-that  which 
constitutes,  determines,  and  causally  controls  social  life.|sid=60}}</ref> Teori skiljs från praktik. Privatliv från offentlighet. Natur från kultur. Stat från näringsliv. Ekonomi från politik.<ref name=":52" />

== Kort om [[Kapitalet|Kapitalet: till kritik av den politiska ekonomin]] ==
:''Följande stycke är ett lätt modifierat utdrag ur artikeln: [[sociologi]]''

I kapitalet inleder Marx i första kapitlet sin analys med en undersökning av [[Varor|varan]], och sedan systematiskt ägnar sig åt en kritik av [[det kapitalistiska produktionssättet]], men kapitalet är också en studie över produktionssättet i dess ideala genomsnitt. Marx ekonomikritiska verk handlar således om "kapitalismens historiskt specifika karaktär som [[produktionssätt]]". Marx menar att människorna själva gör sin historia, men att de gör den "inte efter eget gottfinnande", inte under omständigheter som de själva valt, utan under omständigheter, som är omedelbart givna och redan existerande. Kapitalet ''är'' alltså för Marx: "ett socialt förhållande mellan personer, förmedlat genom ting."<ref>{{Bokref|titel=Historia och klassmedvetande : studier i marxistisk dialektik|url=http://worldcat.org/oclc/1014898059|utgivare=Cavefors|datum=1971|hämtdatum=2021-07-11|oclc=1014898059|förnamn=Lukács, György|efternamn=1885-1971|sid=97}}</ref>

=== [[Kapitalet|Kapitalets]] metodologi ===
I Inledningen till ''[[Grundrisse]]'' (''Grunddragen av den politiska ekonomin'') redogör Marx för sin forskningsmetod.{{Källa behövs|datum=2021-07}}

Kapitalets främsta objekt är den materiella (re)produktionen.<ref>Karl Marx - Friedrich Engels: Werke. Bd 42. S. 19</ref> Produktion sker alltid på ett bestämt stadium av samhällets utveckling.<ref>Karl Marx - Friedrich Engels: Werke. Bd 42. S. 20</ref> Marx menar att det är väsentligt att skilja det som är transhistoriskt med det som är giltigt bara under vissa historiska epoker.<ref name=":3"/><ref name=":7">{{Bokref|titel=Introduktion til metoden i Kapitalet|url=https://www.worldcat.org/oclc/80786059|utgivare=Röda Bokförlaget|datum=1975|hämtdatum=2020-06-14|isbn=91-85258-04-0|oclc=80786059|efternamn=Lundkvist, Anders.}}</ref> Exempelvis hur kapitalism visserligen samhälleligt [[Naturalisera (olika betydelser)|naturaliseras]], men ändock är långt ifrån ett evigt tillstånd, utan ett [[produktionssätt]] i den långa serie vilken har existerat historiskt.<ref name=":3" /><ref name=":6"/><ref name=":1"/>

Marx poängterar att han i forskningsprocessen utgår från den konkreta, sammansatta och kaotiska verkligheten. Ur den abstraherar han fram alltmer enkla och grundläggande begrepp. I framställningen av kapitalet går han motsatt väg och börjar med de mest abstrakta begreppen (vara), för att successivt bygga på dem med fler bestämningar.<ref name=":7" /> I slutändan kommer han fram till en beskrivning av den konkreta verkligheten, men den är nu inte längre kaotisk utan utgör ett anspråk på en totalitet av bestämningar och relationer.<ref>Karl Marx - Friedrich Engels: Werke. Bd 42. S. 35</ref>

== Marx & Engels historieteori ==
{{Fler källor avsnitt|(varning, stycket må innehålla engelsianism)|datum=2020-05}}
{{Se även|Historisk materialism}}
Marx ansåg att historien hade ett inslag av vissa, på [[Materialism|materialistisk]] grundval ålagda ''tendenser''.{{Källa behövs|Tvetydig källa nu, mer behövs.|datum=2020-05}}<ref>{{Webbref|url=https://www.marxists.org/svenska/marx/1844/01-d003.htm|titel=Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin. (inledningen)|hämtdatum=2019-11-21|utgivare=Deutsch-Französischen Jahrbüchern, Paris 1844.|citat=''Liksom filosofin i proletariatet finner sitt materiella vapen, så finner proletariatet i filosofin sitt andliga vapen, och så snart tankens åskvigg grundligt slagit ned i folkets naiva jord, kommer tyskarnas emancipation till människor att ske.''}}</ref> Hans historieteori, [[historisk materialism]], involverar tanken att olika samhällsstadier avlöser varandra till följd av att de gamla samhällenas inre motsättningar till slut, leder till kriser så pass stora att de gamla systemen inte förmår hantera dem. Ur askan från de gamla systemen föds nya system, precis som tidigare samhällsformationer vilka tidigare gett vika för det nuvarande samhället – det [[Borgerlig demokrati|borgerliga]] eller [[kapitalism|kapitalistiska]] samhället – också genom sina inre motsättningar bär fröet till en högre samhällsform baserad på [[ekonomisk demokrati]]: [[socialism]]en. När väl ett ''de facto'' socialistiskt samhälle etablerats, genererar det samhällets motsättningar ''i förlängningen'' när det utsätts för kriser större än det förmår hantera, ett [[samhälle (sociologi)|samhälle]] som saknar [[samhällsklass]]er och [[stat]]sapparater (i alla fall som vi idag förstår dem idag), vilket kallas [[kommunism]]en. Den [[Historisk materialism|historiska materialism]] förklarades aldrig särskilt detaljrikt av Marx själv. Därför tvingas läsaren själv konstruera teorin med hjälp av en rad olika texter där helheten så småningom visar sig. Bland de viktigaste av dessa texter återfinns förordet till ''[[Till kritiken av den politiska ekonomin]]'' och ''[[Den tyska ideologin]]''.{{Källa behövs||datum=2020-06}} Den mest betydelsefulla av historiematerialismens moderna uttolkare är den analytiska filosofen [[G.A. Cohen]], som har rekonstruerat teorin, ibland genom att modifiera delar av den.<ref>{{Bokref|upplaga=Expanded ed|titel=Karl Marx's theory of history : a defence|url=https://www.worldcat.org/oclc/46621917|utgivare=Princeton University Press|datum=2001, ©2000|hämtdatum=2020-04-16|isbn=0-691-07068-7|oclc=46621917|efternamn=Cohen, G. A. (Gerald Allan), 1941-2009.}}</ref>

== Tidiga skrifter ==
=== Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin ===
{{Huvudartikel|Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin}}
I skriften ''Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin'' diskuterar Marx hur en samhällelig revolution i Tyskland skulle kunna genomföras med [[proletariat]]et i spetsen. Marx teoretiserar om religion i skriften. Marx instämmer i [[Ludwig Feuerbach]]s påstående att [[Gud]] har uppfunnits till människans avbild. Han polemiserar dock mot en del av Feuerbachs andra teser. Framför allt menar Marx att Feuerbach inte lyckats inse varför människor hemfaller åt religion. Marx eget svar på den frågan går ut på att religionen uppstår som ett svar på social [[alienation]] på det materiella planet. Därför kan religionen en nödvändig tröst för människorna till dess att de materiella villkoren förändras. Det som ligger till grund för religionens blomstring är det alienerade arbetet och det faktum att människor förvägras leva ut sin fulla potential och istället tvingas hänge sig åt att tjäna den kapitalistiska apparaten där det förgångna definierar morgondagen. Under en period i människans historia görs detta genom att religionen skapar en falsk föreställning om ett samhälle där alla är jämlika inför Gud. Sedan religionen slutat spela denna roll, i kölvattnet av tiden som följer efter [[reformationen]], fyller det borgerliga samhället delvis med hjälp av staten denna funktion genom att skapa en falsk bild av ett samhälle av individer som alla är jämlika inför lagen. Både staten och religionen måste emellertid överskridas för att nå det verkligt jämlika och sociala samhället.{{Källa behövs||datum=2020-01}}

=== Teser om Feuerbach ===
{{Huvudartikel|Teser om Feuerbach}}
Marx berömda sentens "Filosoferna har bara tolkat världen på olika sätt, men det gäller att förändra den" återfinns i hans ''Teser om Feuerbach''. Boken består av elva teser som fokuserar på olika frågor. Den första tesen kan ses som den filosofiskt mest intressanta. I den kritiserar han all hittillsvarande [[materialism]]. Marx menar att materialismen visserligen har formulerat världens fysiska natur på rätt sätt, men har felaktigt bortsett från människans aktiva roll i skapandet av världen. Idealismen, å andra sidan, förstår denna aktiva roll, men är förlegad i sin tanke om att den materiella världen uppkommer som ett resultat av människans idéer. Marx försöker kombinera de positiva delarna från båda dessa traditioner, vilket utmynnar i en teori där människor aktivt påverkar sin omvärld men, inte i tanken, utan genom materiell aktivitet i den fysiska världen. Detta ligger till grund för hans senare mer utstuderade [[Dialektisk materialism|dialektiska materialistiska]] metod.{{Källa behövs||datum=2020-01}}

=== Ekonomisk-filosofiska manuskripten ===
{{Huvudartikel|Ekonomisk-filosofiska manuskript}}
De ''Ekonomisk-filosofiska manuskript''en behandlar en rad frågor, från [[privategendom]] (inte samma sak som [[personlig egendom]]),en initial skiss för [[kapitalets rörelselagar]] vilka kommer att utvecklas vidare i [[Till kritiken av den politiska ekonomin]] och sedan kapitalet, monetära medel men även en kritik av [[Hegel]]s filosofi. Det är också här Marx mest utförligt skriver om alienationen som arbetande människor utsätts för under kapitalismen. Denna alienation tar sig flera former. För det första alieneras arbetande människor från sin produkt som tas ifrån denne efter att den framställts; för det andra genom att de arbetande människornas produktiva förmåga förvandlas till ett tvång; för det tredje genom att arbetande människor inte producerar i enlighet med sina verkliga krafter; och slutligen, för det fjärde, alieneras individen från andra människor eftersom bytesrelationen ersätter tillfredsställandet av ömsesidiga behov.{{Källa behövs||datum=2020-01}}

=== Till kritiken av den politiska ekonomin ===
{{Huvudartikel|Till kritiken av den politiska ekonomin}}
I till kritiken av den politiska ekonomin lägger Marx en grund för mycket av det som senare skulle komma att fullt blomma ut i Kapitalet. Marx skisserar hur det kapitalistiska produktionssättet grundat sig rent historiskt.<ref>{{Bokref|upplaga=[Ny utg.]|titel=Till kritiken av den politiska ekonomin|url=https://www.worldcat.org/oclc/186271596|utgivare=Proletärkultur|datum=1981 ;|hämtdatum=2020-06-28|isbn=91-7384-010-6|oclc=186271596|efternamn=Marx, Karl, 1818-1883.|förnamn=|år=|sid=53-54}}</ref> Redan här går det dock att bevittna hur Marx utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till det för exempelvis Mill och Ricardo naturgivna.<ref>{{Bokref|upplaga=[Ny utg.]|titel=Till kritiken av den politiska ekonomin|url=https://www.worldcat.org/oclc/186271596|utgivare=Proletärkultur|datum=1981 ;|hämtdatum=2020-06-28|isbn=91-7384-010-6|oclc=186271596|efternamn=Marx, Karl, 1818-1883.|förnamn=|år=|sid=200-213}}</ref> Marx skisserar hur förhållandet mellan varuvärlden och den i fetischkategorierna grundade allmänna ekvivalenten är konstituerat.<ref>{{Bokref|upplaga=[Ny utg.]|titel=Till kritiken av den politiska ekonomin|url=https://www.worldcat.org/oclc/186271596|utgivare=Proletärkultur|datum=1981 ;|hämtdatum=2020-06-28|isbn=91-7384-010-6|oclc=186271596|efternamn=Marx, Karl, 1818-1883.|förnamn=|år=|sid=137-141}}</ref><ref>{{Bokref|upplaga=[Ny utg.]|titel=Till kritiken av den politiska ekonomin|url=https://www.worldcat.org/oclc/186271596|utgivare=Proletärkultur|datum=1981 ;|hämtdatum=2020-06-28|isbn=91-7384-010-6|oclc=186271596|efternamn=Marx, Karl, 1818-1883.|förnamn=|år=|sid=179|citat=Naturen producerar inga pengar, lika litet som den producerar banker eller en växelkurs. Men då den borgerliga produktionen måste kristallisera rikedomen som fetisch i formen av ett enda ting, är guld och silver den motsvarande inkarnationen av denna rikedom. Guld och silver är inte av naturen pengar, men pengar är av naturen guld och silver. Å ena sidan är penningkristallen av silver eller guld inte bara en produkt av cirkulationsprocessen utan faktiskt dess enda vilande produkt. Å andra sidan är guld och silver färdiga naturprodukter, utan att skiljas åt genom någon formskillnad.}}</ref>

== Bibliografi ==
===Samlade verk===
[[Marx och Engels samlade verk]] finns i tre centrala utgåvor – två på [[tyska]] och en på [[engelska]].<ref>{{tidskriftsref |författare=Enander, Jonas |rubrik=Kapitalet på svenska på nytt |år=2013: 4 |tidskrift=Clarté |utgivare=2013 |sid=28-37 |libris=8261303 }}</ref>

====[[Marx-Engels-Werke]] (MEW)====
De utgavs i 43 band 1956–1990 på initiativ av [[Tysklands socialistiska enhetsparti]] i [[DDR]]. Ett 44:e band utgavs av Karl Dietz Verlag Berlin 2018.<ref>{{Webbref|titel=MEW / Marx-Engels-Werke Band 44|url=https://dietzberlin.de/produkt/mew-marx-engels-werke-band-44/|verk=Karl Dietz Verlag Berlin|hämtdatum=2022-03-28|språk=de-DE}}</ref>
*{{bokref |titel=Werke |år=1956-1972 |utgivningsort=Berlin |utgivare=Dietz |libris=8077467 }}

====[[Marx-Engels-Gesamtausgabe]] (MEGA<sup>2</sup>)====
Kallas MEGA<sup>2</sup> eftersom detta är den andra fullständiga utgåvan. Den ska omfatta alla verk, manuskript, brev, anteckningar med mera och kommer att omfatta 114 band. Utgåvan inleddes av [[Tysklands socialistiska enhetsparti]]s och [[Sovjetunionens kommunistiska parti]]s centralkommittéer, men utgivningen övertogs 1990 av [[Internationella Marx-Engels-stiftelsen]] i [[Amsterdam]].  
*{{bokref |titel=Gesamtausgabe: (MEGA) |år=1975- |utgivare=Dietz |utgivningsort=Berlin |ISBN 3-320-00050-0 |libris=112851 }}

====Marx/Engels Collected Works (MECW)====
Denna [[engelska]] översättning i 50 band publicerades 1975–2005 gemensamt av Progress Publishing i [[Moskva]], Lawrence & Wishart i [[London]] och International Publishers i [[New York]].
*{{bokref |titel=Collected works |år=1975-2004 |utgivare=Lawrence & Wishart |utgivningsort=London |libris=186232 }}

===Förteckning över enskilda verk===
* [[Kulturåret 1843|1843]] – ''[[Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin]]''
* [[Kulturåret 1843|1843]] – ''[[I judefrågan]]'', ''Deutsch-Französische Jahrbücher'' nr 1
* [[Kulturåret 1844|1844]] – ''[[Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin. Inledning]]''
* [[Kulturåret 1844|1844]] – ''[[Ekonomisk-filosofiska manuskript]]'' (utgiven [[postum]]t)
* [[Kulturåret 1845|1845]] – ''[[Den heliga familjen|Den heliga familjen eller Kritik av den kritiska kritiken]]''
* [[Kulturåret 1845|1845]] – ''[[Teser om Feuerbach]]'' (utgiven postumt)
* [[Kulturåret 1845|1845]]–[[Kulturåret 1846|1846]] – ''[[Den tyska ideologin]]'' (utgiven postumt)
* [[Kulturåret 1847|1847]] – ''[[Filosofins elände]]''
* [[Kulturåret 1848|1848]] – ''[[Kommunistiska manifestet]]''
* [[Kulturåret 1849|1849]] – [[Lönearbete och kapital]], ''[[Neue Rheinische Zeitung]]'' nr 264, 265, 266, 267 och 269
* [[Litteraturåret 1850|1850]] – ''[[Klasstriderna i Frankrike 1848-1850]]''
* [[Litteraturåret 1852|1852]] – ''[[Louis Bonapartes adertonde brumaire]]''
* [[Litteraturåret 1852|1852]] – ''[[Stora män i exil]]'' (utgiven postumt)
* [[Litteraturåret 1857|1857]]–[[Litteraturåret 1858|1858]] – ''[[Grunddragen i kritiken av den politiska ekonomin]]'' (utgiven postumt)
* [[Litteraturåret 1859|1859]] – ''[[Till kritiken av den politiska ekonomin]]''
* [[Litteraturåret 1861|1861]]–[[Litteraturåret 1863|1863]] – ''[[Teorier om mervärdet]]'' (utgiven postumt)
* [[Litteraturåret 1860|1860]] – ''[[Herr Vogt]]''
* [[Litteraturåret 1864|1864]] – ''[[Inauguraladress för Internationella arbetarassociationen]]''
* [[Litteraturåret 1865|1865]] – ''[[Lön, pris och profit]]''
* [[Litteraturåret 1867|1867]] – ''[[Kapitalet|Kapitalet. Kritik av den politiska ekonomin. Bok 1]]''
* [[Litteraturåret 1870|1870]]–[[Litteraturåret 1871|1871]] – ''[[Pariskommunen (bok)|Pariskommunen]]''
* [[Litteraturåret 1873|1873]] – ''[[En komplott mot Internationella arbetarassociationen]]''
* [[Litteraturåret 1875|1875]] – ''[[Kritik av Gothaprogrammet]]''
* [[Litteraturåret 1880|1880]] – ''[[Randanmärkningar till Adolph Wagners lärobok i politisk ekonomi]]''
* [[Litteraturåret 1885|1885]] – ''[[Kapitalet|Kapitalet. Kritik av den politiska ekonomin. Bok 2]]'' (utgiven postumt)
* [[Litteraturåret 1894|1894]] – ''[[Kapitalet. Tredje boken|Kapitalet. Kritik av den politiska ekonomin. Bok 3]]'' (utgiven postumt)
* [[Litteraturåret 1899|1899]] – ''[[1700-talets hemliga diplomati]]'' (utgiven postumt)

== Platser uppkallade efter Karl Marx ==
* [[Pik Karl Marx]], ett berg i Tadzjikistan
* [[2807 Karl Marx]], en [[asteroid]]<ref>{{webbref |url=https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=2807 |titel=Minor Planet Center 2807 Karl Marx |utgivare=Minor Planet Center |språk=engelska |hämtdatum=20231119}}</ref>
* Den sydtyska staden [[Chemnitz]] hette under DDR-tiden Karl-Marx-stadt.
* I stadsdelen [[Neukölln (stadsdel)|Neukölln]] i [[Berlin]] finns både [[Karl-Marx-Strasse|Karl-Marx-Straẞe]] och Karl-Marx-Platz<ref>{{Webbref|url=https://www.google.com/maps/place/Karl-Marx-Stra%C3%9Fe,+Berlin,+Tyskland/@52.4758908,13.4358652,16.71z/data=!4m6!3m5!1s0x47a84fa287ad9155:0x19cfc53c29c7b17a!8m2!3d52.4758967!4d13.4394497!16s%2Fg%2F1215c918?entry=ttu|titel=Karl-Marx-Strasse|hämtdatum=2023-11-19|utgivare=Google maps}}</ref>

== Se även ==
{{Socialism-mall-stående}}
* [[:Kategori:Verk av Karl Marx]]
* [[Marxism]]
* [[Kommunism]]
* [[Socialism]]
* [[Arbetarrörelsen]]
* [[Klasskamp]]
* [[Kapitalism]]
* [[Produktivkrafter]]
* [[Mervärde]]
* [[Alienation]]
* [[Produktionssätt]]
* [[Produktionsmedel]]
* [[Friedrich Engels]]
* [[Karl-Marx-Allee]]
* [[Marx-Engels-Forum]]

== Referenser ==

=== Noter ===
<references/>

=== Källor ===
* ''[http://plato.stanford.edu/entries/marx/ Karl Marx]'' från [[Stanford Encyclopedia of Philosophy]]. Hämtat 2008-02-24.

== Externa länkar ==

* [http://www.marxists.org/svenska/marx/index.htm Texter av Marx och Engels], från [[Marxists.org]]
* {{Commons|Karl Marx}}
* {{wikiquote|Karl Marx}}
* {{Zeno author|Philosophie/M/Marx,+Karl }}
*{{Libris namn|Marx|Karl|år=1818-1883|auth=205490}}
* {{wikisource författare}}
*{{Litteraturbanken}}

{{Marxism}}
{{navboxes
|list=
{{Sociologer}}
{{Arbetskritik}}
{{Politisk filosofi}}
}}
{{auktoritetsdata}}

{{STANDARDSORTERING:Marx, Karl}}
[[Kategori:Tyska filosofer]]
[[Kategori:Tyska författare]]
[[Kategori:Tyska journalister]]
[[Kategori:Tyska kommunister]]
[[Kategori:Humanister]]
[[Kategori:Tyska sociologer]]
[[Kategori:Tyska socialister]]
[[Kategori:Tyska historiker]]
[[Kategori:Unghegelianer]]
[[Kategori:Antropologer]]
[[Kategori:Samhällsvetare]]
[[Kategori:Ekonomhistoriker]]
[[Kategori:Arbetskritiker]]
[[Kategori:Ekonomikritiker]]
[[Kategori:Alumner från Bonns universitet]]
[[Kategori:Alumner från Jena universitet]]
[[Kategori:Personer i Tyskland under 1800-talet]]
[[Kategori:Personer från Trier]]
[[Kategori:Födda 1818]]
[[Kategori:Avlidna 1883]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]
[[Kategori:Materialister]]
[[Kategori:Marxism| ]]
[[Kategori:Alumner från Humboldt-Universität zu Berlin]]