DL Tauri

Från Wikipedia
DL Tauri
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildOxen
Rektascension04t 33m 39,0767s[1]
Deklination+25° 20′ 38,0980 ″[1]
Skenbar magnitud ()+13,06[2]
Stjärntyp
SpektraltypK7[3]
VariabeltypT Tauri-stjärna[3]
Astrometri
Radialhastighet ()+17,32 ± 0,01[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +9,25 ± 0,02[5] mas/år
Dek.: -18,497 ± 0,017[5] mas/år
Parallax ()6,2525 ± 0,0194[5]
Avstånd522 ± 2  (159,9 ± 0,5 pc)
Detaljer
Massa0,72 ± 0,11[3] M
Luminositet0,68[3] L
Temperatur4 060[3] K
Ålder1[6] miljoner år
Andra beteckningar
UCAC2 40642709, AKARI-IRC-V1, J0433390+252038, AP J04333906+2520382, IRAS 04306+2514, 2MASS J04333906+2520382, DL Tauri, WISEA J043339.08+252038.0, WISE J043339.07+252038.0, Gaia DR3 148010281032823552, Gaia DR2 148010281032823552[4]

DL Tauri är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Oxen. Den har en skenbar magnitud av ca 13,1[1] och kräver ett kraftfullt teleskop med kamera för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 6,25 mas,[5] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 522 ljusår (160 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 17 km/s.[4]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

DL Tauri är en orange till röd stjärna före huvudserien av spektralklass K7.[3] Den har en massa som är lika med ca 0,72[3] solmassa och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 0,68 gånger solen[3] vid en effektiv temperatur av ca 4 100 K.[3] Stjärnan är delvis skymd av ett gasmoln i förgrunden som är rikt på kolmonoxid,[3] och samlar fortfarande massa och producerar 0,14 gånger solens strålning på grund av frigörande av ansamlingsenergi.[2] Stjärnspektrat visar linjerna av joniserat syre, kväve, svavel och järn.[2]

Ljuskurva för DL Tauri, plottad från TESS-data[7]

Stjärnan är omgiven av en massiv (0,029 ± 0,003 solmassa) protoplanetarisk skiva,[8] som är omfattande men ändå relativt tillplattad och rik på stora korn, vilket tyder på ett långt utvecklat tillstånd. Med en massa så här massiv kan skivan möjligen bilda en brun dvärg. Skivans area cirka 100 AE från stjärnan kan vara på gränsen till gravitationsinstabilitet.[8] Skivan har flera stoftringar med dåligt upplösta mellanrum[9] med en utbredning mellan 8 och 520 AE från stjärnan och en lutning av 44,33 ± 0,16°[9] mot siktlinjen från Jorden.

Misstänkt planetarisk följeslagare[redigera | redigera wikitext]

Objektet 2MASS J04333960+2520420, betecknat DL Tau/cc1 2008, är en misstänkt superjupiter exoplanet med en massa på cirka 12 jupitermassor på en troligen bunden omloppsbana kring DL Tauri. Objektet är antingen en sub-brun dvärg eller en lågmassa brun dvärg eller till och med en låg massa ultrakall röd dvärg om den är starkt beslöjad av ackretionsskivan, vilket inte är ovanligt för de unga stjärnsystemen.[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, DL Tauri, 22 augusti 2023.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] "V* DL Tau". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2021-09-30.
  2. ^ [a b c] Giannini, T.; Nisini, B.; Antoniucci, S.; Biazzo, K.; Alcalá, J.; Bacciotti, F.; Fedele, D.; Frasca, A.; Harutyunyan, A.; Munari, U.; Rigliaco, E.; Vitali, F. (2019). "GIARPS High-resolution Observations of T Tauri stars (GHOsT)". Astronomy & Astrophysics. 631: A44. arXiv:1909.10392. doi:10.1051/0004-6361/201936085. S2CID 202719615.
  3. ^ [a b c d e f g h i j] Simon, M.; Dutrey, A.; Guilloteau, S. (2000). "Dynamical Masses of T Tauri Stars and Calibration of Pre–Main‐Sequence Evolution". The Astrophysical Journal. 545 (2): 1034–1043. arXiv:astro-ph/0008370. Bibcode:2000ApJ...545.1034S. doi:10.1086/317838. S2CID 18064837.
  4. ^ [a b c] DL Tau (unistra.fr). Hämtad 2023-11-19.
  5. ^ [a b c d] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
  6. ^ [a b] Itoh, Yoichi; Tamura, Motohide; Hayashi, Masahiko; Oasa, Yumiko; Hayashi, Saeko S.; Fukagawa, Misato; Kudo, Tomoyuki; Mayama, Satoshi; Ishii, Miki; Pyo, Tae-Soo; Yamashita, Takuya; Morino, Junichi (2008). "Near-Infrared Spectroscopy of Faint Companions around Young Stellar Objects Associated with the Taurus Molecular Cloud". Publications of the Astronomical Society of Japan. 60 (2): 209–218. Bibcode:2008PASJ...60..209I. doi:10.1093/pasj/60.2.209.
  7. ^ "MAST: Barbara A. Mikulski Archive for Space Telescopes". Space Telescope Science Institute. Hämtad 8 december 2021.
  8. ^ [a b] Kwon, Woojin; Looney, Leslie W.; Mundy, Lee G.; Welch, William J. (2015), "Resolving Protoplanetary Disks at Millimeter Wavelengths with Carma", The Astrophysical Journal, 808 (1): 102, arXiv:1506.03679, Bibcode:2015ApJ...808..102K, doi:10.1088/0004-637X/808/1/102, S2CID 119286150
  9. ^ [a b] Long, Feng; Pinilla, Paola; Herczeg, Gregory J.; Andrews, Sean M.; Harsono, Daniel; Johnstone, Doug; Ragusa, Enrico; Pascucci, Ilaria; Wilner, David J.; Hendler, Nathan; Jennings, Jeff; Liu, Yao; Lodato, Giuseppe; Menard, Francois; Van De Plas, Gerrit; Dipierro, Giovanni (2020). "Dual-wavelength ALMA Observations of Dust Rings in Protoplanetary Disks". The Astrophysical Journal. 898 (1): 36. arXiv:2006.03120. Bibcode:2020ApJ...898...36L. doi:10.3847/1538-4357/ab9a54. S2CID 219401797.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]