Kontorskollektiv

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ett kontorskollektiv i Berlin.

Kontorskollektiv (engelska: coworking) är en lokal där människor med olika yrken arbetar tillsammans. Till skillnad från traditionella kontor är de som arbetar där sällan anställda av samma arbetsgivare utan oftast frilansare, nyetablerade företagare, hantverkare, konstnärer, forskare eller andra ensamarbetande.[1]

Det är en social gemenskap där de som ingår arbetar oberoende av varandra, men delar samma värderingar[2] och är intresserade av de synergieffekter som kan uppstå när de arbetar med människor som värdesätter att arbeta på samma ställe.[3]

Kontorskollektiv kan vara en lösning på den isolering många frilansare upplever när de arbetar hemma, samtidigt som de slipper att bli distraherade av hemmiljön. Då blir kontorskollektivet den tredje platsen.

Ofta finns kontorskollektiv i byggnader och lokaler som har förlorat sin tidigare funktion: fabrikslokaler, skolor och till och med kyrkor.[4]

Olika varianter[redigera | redigera wikitext]

La Maquinita Co, kontorskollektiv i Argentina.

Kontorskollektiv är inte bara en fysisk plats, utan först och främst en kollektiv gemenskap, vars fördelar även kan upplevas utanför själva lokalen. Därför rekommenderas skapandet av en kollektiv gemenskap innan man överväger att öppna ett kontorskollektiv.[5]

Vissa kontorskollektiv väljer att istället bli en del av redan befintliga gemenskaper genom att kombinera sin etablering med event som attraherar deras tänkta målgrupp.[6]

Fastighetsbolagens kontorshotell säljer främst arbetsplatser, och först på andra plats kommer gemenskapsfrämjandet. Målgruppen är frilansare, distansarbetare, och små- och mellanstora företag, som behöver en arbetsplats och söker en samarbetsgemenskap. Hyresgästerna får ofta tillgång till service som utskrifter och rådgivning.[7]

Kontorskollektiv skiljer sig markant från företagskuvöser eller inkubatorer vars syfte är att underlätta nystartade företags tillväxt och lönsamhet genom att erbjuda affärscoachning och nätverk för kontakt med kunder, partners och investerare, ofta kombinerat med stödtjänster som uthyrning av lokalyta, telefon och IT-nätverk.[8] De passar inte in i kontorskollektivsmodellen eftersom de ofta saknar processens sociala, samarbetsvilliga och informella aspekter. Hos kontorskollektiv liknar ledningen mer en kooperation, som fokuserar på gemenskap[9] istället för på vinst.[10]

Många av kontorskollektiven deltar även i "okonferenser" eller "open space-konferenser" som BarCamp[11][12] och andra open source-relaterade event.[13]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Brad Neuberg var medgrundare av kontorskollektivet Citizen Space i San Francisco i Kalifornien.

Förutsättningarna för tillkomsten av kontorskollektiv som ett sätt att organisera arbetet var både ekonomiska faktorer och storstadsutvecklingen. Kontorskollektiv kan ses som en produkt av kunskapsekonomin och ökningen av den kreativa klassens och den tekniska intelligentians roll samtidigt med outsourcingtendenserna inom deras yrkesområden.[14]

I storstäderna ledde gentrifieringen till ökade fastighetskostnader vilket gjorde hyrorna oöverkomliga för nyföretagare och frilansare. Då blev kontorskollektiv ett alternativ, baserat på ömsesidig hjälp och erfarenhetsutbyte mellan människor med olika erfarenheter och yrkesskicklighet. [15]

Hackerspace var i mångt och mycket en förebild för kontorskollektiv, som en plats för umgänge mellan människor med liknande intressen inom vetenskap och teknik. De första hackerspace dök upp i mitten av 1990-talet i USA och Tyskland och finansierades huvudsakligen genom medlemsavgifter. Även så kallade entreprenörscenter hade gemensamma drag med kontorskollektiv. Exempelvis Schraubenfabrik i Wien[16] som öppnade 2002 blev senare ett betydande kontorskollektiv.

Termen coworking i nutida betydelse användes först av speldesignern och nöjesteoretikern Bernie De Koven för att beteckna hur jämlika människor kan samarbeta. I de företagsutbildningar De Koven organiserade ingick gemensamma lösningar av arbetsuppgifter med hjälp av brainstorming och diskussioner, och kallades just coworking.[17][18] Han var den förste ägaren till domännamnet "coworking.com", som han senare överlät till "coworkingrörelsen".[19][20]

Tidiga exempel[redigera | redigera wikitext]

Ministry of Startups, kontorskollektiv i London.

Det första kontorskollektivet öppnade 9 augusti 2005 i den feministiska rörelsen hus, Spiral Muse i San Francisco.[21] Programmeraren Brad Neuberg, som hade tröttnat på avsaknaden av umgänge/kontakt på kontoret och improduktivt arbete hemma startade ett kontorskollektiv som ett icke-kommersiellt partnerskap och erbjöd potentionella deltagare en arbetsplats, gratis wi-fi, pausmeditation, gemensamma luncher och cykelturer för en låg månadsavgift. Ett år senare stängde Neuberg det första kontorskollektivet och öppnade ett nytt tillsammans sina partners – "Hat Factory".[22]

De första kontorskollektiven i Europa kom till i London 2005 och i Berlin 2007, och är fortfarande bland de största i världen. "The Hub" i London har blivit ett internationellt nätverk med 65 platser på fem kontinenter. "Business Class Net", som öppnade i Kreuzberg i Berlin blev det första kontorskollektivnätverket att utvecklas som franchise.[23][24]

Större spridning[redigera | redigera wikitext]

2007 var begreppet "coworking" etablerat på engelska, och 2009 utkom den första boken om företeelsen – I’m Outta Here: how co-working is making the office obsolete av Drew Jones. 2010 firade kontorskollektiven i "Spiral Muse" 5-årsjubileum med den första "Coworkingdagen. 2011 hölls den första konferensen, som samlade kontorskollektivskapare från hela världen – "Global Coworking Unconference Conference".[25]

Enligt publikationen Deskmag arbetade omkring 300 000 människor på 6 000 kontorskollektiv över hela världen 2014.[26] Några undersökningar visar att antalet kontorskollektiv och arbetsplatser där har fördubblats varje år mellan 2006 och 2015.[27] Första plats vad gäller antal intar USA, följt av Tyskland, Spanien, Storbritannien och Japan.[28]

Särdrag[redigera | redigera wikitext]

Gemenskapen[redigera | redigera wikitext]

Kontorskollektivet Zona dejstvija (ryska: Зона Действия) i Sankt Petersburg.

Det som skiljer kontorskollektiv från andra arbetsplatser är gemenskapen som finns där mellan människor med olika kunskaper och yrkesskicklighet. Kontorskollektivens medlemmar intygar att utbytet av erfarenheter och idéer höjer produktiviteten och hjälper till att hitta kreativa lösningar på arbetsuppgifter.[29][30]

Utöver de kontorskollektiv som är öppna för vem som helst finns även de som har specialiserat sig på vissa verksamhetsområden, kön eller nationaliteter.[31] Hera Hub i Washington är till exempel skapad av kvinnor för kvinnor.[32] I Nairobi finns sedan 2010 kontorskollektivet iHub, som samlar tekniska projekt inriktade på att lösa problem i Afrika.[33] Kända nischade kontorskollektiv med gott anseende kan hjälpa dem att skapa kontakter med investerare och partners.[34]

Lokalerna[redigera | redigera wikitext]

De flesta kontorskollektiv erbjuder medlemmarna både permanenta och tillfälliga arbetsplatser, det vill säga alla platser som inte är reserverade för andra medlemmar eller grupper. De hyr även ut tidsbegränsade samtals- och sammanträdesrum och kontorsutrustning.[35][36]

Dessutom har några kontorskollektiv samarbetsavtal som ger medlemmarna kontorskollektiv-visum så de utan extra kostnad kan arbeta i andra kontorskollektiv i andra städer och länder.[37]

Många kontorskollektiv har egna samtalsrum, kök och avskilda kontor för mindre grupper. Deras planlösningar och design utgår från medlemmarnas två viktigaste behov – arbetsro och umgänge.[38]

Den ekonomiska modellen[redigera | redigera wikitext]

De första kontorskollektiven kom till på ideellt initiativ, och med tiden har en stabil affärsmodell utformats.[39]

Statistiken i den samlade utgåvan av Deskmag bekräftar att de flesta kontorskollektiv börjar gå med vinst efter två år.

Största inkomstkällan, och för några kontorskollektiv den enda, är medlemsavgifterna. Bortsett från det får några kontorskollektiv inkomster för genomförande av egna aktiviteter och för att fungera som plattform som arrangörer från tredje part, organisera måltider för medlemmarna och erbjuda bokföring, juridiska och andra tjänster.[40]

Några kontorskollektiv lyckas hitta sponsorer eller investerare för sin utveckling.[41]

Kontorskollektiv i olika länder[redigera | redigera wikitext]

Asien[redigera | redigera wikitext]

Toong's design i Hanoi är en blandning av kulturella särdrag och moderna detaljer.

Kontorskollektiv har blivit mycket populära i Asien eftersom det är ont om plats i länder som Kina, Indien, Singapore, Filippinerna, Hongkong och Taiwan.

I exempelvis Hongkong har dussintals kontorskollektiv tillkommit för att främja det snabbt växande intresset. Enligt Forbes är de bland de ledande teknikplatserna i världen, tillsammans med Silicon Valley och New York City.[42]

I Malaysias delstat Pinang, som länge har ansetts vara Österns Silicon Valley, har antalet kontorskollektiv ökat.[43][44] Regeringen i Pinang har inlett en satsning på att omvandla byggnader från kolonialtiden i huvudstaden George Town till kontorskollektiv.[45]

"Digitala nomader" har många kontorskollektivställen att välja bland i Asien, enligt Forbes.[46]

Även i Indien har antalet kontorskollektiv ökat och särskilt i Bombay 2017.[47][48]

Europa[redigera | redigera wikitext]

Kontorskollektiv i Glasgow.

Frankrike öppnade sitt första kontorskollektiv 2007, la Boate, i Marseille. 2008 öppnade två nya i Paris: La Cantinela och la Ruche.

Storbritannien är bland de mest mottagliga länderna i Europa vad gäller samarbetsidéer, och särskilt London, som har ett stort antal kontorskollektiv av alla de slag och behov. "Camden Collective" är ett projekt för att återanvända lediga och outnyttjade lokaler, och öppnade sitt första trådlösa och vägglösa kontorskollektiv 2009.[49]

Kontorskollektiv har blivit vanligare även på Kontinenten, med Berlin i täten för den utvecklingen. Men det gäller inte enbart storstäderna, även mindre städer med många unga och kreativa människor, och särskilt universitetsstäder kan komma ifråga, som exempelvis "Cowork Greifswald", där fokus ligger på samarbete mellan kontorskollektiven och den akademiska världen.[50]

Ryssland[redigera | redigera wikitext]

Det första kontorskollektivet "Basjnja" (ryska: Башня, 'Tornet') öppnade i Jekaterinburg 2008.[51] Kort därpå uppstod kontorskollektiv i Moskva, Sankt Petersburg, Kirov, Novosibirsk, Rostov-na-Donu, Nizjnij Novgorod, Toljatti och andra storstäder.[52]

I Moskva fick idén att utveckla arbetsrum/arbetsplatser statligt stöd inom ramen för programmet "Moskva: Kovorking 2.0" (ryska: Москва: Коворкинг 2.0), och 2012 öppnade "Klubb Nagatino" (ryska: Клуб Нагатино).[53] Två år senare öppnade tre statliga kontorskollektiv samtidigt i Moskva.[54]

Sberbank, Sparbanken i Ryska federationen, har ett eget utvecklingsprogram med kontorskollektiv för ungdomar i olika städer i Ryssland.[55][56][57]

Två kontorskollektiv finns på designfabriken "Flakon" (ryska: Флакон, Flaskan).[58] Ett annat kontorskollektiv har öppnat på konditorifabriken "Krasnyj Oktjabr" (ryska: Красный Октябрь, 'Röda oktober') inriktat på stamgästerna hos teknikföretaget "Digital October".[59] Rysslands största kontorskollektiv "Rabotjaja stantsija Plaza" (ryska: Рабочая станция Plaza, 'Arbetsstationen Plaza') öppnade i april 2016 i Moskva, nära metrostationen Dmitrovskaja.[60]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige har kontorskollektiv och kontorshotell ökat markant, särskilt i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Enligt tidskriften Fastighetsvärlden har de 19 största aktörerna mer än femfaldigat sin yta i Stockholmsområdet på 7 år, och hyr nu sammanlagt drygt 181 000 kvadratmeter.[61]

Kontorskollektivet Hera Hub, som stöttar kvinnliga entreprenörer, finns även i Sverige[62], än så länge dock endast i Uppsala.[63]

Nordamerika[redigera | redigera wikitext]

Sedan Neuberg startade kontorskollektivrörelsen 2005 har San Francisco en fortsatt betydande roll och härbärgerar ett ökat antal kontorskollektiv.[64]

Kontorskollektiven har även spritt sig till många andra storstadsområden, som Seattle,[65] Portland[66][67] och Wichita.[68]

Kontorskollektiven i New York har också utvecklats snabbt, varav en del till kontorshotell som exempelvis Regus. Efterfrågan på kontorskollektiv i Brooklyn upphör nästan aldrig beroende på ökningen av generation Y i den arbetsföra befolkningen. Nästan 1 av 10 i Gowanus i Brooklyn arbetar hemifrån.[69]

Trender[redigera | redigera wikitext]

Affärstidningen Forbes uppskattar att det för närvarande finns uppemot 15 000 kontorskollektiv och kontorshotell runt om i världen. Varje vecka öppnar nya och konkurrensen är hård. Därför uppkommer nya kombinationer som kontorskollektiv och kollektivboende (coworking och coliving), det vill säga hotell med kontor, i inspirerande miljöer som gästerna kan pendla mellan.[70][71]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 10 juli 2018.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från ryskspråkiga Wikipedia, 10 juli 2018.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Butler, Kiera (2008-01-01), ”Works Well With Others”, Mother Jones, http://www.motherjones.com/commentary/columns/2008/01/works-well-with-others.html 
  2. ^ DeBare, Ilana (2008-02-19), ”Shared work spaces a wave of the future”, San Francisco Chronicle, http://www.sfgate.com/cgi-bin/article.cgi?f=/c/a/2008/02/19/MN7CV2JFE.DTL 
  3. ^ Miller, Kerry (2007-02-26), ”Where the Coffee Shop Meets the Cubicle”, Businessweek, http://www.businessweek.com/smallbiz/content/feb2007/sb20070226_761145.htm 
  4. ^ Christina Ng (2013-03-25). ”Coworking spaces: a new lease on life for historical architecture”. Coworking spaces: a new lease on life for historical architecture. Deskmag.com. http://www.deskmag.com/en/coworking-spaces-a-new-lease-on-life-for-historical-architecture. Läst 8 juni 2015. 
  5. ^ ”Space Catalyst: Getting Started”. Space Catalyst: Getting Started. http://wiki.coworking.org/w/page/16583957/Space%20Catalyst%3A%20Getting%20Started. 
  6. ^ Foertsch, Carsten (2010-09-01). ”7 tips for a successful co-working space”. 7 tips for a successful co-working space. http://www.deskmag.com/en/how-a-coworking-space-succeeds. 
  7. ^ ”The Future of Coworking: coworking visas, corporate partnerships and real-estate specialists”. Martin Pasquier. Innovation Is Everywhere. http://www.innovationiseverywhere.com/future-coworking-coworking-visas-corporate-partnerships-real-estate-specialists/. Läst 14 februari 2015. 
  8. ^ DeGuzman, Genevieve Five Big Myths About Coworking. Deskmag. 1 November 2011.
  9. ^ Fost, Dan (2008-02-20), ”Inspiration Strikes Only a Desk Away”, New York Times, https://www.nytimes.com/2008/02/20/business/businessspecial2/20ideas.html?ref=businessspecial2 
  10. ^ Fost, Dan (2008-02-20), ”They’re Working on Their Own, Just Side by Side”, New York Times, https://www.nytimes.com/2008/02/20/business/businessspecial2/20cowork.html?_r=1&ex=1361250000&en=dbd589ebb73df147&ei=5090&partner=rssuserland&emc=rss&oref=slogin 
  11. ^ Clark, Jessica (2007-10-01), ”Coworkers of the World, Unite!”, American Prospect, http://www.prospect.org/cs/articles?article=coworkers_of_the_world_unite 
  12. ^ Horowitz, Etan (2007-09-27), ”Coworking can solve non-traditional office issues”, Orlando Sentinel, arkiverad från ursprungsadressen den 2007-10-11, https://web.archive.org/web/20071011174117/http://www.orlandosentinel.com/business/orl-cowork2707sep27,0,4868019.story?coll=orl_tab03_layout 
  13. ^ Berve, Anette (2008-04-25), ”In Search of Colleagues”, The Argentimes, arkiverad från ursprungsadressen den 28 August 2008, https://web.archive.org/web/20080828070204/http://www.theargentimes.com/downloads/docs/the_argentimes_36.pdf 
  14. ^ Sarah Sloat (2014-07-18). ”The Google Mega-Campus Can't Compete With Coworking Spaces”. The Google Mega-Campus Can't Compete With Coworking Spaces. New Republic. https://newrepublic.com/article/118738/coworking-space-can-improve-creativity. Läst 8 juni 2015. 
  15. ^ http://www.ephemerajournal.org/contribution/coworking-city
  16. ^ Länk till Schraubenfabrik
  17. ^ Трейлер документального филма From San Francisco to Barcelona, searching for the origin of coworkingYoutube
  18. ^ Bernard De Koven (2013-08-05). ”The Coworking Connection”. The Coworking Connection. Deepfun.com. http://www.deepfun.com/fun/2013/08/the-coworking-connection/. Läst 8 juni 2015. 
  19. ^ [Bernard De Koven. A Playful Path. — ETC Press, Lulu.com, 2014. — С. 299–300. — 304 с. — ISBN 9781304351821.]
  20. ^ Länk till coworkingsidan
  21. ^ Brad Neuberg (2005-08-09). ”Coworking - Community for Developers Who Work From Home”. Coworking - Community for Developers Who Work From Home. Codinginparadise.org. http://codinginparadise.org/weblog/2005/08/coworking-community-for-developers-who.html. Läst 8 juni 2015. 
  22. ^ The Start of Coworking (from the Guy that Started It)
  23. ^ Dermot Egan (2011-12-22). ”Co-working puts the spark back into office life”. Co-working puts the spark back into office life. The Guardian. https://www.theguardian.com/social-enterprise-network/2011/dec/22/shared-officespace-co-working. Läst 8 juni 2015. 
  24. ^ ”Информация о числе коворкингов на сайте Impact Hub Global Community”. Информация о числе коворкингов на сайте Impact Hub Global Community. Impacthub.net. http://www.impacthub.net/what-is-impact-hub. Läst 8 juni 2015. 
  25. ^ ”The History Of Coworking In A Timeline”. The History Of Coworking In A Timeline. Deskmag.com. http://www.deskmag.com/en/the-history-of-coworking-spaces-in-a-timeline. Läst 8 juni 2015. 
  26. ^ ”These major coworking events will take place in 2015”. These major coworking events will take place in 2015. Deskmag.com. 2015-01-05. http://www.deskmag.com/en/these-major-coworking-events-will-take-place-in-the-usa-and-canada-2015. Läst 8 juni 2015. 
  27. ^ ”The Future of Coworking: coworking visas, corporate partnerships and real-estate specialists”. Martin Pasquier. Innovation Is Everywhere. http://www.innovationiseverywhere.com/future-coworking-coworking-visas-corporate-partnerships-real-estate-specialists/. Läst 14 februari 2015. 
  28. ^ Carsten Foertsch (2013-03-04). ”4.5 New Coworking Spaces Per Work Day”. 4.5 New Coworking Spaces Per Work Day. Deskmag.com. http://www.deskmag.com/en/2500-coworking-spaces-4-5-per-day-741. Läst 8 juni 2015. 
  29. ^ Carsten Foertsch (2012-10-11). ”Advantages of coworking spaces over other offices”. Advantages of coworking spaces over other offices. Deskmag.com. http://www.deskmag.com/en/advantages-of-coworkig-spaces-over-traditional-and-home-offices-581. Läst 8 juni 2015. 
  30. ^ Anita Fuzi, Nick Clifton, Gareth Loudon (2014-06-03). ”New in-house organizational spaces that support creativity and innovation: the co-working space”. New in-house organizational spaces that support creativity and innovation: the co-working space. Cardiff Metropolitan University. http://www.academia.edu/7430165/New_in-house_organizational_spaces_that_support_creativity_and_innovation_the_co-working_space. Läst 8 juni 2015. 
  31. ^ Евгений Карасюк (2013-07-26). ”«В офисе дорого, дома не сосредоточишься. Выход один – коворкинг»”. «В офисе дорого, дома не сосредоточишься. Выход один – коворкинг». Slon.ru. http://slon.ru/business/v_ofise_dorogo_doma_ne_sosredotochishsya_vykhod_odin_kovoriking-970840.xhtml. Läst 8 juni 2015. 
  32. ^ Lisa Wirthman (2015-03-09). ”Female Co-Working Spaces Encourage Community And Collaboration”. Female Co-Working Spaces Encourage Community And Collaboration. Forbes. https://www.forbes.com/sites/northwesternmutual/2015/03/09/female-co-working-spaces-encourage-community-and-collaboration/. Läst 8 juni 2015. 
  33. ^ Мария Шилова (2014-05-19). ”Между домом и офисом: 10 коворкингов с необычными концепциями”. Между домом и офисом: 10 коворкингов с необычными концепциями. Forbes. http://www.forbes.ru/node/255129/photo/1. Läst 8 juni 2015. 
  34. ^ Julie Fabbri, Florence Charue-Duboc (2014-05-26). ”Exploring the everyday life of entrepreneurs in a coworking space”. Exploring the everyday life of entrepreneurs in a coworking space. Centre de Recherche en Gestion (CRG) de l'Ecole Polytechnique. http://www.strategie-aims.com/events/conferences/24-xxiiieme-conference-de-l-aims/communications/3297-exploring-the-everyday-life-of-entrepreneurs-in-a-coworking-space/download. Läst 8 juni 2015. 
  35. ^ Stephanie Booth (2012-11-11). ”Coworking: Fixed Desks or Hot-Desking?”. Coworking: Fixed Desks or Hot-Desking?. Climbtothestars.org. http://climbtothestars.org/archives/2012/11/11/coworking-fixed-desks-or-hot-desking/. Läst 8 juni 2015. 
  36. ^ Jessica Leigh Hester (2015-0-06). ”5 Ways to Avoid Annoying Everyone in Your Co-Working Space”. 5 Ways to Avoid Annoying Everyone in Your Co-Working Space. Citylab.com. http://www.citylab.com/navigator/2015/05/coworking-spaces-survival-skills/392339/. Läst 8 juni 2015. 
  37. ^ Pamela Poole (2009-04-05). ”The Coworking Visa Project”. The Coworking Visa Project. Gigaom.com. https://gigaom.com/2009/04/05/the-coworking-visa-project/. Läst 8 juni 2015. 
  38. ^ Coworking in the city
  39. ^ Dan Fost (2008-02-20). ”They're Working on Their Own, Just Side by Side”. They're Working on Their Own, Just Side by Side. The New York Times. https://www.nytimes.com/2008/02/20/business/businessspecial2/20cowork.html. Läst 8 juni 2015. 
  40. ^ Carsten Foertsch (2011-11-23). ”How profitable are coworking spaces?”. How profitable are coworking spaces?. Deskmag.com. http://www.deskmag.com/en/how-profitable-are-coworking-spaces-177. Läst 8 juni 2015. 
  41. ^ Carsten Foertsch (2011-03-21). ”Profitable coworking business models”. Profitable coworking business models. Deskmag.com. http://www.deskmag.com/en/profitable-coworking-space-business-models-189. Läst 8 juni 2015. 
  42. ^ Strauss, Karsten (February 2013), The World's Top 4 Tech Capitals To Watch (after Silicon Valley and New York), Forbes, https://www.forbes.com/sites/karstenstrauss/2013/03/20/the-worlds-top-4-tech-capitals-to-watch-after-silicon-valley-and-new-york/2/ 
  43. ^ Lianne Chia (26 January 2017). ”A Silicon Valley of the East: Penang’s thriving start-up community” (på en-US). Channel NewsAsia. http://www.channelnewsasia.com/news/asiapacific/a-silicon-valley-of-the-east-penang-s-thriving-start-up-communit-7576346. 
  44. ^ ”Is Penang Ready for the Coworking Movement?”. Is Penang Ready for the Coworking Movement?. http://penangmonthly.com/article.aspx?pageid=10148&name=is_penang_ready_for_the_coworking_movement?. 
  45. ^ ‘Repopulating’ George Town via co-working, co-living spaces”. The Edge. 18 April 2018. http://www.theedgemarkets.com/article/repopulating-george-town-coworking-coliving-spaces. 
  46. ^ Lim, Jason. ”The 11 Best Coworking Spaces In Asia”. Forbes. https://www.forbes.com/sites/jlim/2016/07/31/asias-best-co-working-spaces-are. 
  47. ^ ”Co-working spaces to grow 50% in 2017, says JLL India chief”. Business Standard. Business Standard. Jul 20, 2017. http://www.business-standard.com/article/economy-policy/co-working-spaces-to-grow-50-in-2017-says-jll-india-chief-117072000719_1.html. Läst 18 december 2017. 
  48. ^ Mehta, Dhaval. ”Top 5 Coworking Spaces in Mumbai”. Top 5 Coworking Spaces in Mumbai. The Croissant. https://blog.getcroissant.com/blog/2017/10/24/coworking-in-mumbai. Läst 18 december 2017. 
  49. ^ "London’s Camden reinvents itself as hub for emerging businesses", Financial Times (paywall).
  50. ^ deskmag Will Coworking Spaces Be The New Classrooms?, 2013-01-30
  51. ^ Ольга Пугач (2009-03). ”Колхоз 2.0”. Колхоз 2.0. Бизнес-журнал. https://books.google.ru/books?id=iXfrAwAAQBAJ&pg=PT33&dq=%D0%9A%D0%BE%D0%B2%D0%BE%D1%80%D0%BA%D0%B8%D0%BD%D0%B3&hl=en&sa=X&ei=bBklVYvKBeH9ygPUm4CYDA&ved=0CCYQ6AEwAA#v=onepage&q=%D0%9A%D0%BE%D0%B2%D0%BE%D1%80%D0%BA%D0%B8%D0%BD%D0%B3&f=false. Läst 8 juni 2015. 
  52. ^ Яна Аржанова (2012-01). ”Коворкинги: перезагрузка”. Коворкинги: перезагрузка. Бизнес-журнал. https://books.google.ru/books?id=NNbrAwAAQBAJ&pg=PA80&dq=%D0%9A%D0%BE%D0%B2%D0%BE%D1%80%D0%BA%D0%B8%D0%BD%D0%B3&hl=en&sa=X&ei=bBklVYvKBeH9ygPUm4CYDA&ved=0CC0Q6AEwAQ#v=onepage&q=%D0%9A%D0%BE%D0%B2%D0%BE%D1%80%D0%BA%D0%B8%D0%BD%D0%B3&f=false. Läst 8 juni 2015. 
  53. ^ Марина Зенкина (2012-12-26). ”«Клуб Нагатино» Большой коворкинг, открытый при поддержке городских властей”. «Клуб Нагатино» Большой коворкинг, открытый при поддержке городских властей. Афиша Город. http://gorod.afisha.ru/archive/pervij-kovorking-otkritij-pri-podderzhke-gorodskih-vlastej/. Läst 22 maj 2015. 
  54. ^ Марина Курганская (2013-10-15). ”В Москве появится три новых государственных коворкинга”. В Москве появится три новых государственных коворкинга. M24.RU. http://www.m24.ru/articles/27635?attempt=1. Läst 22 maj 2015. 
  55. ^ Анатолий Бабушкин (2013-10-02). ”День 37. Был в центре развития бизнеса, коворкинг зоне.”. День 37. Был в центре развития бизнеса, коворкинг зоне.. A-babushkin.ru. http://a-babushkin.ru/den-37-byl-centra-razvitiya-biznesa-kovorking-zona/. Läst 22 maj 2015. 
  56. ^ Виктория Найданова (2014-02-17). ”Такого вы ещё не видели! Молодёжный офис Сбербанка”. Такого вы ещё не видели! Молодёжный офис Сбербанка. Uralstudent.ru. http://www.uralstudent.ru/articles/eto-interesno/2136700/. Läst 22 maj 2015. 
  57. ^ ”Первый коворкинг-центр Сбербанка откроют в Уфе”. Первый коворкинг-центр Сбербанка откроют в Уфе. Деловая среда. 2014-02-06. http://journal.dasreda.ru/news/4886-pervyy-kovorking-tsentr-sberbanka-otkroyut-v-ufe. Läst 22 maj 2015. [död länk]
  58. ^ Виктория Вяхорева (2013-03-25). ”Start Hub Коворкинг и бизнес-инкубатор на дизайн-заводе «Флакон»”. Start Hub Коворкинг и бизнес-инкубатор на дизайн-заводе «Флакон». Афиша Город. http://gorod.afisha.ru/archive/kovorking-starthub/. Läst 22 maj 2015. 
  59. ^ Алиса По (2012-02-09). ”На «Красном Октябре» открылся коворкинг To-do-club”. На «Красном Октябре» открылся коворкинг To-do-club. The Village. http://www.the-village.ru/village/city/public-space/111677-to-do-club. Läst 22 maj 2015. 
  60. ^ Ника Махлина (2016-04-01). ”Больше никаких хипстеров со смузи: для кого открыли коворкинг «Рабочая станция»”. Больше никаких хипстеров со смузи: для кого открыли коворкинг «Рабочая станция». Афиша.ру. https://daily.afisha.ru/cities/1054-bolshe-nikakih-hipsterov-so-smuzi-dlya-kogo-otkryli-kovorking-rabochaya-stanciya/. Läst 27 maj 2016. 
  61. ^ Coworking slukar allt mer yta. Artikel i Fastighetsvärlden 29 maj 2018
  62. ^ Därför startar hon ett coworking-space för kvinnliga entreprenörer. 9 september 2017
  63. ^ Länk till hemsidan
  64. ^ Abate, Tom (2010-06-04). ”Shared work spaces new resource for solo worker”. San Francisco Chronicle. http://www.sfgate.com/cgi-bin/article.cgi?f=/c/a/2010/06/04/BUQ01DOVVL.DTL. 
  65. ^ Chavez, Jesus (November 9, 2010). ”Coworking - You Could Work from Home but Don't Want To”. The Seattle Times. http://www.seattletimes.com/business/coworking-you-could-work-from-home-but-dont-want-to/. 
  66. ^ McEwan, Bob (April 11, 2009). ”Co-working: a room not of their own”. The Oregonian. http://www.oregonlive.com/business/index.ssf/2009/04/coworking_a_room_not_of_their.html. 
  67. ^ Dullroy, Joel (May 9, 2012). ”Coworking in Portland”. Deskmag. http://www.deskmag.com/en/coworking-spaces-in-portland-oregon-375. 
  68. ^ Carrie, Rengers (Nov 10, 2010). ”Labor Party to open in Old Town for collaborative creative office space”. The Wichita Eagle. Arkiverad från originalet den 2014-10-23. https://web.archive.org/web/20141023143212/http://blogs.kansas.com/haveyouheard/2010/11/10/labor-party-to-open-in-old-town-for-collaborative-creative-office-space/. Läst 10 juli 2018. 
  69. ^ Zimmer, Amy (2 June 2015). ”MAP: See the Most Popular Neighborhoods for Working From Home”. DNA Info. Arkiverad från originalet den 11 June 2015. https://web.archive.org/web/20150611200437/http://www.dnainfo.com/new-york/20150602/upper-west-side/map-see-most-popular-neighborhoods-for-working-from-home. Läst 9 juni 2015. 
  70. ^ Krig i coworking-världen. Artikel i SvD 20 maj 2018
  71. ^ Coworking slukar allt mer yta. Artikel i Fastighetsvärlden 29 maj 2018

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • DeGuzman, Genevieve V.; Tang, Andrew I. (August 2011). Working in the UnOffice: A Guide to Coworking for Indie Workers, Small Businesses, and Nonprofits. Night Owls Press. ISBN 978-1-937-64501-4 
  • Jones, Drew; Sundsted, Todd; Bacigalupo, Tony (2009-10-27). I'm Outta Here: how co-working is making the office obsolete. NotanMBA Press. ISBN 978-0982306703 
  • Schuermann, Mathias (2014-02-19). Coworking Space: A Potent Business Model for Plug 'n Play and Indie Workers. epubli GmbH