Tien Kwan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tien Kwan (ζ)
Taurus IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildOxen
Rektascension05t 37m 38,68542s[1]
Deklination21° 08′ 33,1588″[1]
Skenbar magnitud ()3,01[2] (2,88 - 3,17[3])
Stjärntyp
SpektraltypB2 IIIpe[4]
U–B-0,749[2]
B–V-0,164[2]
VariabeltypFörmörkelsevariabel och Gamma Cassiopeiae-variabel[3]
Astrometri
Radialhastighet ()+20[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +1,78[1] mas/år
Dek.: -20,07[1] mas/år
Parallax ()7,33 ± 0,82[1]
Avståndca 440  (ca 140 pc)
Absolut magnitud ()-2,67[6]
Detaljer
Massa11,2[4] M
Radie5,5[4] R
Luminositet4,169[7] L
Temperatur15 500[7] K
Vinkelhastighet125[8] km/s
Ålder22,5 ± 2,6[9] miljoner år
Andra beteckningar
Tianguan, 123 Tauri, HR 1910, HD 37202, BD + 21 ° 908, FK5 211, HIP 26451, SAO 77336, GC 6985.[10]

Tien Kwan[7] eller Zeta Tauri (ζ Tauri, förkortat Zeta Tau, ζ Tau) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Oxen. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud på 3,01[2] och är klart synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 7,3 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 440 ljusår (140 parsek) från solen.

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

Zeta Tauri kallas i kinesisk astronomi 天 關, Pinyin, Tiānguān, vilket betyder Celestial Gate, en asterism inom Net (畢 宿Bì Xiù ) ”herrgård”.[11] 天 關 (Tiānguān) har också översatts som Tien Kwan. Tekniskt hänvisar Tiānguān inte bara till Zeta Tauri utan till en asterism, av vilken Zeta Tauri är huvudstjärnan, tillsammans med 113 Tau, 126 Tau, 128 Tau, 129 Tau, 130 Tau och 127 Tau.[12] År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN) som angav Tianguan som det korrekta namnet för denna stjärna.[13]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Tien Kwan är en blå jättestjärna av spektralklass B2 IIIpe.[4] Den är en enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna, där de två komponenterna kretsar så nära varandra att de inte kan upplösas med ett teleskop. Istället indikeras den primära komponentens omloppsrörelse av ändrade Dopplereffekter i absorptionslinjerna i dess spektrum. De två komponenterna är separerade med ett uppskattat avstånd på cirka 1,17 astronomiska enheter. De följer cirkulära banor med en omloppsperiod på nästan 133 dygn.[4]

Tien Kwan har en massa som är 11,2[4] gånger solens massa och en uppskattad radie som är 5,5[4] gånger större än solens. Den utsänder från dess fotosfär ca 4,2[7] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 15 500 K[7].

Primärstjärnans följeslagare har en massa som är omkring 94 procent av solens, även om det inte är känt om detta är en huvudseriestjärna, en neutronstjärna eller en vit dvärg. Om det är en huvudseriestjärna, indikerar massan att den kan vara av spektralklass G4.[4] Spektrumet för primärstjärnan leder till spektralklass B2 IIIpe, där luminositetsklass "III" anger att detta är en jättestjärna som har förbrukat vätet i sin kärna och utvecklats bort från huvudserien. P-suffixet anger ospecificerade kemiska särdrag i spektrumet, medan "e" används för stjärnor som visar emissionslinjer.

Tien Kwan visar variation i dess spektrum och ljusstyrka. Den allmänna katalogen över variabla stjärnor listar den som en förmörkelsevariabel och y Cas-variabel,[3] men den behöver inte vara någon av dessa.[14][15]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b c d] Harmanec, P.; et al. (1980), "Photoelectric photometry at the Hvar Observatory. IV - A study of UBV variations of a group of bright northern Be stars", Bulletin of the Astronomical Institutes of Czechoslovakia, Bulletin, 31 (3): 144–159, Bibcode:1980BAICz..31..144H
  3. ^ [a b c] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/gcvs. Originally published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S
  4. ^ [a b c d e f g h] Schaefer, G. H.; et al. (December 2010), "Multi-epoch Near-infrared Interferometry of the Spatially Resolved Disk around the Be Star ζ Tau", The Astronomical Journal, 140 (6): 1838–1849, Bibcode:2010AJ....140.1838S, arXiv:1009.5425 Freely accessible, doi:10.1088/0004-6256/140/6/1838
  5. ^ Evans, D. S. (June 20–24, 1966). "The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities". In Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick. Determination of Radial Velocities and their Applications, Proceedings from IAU Symposium no. 30. Determination of Radial Velocities and their Applications. 30. University of Toronto: International Astronomical Union. p. 57. Bibcode:1967IAUS...30...57E.
  6. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, Bibcode:2012AstL...38..331A, arXiv:1108.4971 Freely accessible, doi:10.1134/S1063773712050015.
  7. ^ [a b c d e] Balona, L. A.; Dziembowski, W. A. (October 1999), "Excitation and visibility of high-degree modes in stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 309 (1): 221–232, Bibcode:1999MNRAS.309..221B, doi:10.1046/j.1365-8711.1999.02821.x
  8. ^ Abt, Helmut A.; Levato, Hugo; Grosso, Monica (July 2002), "Rotational velocities of B Stars", The Astrophysical Journal, 573 (1): 359–365, Bibcode:2002ApJ...573..359A, doi:10.1086/340590
  9. ^ Tetzlaff, N.; Neuhäuser, R.; Hohle, M. M. (January 2011), "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 410 (1): 190–200, Bibcode:2011MNRAS.410..190T, arXiv:1007.4883 Freely accessible, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x
  10. ^ "zet Tau -- Be Star", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-01-20
  11. ^ (in Chinese) AEEA (Activities of Exhibition and Education in Astronomy) 天文教育資訊網 2006 年 5 月 24 日
  12. ^ Richard Hinckley Allen: Star Names — Their Lore and Meaning: Taurus
  13. ^ "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 26 september 2017.
  14. ^ Pavlovski, K.; Harmanec, P.; Bozic, H.; Koubský, P.; Hadrava, P.; Kriz, S.; Ruzic, ?.; ?Tefl, S. (1997). "UBV photometry of Be stars at Hvar: 1972?1990". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 125: 75. Bibcode:1997A&AS..125...75P. doi:10.1051/aas:1997213.
  15. ^ Štefl, S.; Rivinius, Th.; Carciofi, A. C.; Le Bouquin, J.-B.; Baade, D.; Bjorkman, K. S.; Hesselbach, E.; Hummel, C. A.; Okazaki, A. T.; Pollmann, E.; Rantakyrö, F.; Wisniewski, J. P. (2009). "Cyclic variability of the circumstellar disk of the Be star ζ Tauri. I. Long-term monitoring observations". Astronomy and Astrophysics. 504 (3): 929. Bibcode:2009A&A...504..929S. arXiv:0907.2250 Freely accessible. doi:10.1051/0004-6361/200811573.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Biografi[redigera | redigera wikitext]