Lambda Tauri

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lambda Tauri (λ)
Taurus IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildOxen
Rektascension04t 00m 40,81572s[1]
Deklination12° 29′ 25,2259″[1]
Skenbar magnitud ()+3,47[2]
Stjärntyp
SpektraltypB3 V + A4 IV[3]
U–B-0,62[2]
B–V-0,12[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+17,8[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -8,02[1] mas/år
Dek.: -14,42[1] mas/år
Parallax ()6,74 ± 0,17[1]
Avstånd480 ± 10  (148 ± 4 pc)
Absolut magnitud ()-2,45[5]
Detaljer
Massa7,18[6] M
Radie6,40[6] R
Luminositet5 801[3] L
Temperatur18 700[3] K
Vinkelhastighet85[7] km/s
Ålder33,2 ± 3,9[8] miljoner år
Andra beteckningar
35 Tauri, BD +12 539, FK5 150, HD 25204, HIP 18724, HR 1239, SAO 93719.[9]

Lambda Tauri ( λ Tauri, förkortat Lambda Tau, λ Tau) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en trippelstjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Oxen. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 3,47[2] och är synlig för blotta ögat som en av de ljusaste stjärnorna i stjärnbilden. År 1848 observerades att ljuset från stjärnan varierar periodiskt och fastställdes som en förmörkelsevariabel - den tredje som upptäckts.[10] Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 6,7 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 480 ljusår (148 parsek) från solen.

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

I kalendern av Al Achsasi Al Mouakket benämndes Lambda Tauri Sadr al Tauri, som översattes till latin som Pectus Tauri, vilket betyder "tjurens bringa".[11]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan Lambda Tauri A är en blå huvudseriestjärna av spektralklass B3 V[3]. Den har en massa som är 7,2[12] gånger solens massa och en uppskattad radie som är 6,4[7] gånger större än solens. Den utsänder från dess fotosfär ca 5 800[3] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 18 700[3] K.

Det inre paret, Lambda Tauri AB, cirkulerar runt varandra med en period av 3,95 dygn och en låg excentricitet på ca 0,025.[10] Deras banplan lutar ungefär 76° i förhållande till siktlinjen från jorden,[6] så att det nästan ses från sidan. Parternas kombinerade magnitud varierar från +3,37 till +3,91 då primärstjärnan passeras av sin följeslagare.[12] Den genomsnittliga fysiska separationen mellan dessa två stjärnor uppskattas till 21,91 gånger solens radie eller 0,1 astronomiska enheter.[7]

Följeslagaren Lambda Tauri B en stjärna av spektralklass A4 IV,[3] vilket tyder på att det är en underjättestjärna som nästan har uttömt förråd av väte i dess kärna och är på väg att utvecklas till en jättestjärna. Den har en massa som är nästan 1,9 gånger solens massa, en radie som är 5,3 gånger solens[7] och utstrålar 128 gånger mer energi än solen vid en effektiv temperatur på 8 405 K.[3]

Den tredje komponenten, Lambda Tauri C, kretsar kring det inre paret med en omloppsperiod på 33,025 dygn med en excentricitet på omkring 0,15. Omloppsplanet för denna följeslagare är nästan parallellt med omloppet av Lambda Tauri AB och avviker inte mer än 7°. Den har en massa som är omkring hälften av solens.[12] Omloppet hos denna stjärna ger störningseffekter på AB-parets cirkulation, vilket resulterar i periodiska förändringar i deras omloppsexcentricitet och andra omloppselement.[10]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 , doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b c d] Nicolet, B. (October 1978). "Catalogue of homogeneous data in the UBV photoelectric photometric system". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 34: 1–49. Bibcode:1978A&AS...34....1N.
  3. ^ [a b c d e f g h] Hohle, M. M.; Neuhäuser, R.; Schutz, B. F. (April 2010), "Masses and luminosities of O- and B-type stars and red supergiants", Astronomische Nachrichten, 331 (4): 349–360, Bibcode:2010AN....331..349H, arXiv:1003.2335 , doi:10.1002/asna.200911355
  4. ^ ^ Evans, D. S. (June 20–24, 1966), Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick, eds., The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities, University of Toronto: International Astronomical Union, Bibcode:1967IAUS...30...57E
  5. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, Bibcode:2012AstL...38..331A, arXiv:1108.4971 , doi:10.1134/S1063773712050015.
  6. ^ [a b c] Dervişoğlu, A.; Tout, Christopher A.; Ibanoğlu, C. (August 2010), "Spin angular momentum evolution of the long-period Algols", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 406 (2): 1071–1083, Bibcode:2010MNRAS.406.1071D, arXiv:1003.4392 , doi:10.1111/j.1365-2966.2010.16732.
  7. ^ [a b c d] Vesper, David; Honeycutt, Kent; Hunt, Thomas (May 2001), "Survey of Hα Mass Transfer Structures in Classical Algol-Type Binaries", The Astronomical Journal, 121 (5): 2723–2736, Bibcode:2001AJ....121.2723V, doi:10.1086/320381
  8. ^ Tetzlaff, N.; Neuhäuser, R.; Hohle, M. M. (January 2011), "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 410 (1): 190–200, Bibcode:2011MNRAS.410..190T, arXiv:1007.4883 , doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x
  9. ^ "HD 25204 -- Eclipsing binary of Algol type", SIMBAD Astronomical Database, hämtad 2007-01-26
  10. ^ [a b c] Fekel, F. C., Jr.; Tomkin, J. (December 1982), "Secondaries of eclipsing binaries. IV - The triple system Lambda Tauri", Astrophysical Journal, Part 1, 263: 289–301, Bibcode:1982ApJ...263..289F, doi:10.1086/160503
  11. ^ Knobel, E. B. (June 1895), "Al Achsasi Al Mouakket, on a catalogue of stars in the Calendarium of", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 55: 429–438, Bibcode:1895MNRAS..55..429K, doi:10.1093/mnras/55.8.429
  12. ^ [a b c] Soderhjelm, S. (August 1975), "The three-body problem and eclipsing binaries - Application to algol and lambda Tauri", Astronomy and Astrophysics, 42 (2): 229–236, Bibcode:1975A&A....42..229S

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]