Messier 106

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Messier 106
Messier 106 visible and infrared composite.jpg
M106 och dess avvikande armar. Komposit av IR (rött) och optiskt ljus (Foto: NASA, ESA, Hubble Heritage Team (STScI/AURA) och R. Gendler (för Hubble Heritage Team))
Observationsdata
StjärnbildJakthundarna
Rektascension12t 18m 57,5 s[1]
Deklination+47° 18′ 14 ″[1]
Rödförskjutning448 ± 3[1] km/s km/s
Avstånd23,7 ± 1,5 (7 ± 0,5 Mpc)[2][3]miljoner ljusår
TypSAB(s)bc[1]
Skenbar storlek18,6 × 7,2[1] bågminuter
Skenbar magnitud8,4[1]
NoterbartMegamasergalax,[4] Seyfert II-galax.[5]
Upptäckt
Upptäcktsårjuli 1781
UpptäckarePierre Méchain
Andra beteckningar
M106, NGC 4258, UGC 7353, PGC 39600, CGCG 244-3, CGCG 243-67, MCG +08-22-104, 2MASX J12185761+4718133, VV 44, GC 2841, H V-43, h 1175 [1][6]
Se även: Galaxer, Lista över galaxer

Messier 106 (M106) även känd som NGC 4258, är en spiralgalax i den södra delen av stjärnbilden Jakthundarna. Den upptäcktes av Pierre Méchain i juli 1781.

Messier 106 ligger 22-25 miljoner ljusår från jorden. Galaxen är av Seyfert II-typ, vilket innebär en kvasar-liknande galax, och där man med anledning av galaxens ovanliga spektrallinjer misstänker att delar av galaxen är på väg att falla in i det supermassiva svarta hål som finns i galaxens kärna. Detta har visats genom radiovåglängdsobservationer av rotationen av en skiva av molekylär gas som kretsar inom det inre ljusåret kring det svarta hålet. NGC 4217 är en möjlig satellitgalax till Messier 106.[6] En supernova av typ II observerades i M106 i maj 2014.[7]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Messier 106 har en megamaser av vattenånga (motsvarande en laser som arbetar i mikrovåglängd istället för synligt ljus och i en galaktisk skala) som ses av 22-GHz-linjen av ortho-H2O vilket verifierar närvaro av tät och varm molekylär gas. Dessa vattenångor ger M106 dess karakteristiska lila färg.[8] Vattenmasrar är användbara för att observera kärnaccretionsskivor i aktivgalaxer. Vattenmasrar i M106 möjliggjorde det första fallet av en direkt mätning av avståndet till en galax, vilket gav en oberoende referens för den kosmiska avståndsstegen.[9][10] M106 har en något skev, tunn Keplerskiva sedd nästan från kanten i en subparsekskala. Den omger ett centralt område med massa 4 × 107 solmassor.[11]

Messier 106 är en av de största och ljusstarkaste närliggande galaxerna, liknande i storlek och ljusstyrka som Andromedagalaxen.[12] Det supermassiva svarta hålet i kärnan har en massa på (3,9 ± 0,1)×107 solmassor.[13] Den har också spelat en viktig roll vid kalibreringen av den kosmiska avståndsstegen. Tidigare kunde Cepheidvariabler från andra galaxer inte användas för att mäta avstånd eftersom de täcker metalliciteter som skiljer sig från Vintergatans. Messier 106 innehåller Cepheidvariabler som liknar både Vintergatans metalliciteter och andra galaxcepheiders. Genom att mäta avstånd till cepheider med metalliciteter som liknar vår galax kan astronomer omkalibrera de andra cepheiderna med olika metalliciteter, ett viktigt grundläggande steg för att förbättra kvantifieringen av avstånd till andra galaxer i universum.[3]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Messier 106 (vänster) med möjlig följeslagargalax NGC 4217 (nere till höger) 
Sammansatt bild av IR, röntgen, radio och synlig ljusvy (röntgen – blå, optisk – guld, IR – röd, radio – lila) 
Denna bild visar hela galaxen, med de glödande spiralarmarna, gasen och stoftbanorna i mitten av Messier 106 samt de lätta vridande banden av stjärnor vid galaxens ytterkanter. 
M106 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Messier 106, 17 juni 2021.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] ”NASA/IPAC Extragalactic Database”. Results for Messier 106. http://nedwww.ipac.caltech.edu/. 
  2. ^ Tonry, J. L.; Dressler, A.; Blakeslee, J. P.; Ajhar, E. A.; Fletcher, A. B.; Luppino, G. A.; Metzger, M. R.; Moore, C. B. (2001). ”The SBF Survey of Galaxy Distances. IV. SBF Magnitudes, Colors, and Distances”. Astrophysical Journal 546 (2): sid. 681–693. doi:10.1086/318301. Bibcode2001ApJ...546..681T. 
  3. ^ [a b] Macri, L. M.; Stanek, K. Z.; Bersier, D.; Greenhill, L. J.; Reid, M. J. (2006). ”A New Cepheid Distance to the Maser-Host Galaxy NGC 4258 and Its Implications for the Hubble Constant”. Astrophysical Journal 652 (2): sid. 1133–1149. doi:10.1086/508530. Bibcode2006ApJ...652.1133M. 
  4. ^ Bonanos, Alceste Z. (2006). ”Eclipsing Binaries: Tools for Calibrating the Extragalactic Distance Scale”. Proceedings of the International Astronomical Union 2 (S240): sid. 79–87. doi:10.1017/S1743921307003845. Bibcode2007IAUS..240...79B. 
  5. ^ Humphreys, E. M. L.; Greenhill, L. J.; Reid, M. J.; Argon, A. L.; Moran, J. M. (2004). ”Improved Maser Distance to NGC 4258”. Bulletin of the American Astronomical Society 36: sid. 1468. Bibcode2004AAS...205.7301H. 
  6. ^ [a b] http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=Messier+106. Hämtad 2021-06-17.
  7. ^ ”KAIT Prediscovery Detection of PS1-14xz in NGC 4258 (Messier 106)”. The Astronomer's Telegram. http://www.astronomerstelegram.org/?read=6159. 
  8. ^ Color analysis of M106: http://www.bt-images.net/incredible-universe/
  9. ^ JR Herrnstein (1999). ”A geometric distance to the galaxy NGC 4258 from orbital motions in a nuclear gas disk”. Nature 400 (6744): sid. 539–541. doi:10.1038/22972. Bibcode1999Natur.400..539H. 
  10. ^ Richard de Grijs (2011). An Introduction to Distance Measurement in Astronomy. Chichester: John Wiley & Sons. sid. 109. ISBN 978-0-470-51180-0 
  11. ^ Henkel, C.; Peck, A. B.; Tarchi, A.; Nagar, N. M.; Braatz, J. A.; Castangia, P.; Moscadelli, L. (2005). ”New H2O masers in Seyfert and FIR bright galaxies”. Astronomy and Astrophysics 436 (1): sid. 75–90. doi:10.1051/0004-6361:20042175. Bibcode2005A&A...436...75H. 
  12. ^ Karachentsev, Igor D.; Karachentseva, Valentina E.; Huchtmeier, Walter K.; Makarov, Dmitry I. (2003). ”A Catalog of Neighboring Galaxies”. The Astronomical Journal 127 (4): sid. 2031–2068. doi:10.1086/382905. Bibcode2004AJ....127.2031K. 
  13. ^ Graham, Alister W. (November 2008), ”Populating the Galaxy Velocity Dispersion - Supermassive Black Hole Mass Diagram: A Catalogue of (Mbh, σ) Values”, Publications of the Astronomical Society of Australia 25 (4): 167–175, doi:10.1071/AS08013, Bibcode2008PASA...25..167G. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Science.jpg    NGC 4256  •  NGC 4257  •  NGC 4258  •  NGC 4259  •  NGC 4260