Pansar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Pansar, kraftigt och starkt hölje, som skyddar innehållet från våld. Användningen av pansar finns överallt i naturen, till exempel sköldpaddor, och i människornas vardag både förr och nu till exempel riddarrustning, harnesk, hockeyhjälm, cykelhjälm.

Typer av pansar[redigera | redigera wikitext]

  • Hålpansar (äv. perforerat pansar) innebär att det finns lager utformade som sträckmetall eller durkslag, vilket får inträngande projektiler att ändra riktning och brytas sönder.
  • Skiktat pansar är två (eller fler) plåtar med tomt utrymme emellan där den yttersta slår sönder hotet så att det sprider sig i det tomma utrymmet innan nästa lager (som måste vara på tillräckligt avstånd för att spridning ska hinna ske)~fångar upp och stoppar splittret. Vanligt på rymdfarkoster som skydd mot mikrometeoriter.
  • Yttre skydd är plåtar, nät och motsvarande som ligger 1-2 meter utanför huvudpansaret och har som främsta uppgift att utlösa RSV-laddningar i förtid så att de tappat fokus när strålen träffar pansaret. Kan om så önskas kombineras till skiktat pansar. Inte att förväxla med RSV-galler vars uppgift är att slå sönder projektilen utan att utlösa den.
  • Sluttande pansar görs för dels för att förlänga vägen genom pansaret i tangentens riktning utan använda tjockare plåt, dels för att söka störa projektilen så att den i bästa fall deflekteras.

Pansarfordon[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Pansarfordon

Pansarfordon är ett samlingsnamn på flera olika typer av fordon som används av militären. Pansartrupper innebär truppslag som använder pansarfordon. Gränsen mellan pansartrupper och infanteri är numera flytande.

Ordet pansar används också som synonym till pansarfordon.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Sid 98-99 Lärobok i Militärteknik, vol. 4: Verkan och skydd Författare: Kurt Andersson, Stefan Axberg, Per Eliasson, Staffan Harling, Lars Holmberg, Ewa Lidén, Michael Reberg, Stefan Silfverskiöld, Ulf Sundberg, Lars Tornérhielm, Bengt Vretblad, Lars Westerling Första upplagan, första tryckningen, februari 2009 ISSN 1654-4838 ISBN 978-91-89683-08-2