Messier 18

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Messier 18
Messier18.jpg
Messier 18
Observationsdata
Stjärnbild Skytten
Rektascension 18t 19m 58,0s[1]
Deklination -17° 06′ 06″[1]
Klass II,3,p,n
Avstånd 4 230 (1 296 pc)[2] ljusår lj
Skenbar storlek 9,8[3] bågminuter'
Skenbar magnitud 7,5[4]
Fysiska egenskaper
Massa 186+161-86[5] solmassor
Radie 26,2[5] ljusår
Ljusaste stjärnan HD 168352
Uppskattad ålder 33[6] miljoner år
Upptäckt
Upptäcktsår 3 juni 1764
Upptäckare Charles Messier
Andra beteckningar
NGC 6613, C 1817-171, OCl 40, Cr 376, Lund 826, GC 4401, h 2007
Se också: Öppna stjärnhopar, Lista över öppna stjärnhopar

Messier 18 eller NGC 6613 är en öppen stjärnhop som ligger i stjärnbilden Skytten. Sedd från jorden ligger den mellan Omeganebulosan (M17) och Skyttens stjärnmoln (M24).[4] M18 beräknas vara 32 miljoner år gammal och befinner sig 4 900 ljusår bort.[7] Dess skenbara magnitud är ungefär 7,5.

Messier 18 upptäcktes av Charles Messier den 3 juni 1764 och infördes i hans katalog över kometliknande objekt.[8][9]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Messier 18 är en gles[10] öppen stjärhop med en linjär diameter på 8,04 pc,[6] en tidvattenradie på 7,3 pc,[6] och är centralt koncentrerad med kärnradie på 0,012 pc.[11] Den har en Trumplerklass av II 3 P.[3] Stjärnhopen är 33[6] miljoner år gammal med en uppskattad massa på 188 miljoner solmassor.[5] Den har en identifieerad Be-stjärna och totalt 29 typ B-stjärnor. [10] Det finns tre superjättestjärnor, alla av spektralklass A eller tidigare stjärnor.[12] Den ljusaste stjärnan (Lucida), eller HD 168352, är en stjärna av typ B med spektralklass B2 III och magnitud 8,65.[3]

Messier 18 befinner sig 1 296 pc[2] från jorden och 6 830 pc från Vintergatans centrum.[5] Den kretsar kring galaxens kärna med en period på 186,5 miljoner år och en excentricitet på 0,02. Detta för den så nära som 6 500 pc, och så långt bort som 6 800 pc från den galaktiska kärnan. Den passerar vertikalt genom det galaktiska planet en gång per 27,4 miljoner år, som sträcker sig högst 80 pc över eller under.[1] [1]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 21 mars 2021.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Wu, Zhen-Yu; Zhou, Xu; Ma, Jun; Du, Cui-Hua (November 2009), ”The orbits of open clusters in the Galaxy”, Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 399 (4): 2146–2164, doi:10.1111/j.1365-2966.2009.15416.x, Bibcode2009MNRAS.399.2146W. 
  2. ^ [a b] Kharchenko, N. V.; Piskunov, A. E.; Röser, S.; Schilbach, E.; Scholz, R.-D. (2005), ”Astrophysical parameters of Galactic open clusters”, Astronomy and Astrophysics 438 (3): 1163–1173, doi:10.1051/0004-6361:20042523, Bibcode2005A&A...438.1163K. 
  3. ^ [a b c] Lindoff, U. (December 1971), ”The open clusters NGC 6613 (M 18) and NGC 6716”, Astronomy and Astrophysics 15: 439–449, Bibcode1971A&A....15..439L. 
  4. ^ [a b] Frommert, Hartmut; Kronberg, Christine (August 21, 2007), Messier 18, Students for the Exploration and Development of Space (SEDS), http://www.messier.seds.org/m/m018.html, läst 11 november 2018. 
  5. ^ [a b c d] Joshi, Y. C.; Dambis, A. K.; Pandey, A. K.; Joshi, S. (October 2016), ”Study of open clusters within 1.8 kpc and understanding the Galactic structure”, Astronomy & Astrophysics 593: 13, doi:10.1051/0004-6361/201628944, A116, Bibcode2016A&A...593A.116J. 
  6. ^ [a b c d] Piskunov, A. E.; Schilbach, E.; Kharchenko, N. V.; Röser, S.; Scholz, R.-D. (January 2008), ”Tidal radii and masses of open clusters”, Astronomy and Astrophysics 477 (1): 165–172, doi:10.1051/0004-6361:20078525, Bibcode2008A&A...477..165P. 
  7. ^ ”Messier 18” (på engelska). messiers-objects.com. 2015. https://www.messier-objects.com/messier-18/. Läst 6 maj 2020. 
  8. ^ Adam, Len (2018), Imaging the Messier Objects Remotely from Your Laptop, The Patrick Moore Practical Astronomy Series, Springer, s. 117–120, ISBN 978-3319653853, Bibcode2018imor.book.....A, https://books.google.com/books?id=7nNUDwAAQBAJ&pg=PA117. 
  9. ^ ”Skyttens stjärnlaboratorium”. European Southern Observatory. 2016. https://www.eso.org/public/sweden/news/eso1628/?lang. Läst 6 maj 2020. 
  10. ^ [a b] McSwain, M. Virginia; Gies, Douglas R. (November 2005), ”The Evolutionary Status of Be Stars: Results from a Photometric Study of Southern Open Clusters”, The Astrophysical Journal Supplement Series 161 (1): 118–146, doi:10.1086/432757, Bibcode2005ApJS..161..118M. 
  11. ^ Santos-Silva, T.; Gregorio-Hetem, J. (November 6, 2012), ”Characterisation of young stellar clusters”, Astronomy & Astrophysics 547: A107, doi:10.1051/0004-6361/201219695, Bibcode2012A&A...547A.107S. 
  12. ^ Eggenberger, P.; Meynet, G.; Maeder, A. (May 2002), ”The blue to red supergiant ratio in young clusters at various metallicities”, Astronomy and Astrophysics 386 (2): 576–582, doi:10.1051/0004-6361:20020262, Bibcode2002A&A...386..576E. 
  13. ^ Stellar Lab in Sagittarius, http://www.eso.org/public/news/eso1628/, läst 11 augusti 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Science.jpg    NGC 6611  •  NGC 6612  •  NGC 6613  •  NGC 6614  •  NGC 6615