Kritik av teism

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Kritik av teism framförs huvudsakligen från ateistiskt[1][2][3][4][5][6][7][8][9][10][11] och agnostiskt[12][13][14] håll, även om vissa former av teism har blivit kritiserade av andra teister. Till exempel kritiseras islam ibland från kristet håll[15]. Det finns flera särskilda sorters argument som används mot teism, exempelvis sådana som ifrågasätter giltigheten i teismen, konsekvenserna av tro och troendes handlingar. Ignostiker anser att frågan om Guds existens är meningslös så länge begreppet Gud inte är väldefinierat.

Argument mot Guds existens[redigera | redigera wikitext]

De mest direkta argumenten mot teism är de som ifrågasätter existensen av högre makter, identifierat som en eller flera gudar. I den utsträckning som dessa argument accepteras utgör de kritik av teismen. Somliga ateistiska och agnostiska författare hävdar att frågan om en eller flera gudars existens aldrig konklusivt kan betraktas som avgjord genom filosofiska eller vetenskapliga argument. Alltså, resonerar man, så tror teister på något som inte kan bevisas.[16]

Teism som ett förkastande av ateism[redigera | redigera wikitext]

Vissa kritiserar inte teismen i sig, men är kritiska till att vissa teister kan ha kommit fram till sin hållning genom konfrontation med en speciell typ av ateism. Sådana individer kan ha blivit presenterade för en dåligt konstruerad ateistisk modell eller haft negativa upplevelser av något ateistiskt land. Sett från det perspektivet kan teism betraktas som en negativ reaktion till en mänsklig institution uppbyggd kring en enskild upplevelse av ateism som kanske inte är giltig.

Agnostiska filosofer som Thomas Henry Huxley kritiserar teisters höga krav på säkerhet och hävdar att agnosticism är en bättre ståndpunkt [17].

Teisms effekter för individen[redigera | redigera wikitext]

Filosofen Friedrich Nietzsche ansåg att kristendomen leder till intolerans och konformitet.[källa behövs] Det som är gammalt, vanemässigt, normativt eller dogmatiskt är motsatsen till liv och värdighet. Därför kallade han det en "slavmentalitet" och menade att om man ska kunna leva ett värdigt liv måste man besegra dogmer, konformitet, vidskeplighet och rädsla genom att "döda Gud" och bli en övermänniska.[18]

Gerrard Winstanley, själv kristen, skrev i boken The Law of Freedom [19] att när människan stirrar upp mot himlen och drömmer om saligheten eller när de räds helvetet så blir deras ögon förblindade så att de inte ser sin egen förstfödslorätt. Med det menade han att religionen används som ett medel för att förtrycka de fattiga. Ett liknande argument framfördes av Karl Marx som menade att religionen förlamar folket på samma sätt som opium.[20]

En del ateister pekar på att andelen ateister i amerikanska fängelser bara är 1 % medan andelen ateister utanför fängelserna är runt 10 %. Samtidigt är andelen kristna i amerikanska fängelser ungefär lika stor som andelen kristna i övriga samhället.[21] Man menar därför att sannolikheten att man ska hamna i fängelse är mindre om man är ateist än om man är teist. Kritiker av resonemanget hävdar att de ateister i USA ofta är akademiker och att det är därför ateister har mindre risk att hamna i fängelse. [källa behövs]

Den danske forskaren Helmuth Nyborg har funnit i en studie att ateister i USA har högre IQ än teister. Nyborgs hypotes är att människor med låg intelligens i högre grad dras till religionernas enkla svar medan intelligenta människor är mer skeptiska. Han menar också att högt begåvade människor har en tendens att förkasta bibeltro och istället välja en religion eller livsåskådning som ger högre intellektuell tillfredsställelse.[22]

Sociologen Phil Zuckerman har hänvisar till studier som han tolkar som föreslåendes att länder med hög andel ateister är de hälsosammaste, mest välstående och mest välutbildade länderna på jorden. Dessa länder har låg grad av spädbarnsdödlighet, låg grad av fattigdom, låg mordfrekvens, är mer jämställda än andra länder och har låg grad av analfabetism. Enda undantaget var självmordsfrekvensen, men där konstaterar Zuckerman att i länder med "påtvingad ateism" (främst forna Sovjetstater) är självmordsfrekvensen hög medan länder med "organisk ateism" (främst Västeuropa) är den istället lägre än i religiösa länder.[23]

Teism och moral[redigera | redigera wikitext]

Vissa kritiker av teism menar att religion har mer negativ än positiv effekt på mänsklighetens moral. Ateisten och Oxfordbiologen Richard Dawkins har exempelvis uttalat i filmer och böcker att teism är en grogrund för många svåra samhällsproblem.[2][24] I Illusionen om Gud beskriver han Gamla testamentets Gud som den obehagligaste figuren i skönlitteraturen: avundsjuk och stolt över det; en småsint, orättvis, hårdhjärtad maktmänniska; en hämndlysten, blodtörstig etnisk rensare; kvinnohatare, homofob, rasist, barnamördare, folkmördare, sonmördare; en sjukdomsspridande, storhetsvansinnig sadomasochistisk översittare som nyckfyllt och illasinnat slår åt höger och vänster.[25]

Författaren Sam Harris menar att nästan alla konflikter i världen i grunden beror på religion.[4][5]. Sam Harris är emellertid inte historiker och forskare. Historiker ger en mer nyanserad bild. Konflikter uppstår även mellan länder och folkgrupper som delar samma religion. Bakom religionskrig finns ofta bakomliggande konflikt om makt, frihet, överlevnad, mark och naturresurser. Religiösa och kulturella skiljelinjer kan underlätta fred mellan dem som delar kulturen, och kan underblåsa konflikter om delade resur.

Många världsreligioner lär att moralen kommer från eller uttrycks av budord eller en särskild gudom. Somliga ateister, som den ryske anarkisten Mikail Bakunin menar att detta är auktoritärt.[26] Sam Harris skriver i The End of Faith [4] att teistisk moral är underlägsen ateistisk moral eftersom den teistiska moralen fokuserar på förhållandet till gudar istället för att fokusera på människans välbefinnande. Andra kritiserar att den moral som dessa religioner lär ut motiverar en dålig moral till exempel i form av kvinnans underkastelse och homofobi. [källa behövs]

Teism som ateism[redigera | redigera wikitext]

Gemensamt för alla teister är att man tror på en eller flera gudar. En del ateister menar dock att eftersom teister förkastar alla gudar förutom sina egna så är de också ateister i förhållande till dessa gudar. Richard Dawkins hävdar exempelvis att kristna är ateister när det gäller asaguden Tor.[27]

Många ateistiska webbplatser citerar Stephen Roberts: "Jag hävdar att vi båda är ateister. Jag tror bara på en gud mindre än du gör. När du förstår varför du förnekar alla de andra möjliga gudarna kommer du att förstå varför jag förnekar din." [källa behövs]

Teism som oberättigad tro[redigera | redigera wikitext]

Påståendet att teism implicerar tro eller obevisade antaganden är ett vanligt argument som används mot teister av alla slag. I denna sortens argument använder kritiker av teism termen "tro" i religiös betydelse (eng. faith), således betydandes en "blind" eller oberättigad uppfattning.[4][28] Hur ordet tro används i vardagligt tal implicerar inte nödvändigtvis religion; man kan exempelvis tro någonting om färgen på himmelen, eller tro på det som vädernyhetsuppläsaren säger, utan att detta är att betrakta som religiöst i någon mening. [källa behövs]

Ibland består detta argument i att lägga bevisbördan på teismen [29], eller som fallet är med agnostiker och svaga ateister, lägga den på både stark ateism och teism. Att lägga bevisbördan på teismen kan dock vara komplicerat då en del menar att det är omöjligt att bevisa någonting om det övernaturliga.[källa behövs] Vissa starka ateister hävdar att eftersom de betraktar bevisbördan som liggande hos teismen så har de ingen förpliktelse att erbjuda argument mot teismen (se Russells tekanna). De ser snarare stark ateism som en utgångspunkt, på samma sätt som icke-tro på jultomten är utgångspunkten och de som vill bevisa motsatsen har bevisbördan.[29] Svaga ateister och agnostiker menar däremot ofta att varken teism eller stark ateism är dugliga som utgångspunkter. De beskyller följaktligen båda lägren för att använda argumentum ad ignorantiam. [källa behövs]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Artikeln är i sitt ursprungsutförande, helt eller delvis, en travestering av artikeln kritik av ateism.
  1. ^ Victor J. Stenger, God the failed hypothesis
  2. ^ [a b] Richard Dawkins, The God Delusion
  3. ^ Christopher Hitchens, God is not Great - How Religion Poisons Everything
  4. ^ [a b c d] Sam Harris, The End of Faith
  5. ^ [a b] Sam Harris, Letter to a Christian Nation
  6. ^ David Mills, Atheist Universe - Why God Didn't Have A Thing To Do With It
  7. ^ George H. Smith, Atheism - The Case Against God
  8. ^ Michael Martin, The Impossibility of God
  9. ^ Michael Martin, The Case Against Christianity
  10. ^ Bertrand Russell, Why I Am Not A Christian
  11. ^ Ibn Warraq, Why I Am Not A Muslim
  12. ^ Robert Green Ingersoll, Why Am I Agnostic, part I, North American Review, 1889
  13. ^ Robert Green Ingersoll, Why Am I Agnostic, part II, North American Review, 1890
  14. ^ Herbert Spencer, First Principles (1862)
  15. ^ Robert Spencer, Religion of Peace?: Why Christianity Is and Islam Isn't
  16. ^ Richard Dawkins - Illusionen om gud
  17. ^ Thomas Henry Huxley, Agnosticism and Christianity and Other Essays
  18. ^ Friedrich Nietzsche, On the Genealogy of Morality
  19. ^ Gerrard Winstanley, The Law of Freedom
  20. ^ Karl Marx, Critique of Hegel’s Philosophy of Right
  21. ^ Rod Swift, The results of the Christians vs atheists in prison investigation, ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 september 2007. https://web.archive.org/web/20070921162301/http://www.holysmoke.org/icr-pri.htm. Läst 22 september 2007. 
  22. ^ "Ateister intelligentare än troende", Dagen 28 januari 2007, ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525183202/http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=128086. Läst 22 september 2007. 
  23. ^ Phil Zuckerman, "Is Faith Good for Us?" Free Inquiry 26, no. 5 (August/September 2006): 35-38.
  24. ^ Richard Dawkins, Root of all evil?, TV-dokumentär, Channel 4, 2006
  25. ^ Dawkins, Richard: The God Delusion, "Illusionen om Gud", översättning av Margareta Eklöf, svensk pocketutgåva enligt överenskommelse med Leopard Förlag (ISBN 978-91-85625-86-4) – 2. Gudshypotesen, s. 51
  26. ^ Mikail Bakunin, Gud och Staten
  27. ^ Richard Dawkins, An atheist's call to arms, TED Talks, April 2002, http://www.ted.com/index.php/talks/view/id/113, 13:40
  28. ^ Douglas E. Kreuger, What is Atheism? A Short Introduction
  29. ^ [a b] Michael Martin, Atheism A Philosophical Justification