Marcellus II

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Marcellus II
Pope Marcellus II.PNG
Påve 1555–1555
NamnMarcello Cervini
Född6 maj 1501
Död1 maj 1555 (53 år)
FöreträdareJulius III
EfterträdarePaulus IV
Påve i 0 år, 0 månader och 22 dagar

Marcellus II, född Marcello Cervini degli Spannochi 6 maj 1501 i Montepulciano, Toscana, död 1 maj 1555 i Rom, var påve från den 9 april till den 1 maj 1555.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Marcello Cervini var son till Ricardo Cervini, apostolisk skattemästare i Siena. Han begav sig 1523 till Rom för att studera, blev 1534 av Clemens VII utsedd till apostolisk sekreterare, 1538 rådgivare och privatsekreterare åt kardinal Alessandro Farnese, och skaffade sig med tiden ett stort reellt inflytande i kurian samt skolning i Kyrkostatens diplomatiska affärer.

I augusti 1539 utnämndes Cervini till apostolisk administrator för stiftet Nicastro. Den 19 december samma år upphöjde påve Paulus III honom till kardinalpräst med Santa Croce in Gerusalemme som titelkyrka. Vid sidan av dessa ämbeten hade han administrativa uppdrag i Reggio nell'Emilia och Gubbio samt följde kardinal Farnese på diplomatiska missioner till Karl V och Frans I av Frankrike för att vinna över dem i kampen mot Henrik VIII av England och osmanska riket. År 1540 blev han permanent placerad vid det kejserliga hovet som påvlig legat. År 1545 var han en av tre utsända från Kyrkostaten att representera påven vid Tridentinska mötet som ordförande; de övriga var Giovanni Maria del Monte som sedermera blev påve Julius III samt Reginald Pole.

Marcellus II:s grav i Grotte Vaticane.

Han efterträdde Agostino Steuco som Bibliothecæ Apostolicæ Vaticanæ Protector vid Vatikanbiblioteket 1548, under vilket han utökade beståndet med 500 handskrifter och upprättade kataloger. Under Julius III:s pontifikat ersattes Cervini som legat vid Tridentinska mötet av Marcello Crescenzi. När Julius III avled samlades femtiotre kardinaler i en konklav i Rom, och fyra dagar senare kom de överens om att Cervini skulle bli påve. Han biskopsvigdes därför den 10 april 1555, och kröntes till påve samma dag, dock i enkelhet eftersom stunden inföll under fastan. Som påve behöll han sitt förnamn, Marcellus. Efter endast 22 dagar avled han dock, utarbetad, och hann därför inte verkställa de reformer på medeltida grundval av den kyrkliga administrationen som han hade föresatt sig.

Missa Papae Marcelli av Palestrina skrevs postumt till Marcellus ära.

Marcellus II har fått sitt sista vilorum i Grotte Vaticane under Peterskyrkan.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Julius III
Emblem of the Papacy SE.svg
Påve
1555
Efterträdare:
Paulus IV
Företrädare:
Paolo Capizucchi
Apostolisk administrator för Nicastro
1539–1540
Efterträdare:
Giacomo Savelli
Företrädare:
Ugo Rangoni
Apostolisk administrator för Reggio Emilia
1540–1544
Efterträdare:
Giorgio Andreasi
Företrädare:
Francisco de los Ángeles Quiñones
Kardinalpräst av Santa Croce in Gerusalemme
1540–1555
Efterträdare:
Bartolomé de la Cueva y Toledo
Företrädare:
Pietro Bembo
Apostolisk administrator för Gubbio
1544–1555
Efterträdare:
Giacomo Savelli
Företrädare:
Bartolomeo Sacchi
Heliga romerska Kyrkans bibliotekarie
1550–1555
Efterträdare:
Roberto de' Nobili