Landsverk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
AB Landsverk
Stridsvagn m40K Hässleholm 31.07.09.JPG
Stridsvagn m/40 konstruerad av Landsverk.
Huvudkontor Landskrona, Skåne, Sverige
Historia
Grundat 1872
Upplöst 1992

AB Landsverk var en svensk verkstadsindustri i Landskrona med tillverkning av järnvägsvagnar, grävmaskiner, lyftkranar, entreprenadmaskiner, skogsmaskiner, militärfordon, verkstadsprodukter m.m.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

1872-1920[redigera | redigera wikitext]

Firman grundades 1872 av fabrikören Johan Petterson och handlanden Alexander Ohlsen under namnet Petterson & Ohlsen. Den senare utträdde ur firman 1877 och den var sedan helt i familjen Petterssons ägo fram till 1921. Från 1875 var firmanamnet Landskrona Nya Gjuteri & Mek. verkstad och därefter 1876 till 1899 Landskrona Nya Mekaniska Verkstad. Sistnämnda år ombildades firman till aktiebolag under namnet Landskrona Nya Mekaniska Verkstads AB för att 1928 ändras till AB Landsverk.

Ursprungligen tillverkades lantbruksredskap, spisar, ugnar och vanligt handelsgjutgods samt järnvägsvagnar. De första järnvägsvagnarna levereras 1874 till Lund–Trelleborgs Järnväg och det kom att bli tusentals levererade järnvägsvagnar de kommande åren till både SJ och enskilda banor.

1910 började man tillverka järnvägsbroar, bl.a. svängbron över Torneälv, svängbron över Mälaren vid Kvicksund, Lidingöbron, Årstabroarna samt Skanstullsbron och klaffen till Götaälvbron i Göteborg. Omkring 1918 utökades verksamheten med tillverkning av hamnkranar och anordningar för socker- och cellulosaindustrin. Bolaget uppförde även cisterner för lagring av petroleumprodukter och gasklockor till flera städer.[2]

År 1920 var bolagets ekonomi emellertid mycket dålig, och de gamla ägarna tvingades därför sälja hälften av aktierna till de det tyska industriföretaget GHH (Gutehoffnungshütte, Aktienverein für Bergbau und Hüttenbetrieb). 1929 började man även att tillverka pansarbilar och stridsvagnar. Ytterst få militärfordon blev dock exporterade, de flesta tillverkades för Krigsmakten.

Mellankrigstiden[redigera | redigera wikitext]

Stridsvagn m/21-29 ombyggd av AB Landsverk i Landskrona 1935.

I Versaillesfreden efter första världskriget förbjöds Tyskland att inneha bepansrade stridsfordon. Landsverk blev därför en viktig forsknings- och utvecklingsanläggning för den tyska vapenindustrin under mellankrigstiden. Chefskonstruktören på Landsverk kom genom att GHH övertagit aktiemajoriteten att bli Otto Merker. Den första stridsvagnen som konstruerats på Landsverk rullade ut ur fabriken 1931: Stridsvagn m/31 (L-10). Svenska försvaret köpte tre exemplar. Heinz Guderian, som var det tyska pansarvapnets arkitekt, besökte Sverige år 1929.

Efterkrigstiden[redigera | redigera wikitext]

Efter andra världskriget hade internationella överenskommelser slutits för att avveckla tyska intressen i utlandet. 1945 bildades en myndighet för detta ändamål i Sverige; Flyktkapitalbyrån. AB Landsverk hörde till den grupp av bolag som övertogs av denna myndighet. Efter en tvist om ägarförhållanden med GHH:s holländska dotterbolag, såldes Landsverk 1947 till Kockums Mekaniska Verkstads AB för ett pris av 6,542 Mkr. År 1953 upphörde tillverkningen av järnvägsvagnar, totalt hade över 6 000 tillverkats sedan 1874. Tio år senare lades också smidesverksamheten ner. I stället började man specialisera sig på tillverkning av bland annat grävmaskiner, och som ett led i omorienteringen köptes den australiska grävmaskinstillverkaren Harman upp. Etableringen misslyckades emellertid och tillverkningen i Australien upphörde efter några år. Fortsatta ekonomiska problem gjorde att både gjuteriverksamheten och krantillverkningen lades ned 1967. År 1968 ändrades bolagsnamnet till Kockum-Landsverk AB. Samma år började man tillverka tipptruckar, vilket skulle ersätta stridsvagnstillverkningen som man planerade lägga ner. År 1972 avvecklades grävmaskinstillverkningen, och Åkermans i Eslöv övertog lagret av hydraulgrävmaskin KL-121 och reservdelar till alla maskiner.[3]

1979-1992[redigera | redigera wikitext]

I samband med varvskrisen övertogs Kockum-Landsverk av Statsföretag 1979, och företaget blev ett dotterbolag till Kalmar Verkstad AB. Antalet anställda inom företaget minskades vid denna period från 3 100 till 1 400. Volvo BM övertog verksamheten 1982 trots att den då gick med förlust. Efter en rad omorganisationer inordnades fabriken i Landskrona i produktbolaget VME Industries Sweden AB. 1991 beslutades att all tillverkning (vilken bestod av tipptruckar) i Landskrona skulle avvecklas och flyttas till Polen. Sista året, 1992, bestod personalstyrkan av 117 kollektivanställda och 52 tjänstemän.

Tillverkning[redigera | redigera wikitext]

Krigsmateriel producerad av AB Landsverk[redigera | redigera wikitext]

  • Pansarbilar
    • 1930 L-170
    • 1932 L-190 (mc)
    • 1933 L-181
    • 1933 L-185
    • 1935 L-180
    • 1935 L-182
    • 1938 Lynx
    • 1938 L-210 (mc)
    • 1943 Terrängbil KP
    • 1957 Unimog
  • Artilleritraktorer m.m.
    • 1934 Artilleritraktor L-131
    • 1934 Artilleritraktor L-132
    • 1936 Artilleritraktor L-135
    • 1938 Artilleritraktor L-135S
    • 1934 Ammunitionstransportvagn Siam
    • 1934 Strålkastarvagn SIA
    • 1942 (Artilleri)bandtraktor Allis-Chalmers M (licenstillverkad)
    • 1944 Pansarmotorsläde Sländan
    • 1957 Pbv 301
    • 1965 Pbv 302
  • Prototyper
    • 1929 lätt strv L-5
    • 1934 lätt strv Landsverk 100
    • 1933 Pvkv L-101
    • 1955 Stridsvagn KRV
    • 1957 Bandkanon VK 155

Civila arbetsredskap[redigera | redigera wikitext]

  • Lingrävmaskiner
    • 1946 LA-5
    • 1948 LB-5
    • 1950 L-65
    • 1950 LA-4
    • 1951 L-40
    • 1953 L-40H
    • 1953 L-50
    • 1954 L-57
    • 1957 L-47
    • 1957 L-67
    • 1959 L-77
    • 1960 L47H
    • 1960 L-58
    • 1960 L-85
    • 1961 L-190
    • 1965 KL-210
    • 1965 KL-230
    • 1965 KL-250
    • 1965 KL-260
    • 1965 KL-290
    • 1967 KL-235
    • 1956 Släpgrävmaskin Marion
  • Hydraulgrävare
    • 1966 KL-100-125
    • 1968 KL-130
    • 1969 KL-121
    • 1969 KL-130H
    • 1971 KL-121B
    • 1972 KL-132
  • Hjullastare
    • 1961 LS-17
    • 1964 LS-2A
    • 1964 KL-520
    • 1967 KL-560
  • Dumpers
    • 1967 KL-410
    • 1968 KL-411
    • 1970 KL-411B
    • 1973 Kockum 412
    • 1973 Kockum 412C
    • 1973 Kockum 412T
    • 1979 Kockum 414
    • 1980 KL-318/328
    • 1981 Kockum 414B
    • 1983 uppköpt av Volvo BM och nedlagd
  • Tipptruckar
    • 1961 LT-18
    • 1963 LT-2A
    • 1965 KL-420
    • 1967 KL-440
    • 1972 KL-442
    • 1974 KL-424
    • 1975 KL-425
    • 1975 Kockum 445
    • 1976 Kockum 435
    • 1977 Kockum 442B
    • 1979 Kockum 425B
    • 1980 Kockum 4170
    • 1981 Kockum 540
    • 1982 Kockum 565
    • 1982 Kockum 555
    • 1984 Volvo 425C
    • 1984 Volvo 442C
    • 1985 Euclid R 32
    • 1987 Euclid R 50
    • 1988 Euclid R 35
  • Lyftkranar
    • 1948 Rälskran LB-5R
    • 1950 Rälskran LR-58
    • 1951 Rälskran LR-60
    • 1953 Rälskran LR-70
    • 1954 Rälskran LR-65
    • 1955 Mobilkran L-65G
    • 1955 Mobilkran L-40G
    • 1966 Mobilkran KL-310
  • Traktorer m.m.
    • 1921 Bandtraktor Styr
    • 1942 Bandtraktor "M"
    • 1944 Traktor LM
    • 1945 Traktor LL
    • 1959 Bandschaktare Vickers Vigor
    • 1962 Traktorgrävare Falk
    • 1963 Skogsmaskin KL 820
    • 1965 Traktorgrävare KL
    • 1972 Skotare KL 875
    • 1973 Skotare KL 850
  • Prototyper
    • 1943 Skogsbrandvagn
    • 1965 Prototyp L-65 Hydraulgrävare
    • 1967 KL-130 prot.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Landskrona Museum Arkiverad 7 augusti 2004 hämtat från the Wayback Machine.: Landsverk - Från smedja til storindustri 1850-1992
  2. ^ Gegerfelt, Erik Wilhelm von (1945). Svenska storföretag: kort historik över deras tillkomst och utveckling. D. 1. Stockholm: Seelig i distr. sid. 77-79. Libris 8205760 
  3. ^ Landskrona Museum Arkiverad 21 april 2011 hämtat från the Wayback Machine.: Landsverk - Från smedja til storindustri 1850-1992, Historik, 1972

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Landsverk i Landskrona. Landskrona: Landsverk. 1992. Libris 1432993 
  • Lindholm, Fredrik (1922). Landskrona nya mekaniska verkstads aktiebolag 1872-1922: minnesskrift utg. med anledning av verkstadens 50-åriga tillvaro. Landskrona: Landskrona nya mekaniska verkstad. Libris 1486813 
  • On keels and wheels: Kockums mekaniska verkstads AB [&] AB Landsverk. Malmö: Kockums mekaniska verkstads AB. 1962. Libris 707075 
  • Rosen, Lars von (2005). ASJ, Landsverk (Rev. uppl.). Löddeköpinge: Sprinter AB/Maskinskyddarna. Libris 9841960. ISBN 91-973356-5-7 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]