Thomas Henry Huxley

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Thomas Henry Huxley
T.H.Huxley(Woodburytype).jpg
Född4 maj 1825[1][2][3]
Ealing[4][2]Storbritannien
Död29 juni 1895[1][2][3] (70 år)
Eastbourne[4]Storbritannien
BegravdLondon[5]
MedborgarskapFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidUniversity College London och Charing Cross Hospital[6] Blue pencil.svg
SysselsättningBiolog[2], fotograf, anatom, skribent, antropolog, filosof, fysiolog, karcinolog, iktyolog, lingvist, zoolog, paleontolog, översättare, naturvetare
BefattningLedamot av Kronrådet
Ordförande för Geological Society of London (1868–1870)[7]
Ordförande för Royal Society (1883–1885)
ArbetsgivareImperial College London
ReligionAgnosticism
Make/makaHenrietta Anne Heathorn Huxley
(g. 1855–)[6][8]
BarnJessica Oriana Huxley
Noel Huxley
Rachel Huxley
Jessie Orianna Huxley (f. 1856)[9]
Noel Huxley (f. 1856)[9]
Marion Collier (f. 1859)[9]
Leonard Huxley (f. 1860)[6]
Rachel Huxley (f. 1862)[9]
Henrietta Huxley (f. 1863)[9]
Henry Huxley (f. 1865)[9]
Ethel Huxley (f. 1866)[9]
FöräldrarGeorge Huxley[8]
Rachel Withers[8]
UtmärkelserRoyal Medal (1852)
Croonian Lecture (1858)
Fellow of the Linnean Society of London (1858)[10]
Wollastonmedaljen (1876)
Clarkemedaljen (1880)
Copleymedaljen (1888)[11]
Linnean Medal (1890)[10]
Hayden Memorial Geological Award (1893)
Darwinmedaljen (1894)[12]
Riddare av Nordstjärneorden
Redigera Wikidata

Thomas Henry Huxley, T. H. Huxley, född 4 maj 1825 i Ealing, västra London, död 29 juni 1895 i Eastbourne, East Sussex, var en brittisk biolog. Han var farfar till Julian Huxley, Aldous Huxley och Andrew Fielding Huxley.

Huxlex studerade först till läkare och deltog som sådan i Rattlesnakes världsomsegling 1846-50. Han var 1854-1885 lärare i naturalhistoria och paleontologi vid Royal colleges of mines, blev 1854 professor i fysiologi vid Royal Institute, var 1874-77 lordrektor vid Aberdeens universitet samt från 1892 medlem av Privy council.[13]

Huxley kallade sig själv "Darwin's Bulldog" eftersom han försvarade evolutionsteorin och naturligt urval offentligt mot kritik från kyrkan. Han skrev Man's Place in Nature (1863), i vilken han myntade ordet agnosticism, ett begrepp som senare fick en något annan innebörd än den Huxley införde.

Han var även verksam som paleontolog och upptäckte och beskrev sju dinosauriearter och andra urtidsdjur under sin livstid. Han var ordförande i Royal Society 1883-85 och tilldelades Royal Medal 1852, Wollastonmedaljen 1876, Clarkemedaljen 1880, Copleymedaljen 1888 och Darwinmedaljen 1894. Huxley var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien från 1874.

Bibliografi (urval)[14][redigera | redigera wikitext]

  • On the anatomy and affinities of the family of Medusæ (1849)
  • The oceanic Hydrozoa (1859)
  • Evidence as to Man's place in Nature (1863)
  • A manual of the anatomy of vertebrated animals (1871, svensk översättning 1874)
  • Lessons in elementary physiology (1866, svensk översättning Menniskokroppens byggnad och förrättningar 1871; 5:e upplagan 1923)

Huxleys arbeten finns samlade i Collected Essays (9 band, 1893-94) och Scientific memoirs (5 band, 1898-1903).

Av Huxley upptäckta utdöda djurarter[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] data.bnf.fr : öppen dataplattform, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b c d] Nordisk familjebok, 1876, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b] SNAC, Social Networks and Archival Context ID: w67h1ktb, omnämnd som: Thomas Henry Huxley, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Гексли Томас Генри”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 28 september 2015, (Källa från Wikidata)
  5. ^ hämtat från: persiskspråkiga Wikipedia, (Källa från Wikidata)
  6. ^ [a b c] Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004, Oxfords nationalbiografiska uppslagsverk-ID: 14320, (Källa från Wikidata)
  7. ^ läs online, (Källa från Wikidata)
  8. ^ [a b c] Kindred Britain, (Källa från Wikidata)
  9. ^ [a b c d e f g] Darryl Roger Lundy, The Peerage, (Källa från Wikidata)
  10. ^ [a b] Why there was no ‘Darwin’s bulldog’ (på engelska), 1 juli 2019, (Källa från Wikidata)
  11. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läst: 30 december 2018, (Källa från Wikidata)
  12. ^ läs online, (Källa från Wikidata)
  13. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 526.
  14. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 526-27.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]