Messier 109

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Messier 109[1]
Messier109 - SDSS DR14 (panorama).jpg
Stavgalaxen Messier 109.
Observationsdata
StjärnbildStora björnen
Rektascension11t 57m 36,0 s[2]
Deklination+53° 22′ 28 ″[2]
Rödförskjutning1 048 ± 1[2] km/s km/s
Avstånd83,5 ± 24 (25,6 ± 7,36 Mpc) [3] miljoner ljusår
TypSB(rs)bc[2] LINER/HII[2]
Skenbar storlek7,6 x 4,9[2]
Skenbar magnitud+10,6[2]
Upptäckt
Upptäcktsår12 mars 1781
UpptäckarePierre Méchain
Andra beteckningar
M109, NGC 3992, UGC 6937, PGC 37617, MCG +09-20-044, CGCG 269-23, IRAS 11549+5339, [M98c] 115501.0+533913 [2]
Se även: Galaxer, Lista över galaxer

Messier 109 (M109) även känd som NGC 3992, är en stavgalax med en svag inre ringstruktur runt den centrala staven belägen i den södra delen av stjärnbilden Stora björnen sydost om stjärnan Phecda (Gamma Ursa Majoris) på ett avstånd av ca 83,5 ± 24 miljoner ljusår från solen.[3]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Messier 109 upptäcktes av Pierre Méchain 1781. Två år senare katalogiserade Charles Messier objektet. Mellan 1920-talet och 1950-talet ansågs det att Messierobjekt över 103 inte var officiella, men senare blev tilläggen, ytterligare hänvisade målobjekt från Méchain, mer allmänt accepterade. David H. Levy nämner den moderna 110 objektkatalogen medan Sir Patrick Moore placerar gränsen vid 104 objekt men har M105 till M109 listad som tillägg. I slutet av 1970-talet används alla 110 objekt ofta bland astronomer och detta gäller nu.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Platsen för Messier 109 (inringad i blått)
Amatörbild av Messier 109 genom ett teleskop på en torr, god natthimmel.

I mars 1956 kom M109:s enda kända supernova, 1956A. Det var en supernova av typ Ia i den sydöstra delen av galaxen, inledd med magnitud 12,8 och nådde som mest 12,3. Galaxen är det överlägset mest avlägsna objektet i Messierkatalogen, följt av M91.

Messier 109 har tre granngalaxer: UGC 6923, UGC 6940 och UGC 6969 och är den ljusstarkaste galaxen i M109-gruppen, en galaxgrupp som man tror består av mer än 50 galaxer.[4][5][6][7] Detaljerade observationer av vätelinjer har samlats från M109 och dess satelliter. M109:s H I (H one) fördelning är regelbunden med en låg nivå av radiell förlängning utanför stjärnskivan, medan i staven är ett centralt H I-hål i gasfördelningen. Möjligen har gasen transporterats inåt av staven, och på grund av hålets tomhet kan inga stora ackretionshändelser ha inträffat under den senaste tiden.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Messier 109, 10 april 2021.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kaufmann, D.E.; Contopoulos, G. (1996). ”Self-consistent models of barred spiral galaxies”. Astronomy & Astrophysics 309: sid. 381–402. Bibcode1996A&A...309..381K. 
  2. ^ [a b c d e f g h] ”NASA/IPAC Extragalactic Database”. Results for M 109. http://nedwww.ipac.caltech.edu/. Läst 10 oktober 2006. 
  3. ^ [a b] It is also by far the most distant object in the Messier Catalog, followed by M91 ”Distance Results for MESSIER 109”. NASA/IPAC Extragalactic Database. http://nedwww.ipac.caltech.edu/cgi-bin/nDistance?name=MESSIER+109. Läst 2 maj 2010. 
  4. ^ R. B. Tully (1988). Nearby Galaxies Catalog. Cambridge University Press. ISBN 978-0-521-35299-4 
  5. ^ P. Fouque; E. Gourgoulhon; P. Chamaraux; G. Paturel (1992). ”Groups of galaxies within 80 Mpc. II - The catalogue of groups and group members”. Astronomy and Astrophysics Supplement 93: sid. 211–233. Bibcode1992A&AS...93..211F. 
  6. ^ A. Garcia (1993). ”General study of group membership. II - Determination of nearby groups”. Astronomy and Astrophysics Supplement 100: sid. 47–90. Bibcode1993A&AS..100...47G. 
  7. ^ G. Giuricin; C. Marinoni; L. Ceriani; A. Pisani (2000). ”Nearby Optical Galaxies: Selection of the Sample and Identification of Groups”. Astrophysical Journal 543 (1): sid. 178–194. doi:10.1086/317070. Bibcode2000ApJ...543..178G. 
  8. ^ Bottema, Roelof; Verheijen (2002). ”Dark and luminous matter in the NGC 3992 group of galaxies”. Astronomy and Astrophysics 388 (3): sid. 793. doi:10.1051/0004-6361:20020539. Bibcode2002A&A...388..793B. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Science.jpg    NGC 3990  •  NGC 3991  •  NGC 3992  •  NGC 3993  •  NGC 3994