Leo I (påve)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Leo I
StLeo I.JPG
Påve 44010 november 461
Namn Leo
Född okänt
Död 10 november 461
Företrädare Sixtus III
Efterträdare Hilarius

Leo I, Leo den store, född omkring år 400 i Toscana, död 10 november 461 i Rom, var påve från år 440 till sin död tjugoett år senare, 10 november 461. Han utnämndes 1754 till kyrkolärare. Leo I vördas som helgon inom Romersk-katolska kyrkan. Hans helgondag firades tidigare 28 juni, då hans reliker överfördes till S:t Peterskyrkan. Idag är hans helgondag densamma som hans dödsdag, 10 november.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Greatleoone.jpg

Leos födelseår är okänt; han föddes enligt Liber Pontificalis i Toscana som son till en Quintianus och tillhörde den romerska aristokratin. Leo erhöll officiellt välde över alla kyrkor i väst, genom en kejserlig proklamation år 445.[1] Genom sin skrivelse (tomos) till konciliet i Chalcedon 451 avgjorde han utformningen av mötets kristologi, att i Kristus är två naturer (den mänskliga och den gudomliga) förenade i en person. Däremot motsatte sig Leo den höga rang som kyrkomötet tilldelade patriarken av Konstantinopel.

Enligt sägnen skall Leo ha förmått hunnerkungen Attila att skona Rom och sluta fred 452. Detta möte har förevigats av Raffaello Sanzio i en känd fresk i rummet Stanza d'Eliodoro i Stanze di Raffaello, Vatikanen.[1]

Cirka 100 predikningar finns bevarade; de anses visa på stor stilistisk förmåga och tankereda.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Harrison, Dick (2001). Krigarnas och helgonens tid: Västeuropas historia 400–800 e.Kr. Prisma. sid. 48 och 133. ISBN 91-518-3897-4 

Se även[redigera | redigera wikitext]

  • Leo I, kejsaren med samma benämning

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Föregångare:
Sixtus III
Påve
440–461
Efterträdare:
Hilarius