Pansar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Pansarhuva med kalott

Pansar, kraftigt och starkt hölje, som skyddar innehållet från våld. Användningen av pansar finns överallt i naturen, till exempel sköldpaddor, och i människornas vardag både förr och nu till exempel riddarrustning, harnesk, hockeyhjälm, cykelhjälm.

Typer av pansar[redigera | redigera wikitext]

Pansarmaterial[redigera | redigera wikitext]

  • Smidesjärnpansar är en typ av homogenpansar som består av pansar gjord på smidesjärn. Smidesjärn är mjukt och deformeras hellre än spricker vid inkommande träff, men har ganska låg skyddsförmåga. Det var vanligt under slutet av 1800-talet fram till första världskriget, vartefter det blev föråldrat och ersatt av ythärdat stålpansar.[1][2]
  • Stålpansar är en typ av homogenpansar som består av pansar gjord på stål. Tidigt stålpansar var mycket hårt men sprött, varav det lätt sprack vid inkommande träff, till skillnad från smidesjärnpansar som deformerades och kunde fånga upp inkommande projektiler.[1]
  • Ythärdat stålpansar är den vanligaste typen av homogenpansar i modern tid[förtydliga] och består av pansar gjord på stål som sedan ythärdats för att kombinera en mycket hård yta med en seg inre del av pansaret och på så sätt öka pansarets hårdhet och minska dess sprödhet. Ythärdning började komma redan unders slutet av 1800-talet men tog inte fart fören efter första världskriget.[1]
  • Aluminiumpansar (del av lättmetallpansar) är en vanlig typ av lättviktspansar som används sedan 1960-talet och består av pansar gjord på aluminiummagnesium-legeringar. Sådant har ungefär samma specifika skyddsförmåga som stålpansar mot mindre projektiler men avsevärt bättre mot granatsplitter. Skyddsförmågan mot stora chockbelastningar är dock avsevärt sämre på grund av lättmetallernas höga styvhet. Det används därför inte i fordon och kanontorn som skall ha hög skyddsnivå, men är mycket attraktivt för användning på lätta stridsfordon som i regel bara kräver splitterskydd eller lätt pansarskydd.[1]
  • Titanpansar (del av lättmetallpansar) är en typ av lättviktspansar som används sedan 1950-talet och består av pansar gjord på titan-legeringar. Titanpansar har minst samma skyddsförmåga som homogent stålpansar men 30–40 % lägre vikt. Då titan är svårt och dyrt att framställa används det i regel inte till stridsfordon eller fartyg som kräver mycket pansar, men förekommer i pansar för flygplan och helikoptrar, där kravet på låg vikt har hög prioritet.[1]
  • Kompositpansar innehåller lager av olika material, till exempel lättmetaller, tungmetaller, legeringar och keramer. Känt exempel är Chobhampansar. En tidig och numera helt föråldrad typ av kompositpansar var kompoundpansar som kom redan 1877. Kompoundpansar hade ett främre lager av hårt stål svetsat till ett bakre lager av segt smidesjärn. Stålet slog sönder inkommande projektiler medan smidesjärnet fångade upp splitter från det främre lagret.[1]

Konstruktionstekniker[redigera | redigera wikitext]

  • Sluttande pansar (även vinklat pansar) är pansar som konstruerats med en vinkel från det normala (90°/0°) i syfte att bland annat förlänga vägen genom pansaret i tangentens riktning utan använda tjockare plåt, samt för att söka störa projektilens grepp i pansaret så att den i bästa fall avleds (studsar).
  • Pansarflänsar (smeknamn revben) är rader av metallflänsar som fästs på utsidan av sluttande pansar för att skapa extra motstånd och stoppa/avleda projektiler som, inte greppar tillräckligt för att gå igenom pansaret, men tillräckligt för att börja glida längs pansaret, varav projektilen kan skada optik, vapen och annan utrustning som kan sitta i vägen.
  • Hålpansar (även perforerat pansar) innebär att det finns lager utformade som sträckmetall eller durkslag, vilket får inträngande projektiler att ändra riktning och brytas sönder.
  • Skiktat pansar är två eller fler lager pansarplåtar med tomt utrymme emellan där den yttersta plåten ska förinta inkommande projektiler eller utlösa RSV-laddningar så att deras verkan sprider sig i det tomma utrymmet innan nästa lager (som måste vara på tillräckligt avstånd för att spridning ska hinna ske) så att verkan förnekas. Om det första skiktet inte förintar hotet så reduceras dess kinetiska energi, varav nästa skikt har större chans att stoppa det. Vanligt på rymdfarkoster som skydd mot mikrometeoriter.
  • Yttre skydd är plåtar, nät och motsvarande som ligger 1-2 meter utanför huvudpansaret och har som främsta uppgift att utlösa RSV-laddningar i förtid så att de tappat fokus när strålen träffar huvudpansaret. Kan om så önskas kombineras till skiktat pansar. Inte att förväxla med RSV-galler (även kallat gallerpansar/gallerskärm) vars uppgift är att slå sönder projektilen utan att utlösa den. Yttre skydd som sitter utanför upphängningenstridsfordon benämnas ibland kjolpansar eller pansarkjol på olika språk eftersom det efterliknar en kjol.
  • Reaktivt pansar är plåtar med sprängladdningar emellan som ska tändas av strålen från en RSV-laddning (riktad sprängverkan) och störa RSV-strålen. Monteras oftast som plattor utanpå huvudpansaret.
  • Bältpansar (även pansarbälte) är långsmalt fartygspansar anbringat i vattenlinjen längs ett fartyg likt ett bälte, vars uppgift är att motverka inkommande verkanseld som sjöartilleri och torpeder i vattenlinjen.
  • Däckpansar är däck på fartyg som består av pansar i syfte att kontra vapenverkan ovanifrån.
  • Torpedskott är en konstruktionsteknik hos pansrade skepp där skrovet utformas med pansrade skott under vattenlinjen (vertikala avskärmade innerskydd och utrymmen) ämnade att ge förstärkande skydd vid torpedträff. Funktionen är ungefär desamma som skiktat pansar, varav skepp kan ha flera lager av torpedskott, ibland tillagda externt utanpå huvudskrovet i efterhand.

Pansarfordon[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Pansarfordon

Pansarfordon är ett samlingsnamn på flera olika typer av fordon som används av militären. Pansartrupper innebär truppslag som använder pansarfordon. Gränsen mellan pansartrupper och infanteri är numera flytande.

Ordet pansar används också som en synonym till pansarfordon.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Hans Ulfhielm: pansar i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 5 december 2021.
  2. ^ Gardiner, Robert, red (1979). Conway's All the World's Fighting Ships 1860–1905. London: Conway Maritime Press. sid. 290. ISBN 978-0-85177-133-5. https://archive.org/details/conwaysallworlds0000unse_l2e2. Läst 18 oktober 2021 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Sid 98-99 Lärobok i Militärteknik, vol. 4: Verkan och skydd Författare: Kurt Andersson, Stefan Axberg, Per Eliasson, Staffan Harling, Lars Holmberg, Ewa Lidén, Michael Reberg, Stefan Silfverskiöld, Ulf Sundberg, Lars Tornérhielm, Bengt Vretblad, Lars Westerling Första upplagan, första tryckningen, februari 2009 ISSN 1654-4838 ISBN 978-91-89683-08-2