88 Tauri

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
88 Tauri A
Taurus IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildOxen
Rektascension04t 35m 39,25910s[1]
Deklination+10° 09′ 38,76″[2]
Skenbar magnitud ()+4,25 (V)[3], +4,23 - 4,30 ± 0,009[4]
Stjärntyp
SpektraltypA6m / F5 / G2-3: / G2-3:[5]
U–B+0,08[6]
B–V+0,184 ± 0,011[7]
VariabeltypFörmörkelsevariabel (E:)[4]
Astrometri
Radialhastighet ()+23,97 ± 0,18[8] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +43,13 ± 1,08[1] mas/år
Dek.: -52,71 ± 0,94[1] mas/år
Parallax ()20,88 ± 0,94[1]
Avstånd156 ± 7  (48 ± 2 pc)
Absolut magnitud ()+0,85[9]
Detaljer
Massa2,06 ± 0,11[5] M
Radie3,68[9] R
Luminositet35,18[9] L
Temperatur7 564[9] K
Vinkelhastighet37 ± 2[5] km/s
Andra beteckningar
2MASS J04353925+1009388[10], HD 29140[10], HIP 21402[10], HR 1458[10], SAO 94026[10], IRAS 04328+1003[10], d Tau[11], ADS 3317 A[10], 1RXS J043538.5+100941[10], AG+10 463[10], BD+09 607[10], CCDM J04356+1010AC[10], CEL 435[10], CSV 100396[10], GC 5599[10], GCRV 2686[10], GSC 00673-01488[10], HIC 21402[10], IDS 04302+0957 A[10], JP11 902[10], NSV 1658[10], PLX 1015[10], PLX 1015.00[10], PPM 120054[10], ROT 656[10], TD1 3350[10], TYC 673-1488-1[10], UBV 4427[10], UBV M 10224[10], uvby98 100029140[10], WDS J04357+1010A[10], WDS J04357+1010Aa,Ab[10], YZ 10 1690[10], YPAC 353[10], SBC9 257[10], SBC7 183[10], PMSC 04302+0957A[10], PMSC 04302+0957AP[10], WEB 4109[10], Gaia DR2 3293714285051109504[10] och 88 Tau[12]
88 Tauri B
Taurus IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildOxen
Rektascension04t 35m 35,1775s[13]
Deklination+10° 10′ 13,572″[13]
Skenbar magnitud ()+7,84 (V)[6]
Stjärntyp
SpektraltypF8 V / M?[14]
U–B+0,04[15]
B–V+0,541[15]
Astrometri
Radialhastighet ()+23,97[16] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +51,8[3] mas/år
Dek.: 49,4[1] mas/år
Detaljer
Massa1,2 / >0,15[14] M
Andra beteckningar
BD+09° 606, HD 286909, SAO 94024, GC 5596, TYC 673-1487-1[17]

88 Tauri, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en multipelstjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Oxen, som också har Bayer-beteckningen d Tauri. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud på ca 4,25[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 20,9[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 156 ljusår (ca 48 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 24 km/s.[8]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

88 Tauri A är ett fyrdubbelt system bestående av två spektroskopiska dubbelstjärnor som kretsar runt varandra med en omloppsperiod på 18 år. Den svagare komponenten, 88 Tauri B, är också en spektroskopisk dubbelstjärna och är separerad med ca 69 bågsekunder, vilket ger totalt sex stjärnor.[5]

88 Tauri Aa är av spektraltyp A6m, där suffix ”m” betyder att den är en Am-stjärna,[5] också känd som en metallinjestjärna. Dessa typer av stjärnor har spektra som visar olika mängd av metaller, som järn.[18] Resten av stjärnorna i 88 Tauri A har spektraltyp som ligger från F5 till G2-3, vilket betyder att de är vanliga stjärnor i huvudserien av spektraltyp F eller G. Spektraltypen för 88 Tauri Ab1 och Ab2 är mindre säkra, eftersom deras spektrallinjer är svagare, därav kolon efter G2. 88 Tauri Aa1 verkar inte rotera synkront med sin följeslagare och har heller inte en konvektiv atmosfär till skillnad från Aa2. (Det är inte känt om de två stjärnorna i 88 Tauri Ab är i synkron rotation med varandra på grund av de relativt stora felen i utförda mätningar.)[5]

88 Tauri B består av en huvudseriestjärna av spektraltyp F, med en annan lågmassastjärna som följeslagare.[14] Massan för den mindre komponenten är minst 0,15 solmassor, så den är troligen en röd dvärg.[14]

88 Tauri är en förmörkelsevariabel (E:), [4] som varierar mellan visuell magnitud +4,23 och 4,30 utan någon fastslagen periodicitet.[4]

Struktur[redigera | redigera wikitext]

88 Tauri A är en stjärna av fjärde magnituden[12] med två komponenter, 88 Tauri Aa och 88 Tauri Ab, som kretsar runt varandra med en omloppsperiod av 18 år och är separerade med ca 0,28 bågsekunder. De två komponenterna är i sig själv spektroskopiska dubbelstjärnor, som kan upplösas genom studium av periodiska Dopplerförskjutningar i dess spektrum. I detta fall har variationen i radialhastighet varit känd sedan 1907.[19] Aa-paret har en omloppsperiod på 3,57 dygn medan Ab-paret har en omloppsperiod på 7,89 dygn och båda har cirkulära banor med liten excentricitet.[5]

88 Tauri B är separerad med 69,56 bågsekunder[17] och är en stjärna av sjunde magnituden, som också är en ytterligare en spektroskopisk dubbelstjärna vars komponenter (88 Tauri Ba och Bb) har en omloppsperiod av 3,69 år.[5]

Omloppsperioden mellan 88 Tauri B runt 88 Tauri A är troligen ca 70 000 år.[14]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 88 Tauri, 7 juni 2020.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ ”Basic data: V* 88 Tau – Spectroscopic binary” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=88+Tau&submit=SIMBAD+search. Läst 14 juli 2019. 
  3. ^ [a b c] Høg, E.; et al. (2000). "The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars". Astronomy and Astrophysics. 355: L27–L30. Bibcode:2000A&A...355L..27H.
  4. ^ [a b c d] ”NSV 1658” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=40282. Läst 14 juli 2019. 
  5. ^ [a b c d e f g h] Lane, Benjamin F.; Muterspaugh, Matthew W.; Fekel, Francis C.; Williamson, Michael; Browne, Stanley; Konacki, Maciej; Burke, Bernard F.; Colavita, M. M.; Kulkarni, S. R.; Shao, M. (2007). "The Orbits of the Quadruple Star System 88 Tauri A from PHASES Differential Astrometry and Radial Velocity". The Astrophysical Journal. 669 (2): 1209–1219. arXiv:0710.2127. Bibcode:2007ApJ...669.1209L. doi:10.1086/520877.
  6. ^ [a b] Feinstein, A. (1974). "Photoelectric UBVRI observations of Am stars". Astronomical Journal. 79: 1290. Bibcode:1974AJ.....79.1290F. doi:10.1086/111675. (Accessed using SIMBAD)
  7. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=21402. Läst 14 juli 2019. 
  8. ^ [a b] Pourbaix, D.; Tokovinin, A. A.; Batten, A. H.; Fekel, F. C.; Hartkopf, W. I.; Levato, H.; Morrell, N. I.; Torres, G.; Udry, S. (2004). "SB9: The ninth catalogue of spectroscopic binary orbits". Astronomy and Astrophysics. 424 (2): 727–732. arXiv:astro-ph/0406573. Bibcode:2004A&A...424..727P. doi:10.1051/0004-6361:20041213.
  9. ^ [a b c d] https://www.universeguide.com/star/21402/88tauri. Hämtad 2020-06-07.
  10. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am] SIMBAD Astronomical Database, (Källa från Wikidata)
  11. ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia, (Källa från Wikidata)
  12. ^ [a b] "88 Tau". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 16 februari 2017.
  13. ^ [a b] Hog, E. (1998). "The Tycho Reference Catalogue". Astronomy and Astrophysics. 335: L65. Bibcode:1998A&A...335L..65H.
  14. ^ [a b c d e] Tokovinin, A. A.; Gorynya, N. A. (2001). "New spectroscopic components in multiple systems. IV". Astronomy and Astrophysics. 374: 227–234. Bibcode:2001A&A...374..227T. doi:10.1051/0004-6361:20010714.
  15. ^ [a b] Mermilliod, J.-C. (1986). "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)". Catalogue of Eggen's UBV Data. Bibcode:1986EgUBV........0M.
  16. ^ Tokovinin, A. A.; Smekhov, M. G. (2002). "Statistics of spectroscopic sub-systems in visual multiple stars". Astronomy and Astrophysics. 382: 118–123. Bibcode:2002A&A...382..118T. doi:10.1051/0004-6361:20011586.
  17. ^ [a b] "88 Tau B". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 18 februari 2017.
  18. ^ Am star, The Internet Encyclopedia of Science, David Darling. Accessed on line August 14, 2008.
  19. ^ Daniel, Zaccheus (1916). "The orbit of 88 D Tauri". Publications of the Allegheny Observatory of the University of Pittsburgh. 3 (12): 93. Bibcode:1916PAllO...3...93D.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]