Månad

Månad är en indelning av året i vanligtvis tolv delar. Namnet syftar på att en månad ungefär motsvarar ett månvarv kring jorden, till exempel intervallet mellan två fullmånar. Antalet dagar i en månad varierar mellan 28, 30 och 31 dagar i Sverige. En juridisk månad ska enligt svenskt rättsväsende räknas som 30 dagar om inget annat är angivet^[1].

Månvarvet

I astronomiska sammanhang är månad inget entydigt eller ens helt konstant begrepp. Längden avgörs av vilken referenspunkt som man väljer och vid sidan om intervallet mellan två månfaser för den synodiska månaden, som är 29,5306 dygn lång, finns även

siderisk månad = 27,3217 dygn i förhållande till stjärnhimlen
anomalistisk månad = 27,5546 dygn i förhållande till perigeum
drakmånad = 27,2122 dygn i förhållande till omloppsbanans uppstigande nod
tropisk månad = 27,3216 dygn i förhållande till vårdagjämningspunkten

Månadernas namn

Många indoeuropeiska språk har övergått till att använda former av de latinska namnen på månaderna. Dock förekommer det inom många slaviska språk att man fortfarande använder andra namn, med slaviskt ursprung, för månaderna.

Nummer	Svenska	Äldre svenskt namn	Latin	Betydelse
01	Januari	torsmånad	Januãrius	helgad åt guden Janus
02	Februari	göjemånad	Februãrius	etruskiska guden Februus
03	Mars	vårmånad, ugglemånad	Martius	helgad åt guden Mars
04	April	gräsmånad	Aprîlis	av aperire, "öppna"
05	Maj	blomstermånad	Maius	helgad åt guden Jupiter
06	Juni	sommarmånad, midsommarmånad	Iunius	helgad åt gudinnan Juno
07	Juli	hömånad	Iulius, Quintilis	diktatorn Julius Caesar
08	Augusti	skördemånad, rötmånad	Augustus, Sextilis	kejsaren Augustus
09	September	höstmånad	September	den sjunde månaden
10	Oktober	slaktmånad	October	den åttonde månaden
11	November	vintermånad	November	den nionde månaden
12	December	julmånad, kristmånad	December	den tionde månaden

Månadernas namn skiljer sig avsevärt i finskan.

Svenska	Finska	Finsk betydelse
Januari	Tammikuu	Axelmånad, tammi = axel / navel / mitten / kärn / hjärta (av vinter)
Februari	Helmikuu	Pärlmånad, helmi = pärl: ispärlor börjar bildas på grenarna av träd och buskar när snön smälter i solen, men fryser genast igen.
Mars	Maaliskuu	Jordmånad, maallinen = jordisk; i mars börjar jorden synas under den smältande snön.
April	Huhtikuu	Svedjemånad
Maj	Toukokuu	Såmånad, touko = såtid
Juni	Kesäkuu	Sommarmånad
Juli	Heinäkuu	Hömånad
Augusti	Elokuu	Skördemånad
September	Syyskuu	Höstmånad
Oktober	Lokakuu	Slaskmånad
November	Marraskuu	Dödmånad
December	Joulukuu	Julmånad

Månaderna i olika kalendrar

I många samhällen har det varit viktigt att kunna förutsäga månens gång i tiden och månkalendrar är baserade på den principen. Genom att månvarvet inte är jämnt delbart i ett solår har ett otal olika kalendrar tagits fram under årens gång. Där månen tillmätts liten betydelse saknas begreppet månad helt, som till exempel i de mesoamerikanska mayakalendern och aztekkalendern.

Julianska och gregorianska kalendrarna

Den gregorianska kalendern, likt den föregående julianska kalendern, har tolv månader:

Januari, 31 dagar
Februari, 28 dagar, 29 vid skottår (se även 30 februari)
Mars, 31 dagar
April, 30 dagar
Maj, 31 dagar
Juni, 30 dagar
Juli, 31 dagar
Augusti, 31 dagar
September, 30 dagar
Oktober, 31 dagar
November, 30 dagar
December, 31 dagar

Franska revolutionskalendern

Franska revolutionskalendern föreslogs under den franska revolutionen, och användes av den franska regeringen under nästan 12 år från sena 1793. Kalendern omfattade tolv månader med 30 dagar vardera, grupperad till tre tiodagarsveckor kallade décades. De fem eller sex extra dagarna som behövdes för att beräkna det tropiska året, placerades efter månaderna i slutet av varje år. Kalendern började på hösten:

Höst:

Vendémiaire
Brumaire
Frimaire

Vinter:

Nivôse
Pluviôse
Ventôse

Vår:

Germinal
Floréal
Prairial

Sommar:

Messidor
Thermidor
Fructidor

Muslimska kalendern

Det finns tolv månader i den muslimska kalendern, som är en strikt månkalender. Året är 11 dagar kortare än ett solår och omfattar 354 dygn.

Muharram ul Haram (eller förkortat Muharram) محرّم
Safar صفر
Rabi' al-Awwal (Rabi' I) ربيع الأول
Rabi' al-Akhir (eller Rabi' al-Thaany) (Rabi' II) ربيع الآخر أو ربيع الثاني
Jumada-l-Awwal (Jumaada I) جمادى الأول
Jumada-l-Akhirah (eller Jumaada al-Thaany) (Jumaada II) جمادى الآخر أو جمادى الثاني
Rajab رجب
Sha'ban شعبان
Ramadan رمضان
Shawwal شوّال
Dhu-l-Qa'dah (eller Thw al-Qi'dah) ذو القعدة
Dhu-l-Hijjah (eller Thw al-Hijjah) ذو الحجة

Judiska kalendern

Den judiska kalendern har 12 eller 13 månader.

Nisan, 30 dagar ניסן
Iyyar, 29 dagar אייר
Sivan, 30 dagar סיון
Tammuz, 29 dagar תמוז
Ab, 30 dagar אב
Elul, 29 dagar אלול
Tishri, 30 dagar תשרי
Heshvan, 29/30 dagar חשון
Kislev, 29/30 dagar כסלו
Tevet, 29 dagar טבת
Shevat, 30 dagar שבת
Adar 1, 30 dagar, extramånad אדר א
Adar 2, 29 dagar

Adar 1 finns endast 7 gånger under 19 år. I övriga år kallas Adar 2 endast för Adar.

Hinduistiska kalendern

Den hinduistiska kalendern har olika system för namngivning av månaderna. Månaderna i månkalendern är:

Dessa är också namnen som används i den indiska nationalkalendern för de nyligen omdefinierade månaderna.

Namnet i solkalendern är namnen på de stjärntecken som finns:

Mesha (väduren)
Vrishabha (oxen)
Mithuna (tvillingarna)
Kataka (kräftan)
Simha (lejonet)

Kanyaa (jungfrun)
Tulaa (vågen)
Vrishcika (skorpionen)
Dhanus (skytten)
Makara (stenbocken)
Kumbha (vattumannen)
Miina (fiskarna)

Persiska kalendern

Den persiska kalendern, används för närvarande i Iran, och Afghanistan har sin egen kalender. Den är också indelad i 12 månader. De persiska namnen återfinns inom parentesen.

Farvardin (فروردین), 31 dagar
Ordibehesht (اردیبهشت), 31 dagar
Khordad (خرداد), 31 dagar
Tir (تیر), 31 dagar
Mordad (مرداد), 31 dagar
Shahrivar (شهریور), 31 dagar
Mehr (مهر), 30 dagar
Aban (آبان), 30 dagar
Azar (آذر), 30 dagar
Dey (دی), 30 dagar
Bahman (بهمن), 30 dagar
Esfand (اسفند), 29 dagar, 30 om skottår

Den Afghanska Kalendern.

Hamal (حمل),
Savr (ثور),
Jawzā (جوزا),
Saratān(سرطان),
Asad (اسد),
Sombola (سنبله),
Mizān (میزان),
`Aqrab (عقرب),
Qavs (قوس),
Jaddi (جدی),
Dalva (دلوا),
Hut (حوت),

Isländska/fornnordiska kalendern

Den gamla isländska kaledern är inte längre officiellt använd, men vissa helgdagar är fortfarande beräknade efter detta på Island. Den har tolv månader, vilket grupperas in i två grupper med sex ofta kallade "vintermånader" och "sommarmånader". Kalendern är speciell då månaderna alltid börjar på samma veckodag istället för ett specifikt datum. Þorri startar på en fredag någon gång mellan 19 januari och 25 januari, och Góa börjar alltid en söndag mellan 18 februari och 24 februari.

Skammdegi ("korta dagar")

Gormánuður (mitten av oktober–mitten av november, "slaktmånaden", eller "Górs månad")
Ýlir (mitten av november–mitten av december, "Julmånad")
Mörsugur (mitten av december–mitten av januari, "Fettismånad")
Þorri (mitten av januari–mitten av februari, "frusna snömånaden")
Góa (mitten av februari–mitten av mars, "Góas månad")
Einmánuður (mitten av mars–mitten av april, "ensamma" eller "singelmånad")

Náttleysi ("nattlösa dagar")

Harpa (mitten av april–mitten av maj, Harpa är ett kvinnonamn, troligtvis från en glömd gud, första dagen firas som Sumardagurinn fyrsti - första sommardagen)
Skerpla (mitten av maj–mitten av juni, en annan glömd gud)
Sólmánuður (mitten av juni–mitten av juli, "Solmånad")
Heyannir (mitten av juli–mitten av augusti, "hömånad")
Tvímánuður (mitten av augusti–mitten av september, "andra månaden")
Haustmánuður (mitten av september–mitten av oktober, "höstmånad")

Övriga kalendrar

Minnesramsa

Minnesramsa för att komma ihåg antalet dagar per månad (allen är ett ålderdomligt ord, som betyder ensam, jämför med engelskans alone):

”

Trettio dagar har november,

april, juni och september,

februari tjuguåtta allen,

alla de andra trettioen.

„

Se även

Referenser

^ ”Om beräkningen av månad i svensk rätt. | SvJT”. svjt.se. https://svjt.se/svjt/1921/29. Läst 9 januari 2022.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Månad.
Bilder & media
Wiktionary har ett uppslag om månad.
Ordbok

[1] ”Om beräkningen av månad i svensk rätt. | SvJT”. svjt.se. https://svjt.se/svjt/1921/29. Läst 9 januari 2022.

[1]