Messier 34

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Messier 34
M34 2mass atlas.jpg
Öppna stjärnhopen Messier 34.
Observationsdata
Stjärnbild Perseus
Rektascension 02t 42,1m[1]
Deklination +42° 46′[1]
Klass I,3,m
Avstånd 1 500 (470 pc)[2] ljusår lj
Skenbar storlek 35,0[3] bågminuter'
Skenbar magnitud 5,5[3]
Fysiska egenskaper
Radie 7,5 ljusår
Antal stjärnor minst 400[4]
Uppskattad ålder 200 - 250[2]miljoner år
Upptäckt
Upptäcktsår före 1654[5]
Upptäckare Giovanni Battista Hodierna
Andra beteckningar
NGC 1039, C 0238+425, OCl 382, Mel 17, Cr 31, Lund 91[1]
Se också: Öppna stjärnhopar, Lista över öppna stjärnhopar

Messier 34 (M34) eller NGC 1039 är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Perseus. Den upptäcktes troligen av Giovanni Battista Hodierna före 1654[5] och infördes av Charles Messier i hans katalog av kometliknande objekt 1764. Messier beskrev den som, "en hop av små stjärnor lite under parallellen av γ (Andromedae), som i ett vanligt teleskop kan upplösas till enskilda stjärnor." [3]

Stjärnhopen är synlig för blotta ögat endast under mycket mörka förhållanden, och avsaknad av ljusföroreningar. Det är möjligt att observera den med handkikare när ljusföroreningen är låg.[3]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Baserat på avståndet modulus på 8,38 befinner den sig ca 470 parsec eller ca 1 500 ljusår bort från jorden[2] och är omkring 14 ljusår i diameter. Av stjärnor inom en grupp från 0,12 till 1 solmassa innehåller Messier 34 ca 400 stycken.[4] Den sträcker sig över ca 35 bågminuter på himlen vilket innebär en radie på 7,5 ljusår på det beräknade avståndet.[6]

Åldern hos Messier 34 ligger mellan åldrarna för Plejaderna, 100 miljoner år, och Hyaderna på 800 miljoner år. Specifikt ger jämförelse mellan noterade stjärnspektra och de värden som predikteras av stjärnutvecklingsmodeller en ålder av 200-250 miljoner år.[2] Detta är ungefär den ålder då stjärnor med en halv solmassa går in i huvudserien. Som jämförelse går stjärnor som solen in i huvudserien efter 30 miljoner år.[4]

Den genomsnittliga andelen element tyngre än helium kallas metalliciteten av astronomer. Denna uttrycks av logaritmen för relationen mellan järn och väte, jämfört med samma andel i solen. För Messier 34 har metalliciteten värdet [Fe/H] = +0,07 ± 0,04. Det motsvarar en 17 procent högre andel järn jämfört med solen. Andra element visar ett liknande överskott, förutom nickel som är underrepresenterat. [4]

Minst 19 ingående stjärnor är vita dvärgar. Dessa är stjärnrester av stamstjärnor av upp till åtta solmassor som har utvecklats genom huvudserien och inte längre har termonukleär fusion för att generera energi. Sjutton av dessa är av spektraltyp DA eller DAZ, medan en är en typ DB och den sista är en typ DC. [7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 31 mars 2021.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Messier+34&submit=SIMBAD+search. Hämtad 2021-03-31.
  2. ^ [a b c d] Jones, B. F.; Prosser, Charles F. (1996). ”Membership of Stars in NGC 1039 (M34)”. Astronomical Journal 111: sid. 1193. doi:10.1086/117865. Bibcode1996AJ....111.1193J. 
  3. ^ [a b c d] Jones, Kenneth Glyn (1991). Messier's nebulae and star clusters (2nd). Cambridge University Press. Sid. 139. ISBN 978-0-521-37079-0. 
  4. ^ [a b c d] Irwin, Jonathan (2006). ”The Monitor project: rotation of low-mass stars in the open cluster M34”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 370 (2): sid. 954–974. doi:10.1111/j.1365-2966.2006.10521.x. Bibcode2006MNRAS.370..954I. 
  5. ^ [a b] Frommert, Hartmut (1998-02-08). ”Hodierna's Deep Sky Observations”. Hodierna's Deep Sky Observations. http://www.astrored.net/messier/xtra/similar/hodierna.html.  Arkiverad 4 mars 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ freestarcharts.com. ”Messier 34 - M34 - Open Cluster | freestarcharts.com” (på brittisk engelska). freestarcharts.com. https://freestarcharts.com/messier-34. 
  7. ^ Rubin, Kate H. R.; Williams, Kurtis A.; Bolte, M.; Koester, Detlev (2008). ”The White Dwarf Population in NGC 1039 (M34) and the White Dwarf Initial-Final Mass Relation”. Astronomical Journal 135 (6): sid. 2163–2176. doi:10.1088/0004-6256/135/6/2163. Bibcode2008AJ....135.2163R. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Science.jpg    NGC 1037  •  NGC 1038  •  NGC 1039  •  NGC 1040  •  NGC 1041