Luftvärnsfordon
Luftvärnsfordon[1][2] är stridsfordon som är beväpnade med luftvärnsbeväpning som luftvärnskanoner eller luftvärnsrobotar, alternativt bådadera, vilka ska agera mobilt luftskydd för markenheter. De har ofta kort till mellanlång räckvidd och skjuter primärt mot lågflygande flygplan och helikoptrar som till exempel understödsflyg och stridshelikoptrar.[1]
Många modeller bygger på splitterskyddade eller pansrade chassin vilket ger en mobil och skyddad plattform för luftvärnskrigföring. De är ofta baserade på existerande chassin från stridsvagnar och liknande men det finns även flera exempel där chassit är konstruerad från grunden till bruk som luftvärnsfordon.
Det finns även luftvärnsrobotsystem på självdrivna plattformar som inte klassas som luftvärnsfordon i klassens sanna mening. Detta då de inte kan skjuta under flykt utan behöver gå från transportläge till eldläge likt ett stationärt luftvärnsrobotsystem för strid. Se Robotavfyrningsplattform.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Dedikerade luftvärnsfordon började byggas redan under första världskriget[3] men fick större betydelse under mellankrigstiden och andra världskriget när man behövde ett fordon som kunde skydda fordonskolonner från attackerande flygplan. Från början hade luftvärnsfordon primärt kulsprutor och lätta automatkanoner (och till viss del även vanliga luftvärnskanoner) som beväpning, men med tiden krävdes kraftfullare beväpning vilket ledde till tyngre automatkanoner och slutligen till robotar. I modern tid är luftvärnsfordon primärt beväpnade med både robot- och kanonbeväpning.
Typer och benämningar[redigera | redigera wikitext]
Det finns flera typer av luftvärnsfordon. Vissa skiljer sig i underrede då de har hjul, band eller bådadera, medan andra skiljer sig i beväpning som kanoner eller robot. I modern tid har många system integrerad radar i stridsfordonet men det finns även system som saknar radar.[4]
I Sverige har man ett par standardiserade benämningar för olika typer av luftvärnsfordon:
- Luftvärnskanonvagn, kort Lvkv: Pansrat bandfordon beväpnad med luftvärnsautomatkanon.
- Luftvärnsrobotvagn, kort Lvrbv: Pansrat bandfordon beväpnad med luftvärnsrobotsystem.
- Luftvärnsrobotkanonvagn, kort Lvrbkv: Pansrat bandfordon beväpnad med luftvärnsautomatkanon och luftvärnsrobotsystem.
Delbenämningen vagn syftar på att fordonets chassi är banddrivet och pansrat (projektilskyddat) likt ett stridsfordon eller en stridsvagn. Om chassit enbart är splitterskyddat används delbenämningen bandvagn eller terrängbil beroende på ifall chassit har band eller hjul.
Typexempel på luftvärnsfordon[redigera | redigera wikitext]
- Typexempel på luftvärnsfordon
Flakpanzer Gepard, en tysk luftvärnskanonvagn.
XA-181 ItO90M, en finsk luftvärnsrobotterrängbil.
9K22 Tunguska, en rysk luftvärnsrobotkanonvagn.
Svenska luftvärnskanonvagnar[redigera | redigera wikitext]
- Landsverk L-62 Anti: Exportvagn av Landsverk.
- Lvkv m/43: Sveriges första lvkv.
- Lvkv 42 fm/49: Lvkv prototyp.
- Bofors VEAK: Lvkv prototyp.
- Lvkv 90: Sveriges andra lvkv.
Utländska luftvärnskanonvagnar[redigera | redigera wikitext]
- Flakpanzer IV Wirbelwind
- Flakpanzer IV Ostwind
- Flakpanzer IV Kugelblitz
- Flakpanzer Gepard
- Möbelwagen
- ZSU-57-2
- ZSU-23-4
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Self-propelled anti-aircraft weapon, anti-aircraft weapon 25 oktober 2019.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Försvarets forum, nummer 4, 2014.
- ^ Försvarets forum, nummer 1, 2019.
- ^ ”Exempel på ett luftvärnsfordon från VK1.”. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:3inch20cwtAAgunPeerlessLorryWWI.jpg. Läst 25 oktober 2019.
- ^ Se: en:Type 93 surface-to-air missile
