Nätneutralitet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Symbol för nätverk neutralitet i svenska.svg

Nätneutralitet (engelska: net neutrality) bygger på principen att all internettrafik ska behandlas likvärdigt oavsett avsändare, mottagare, plattform eller innehåll.[1] Uttrycket myntades i USA i början av 2000-talet av politiska motståndare till möjligheten för telekombolag och internetleverantörer att kontrollera informationsflödet över Internet, och att viss trafik får högre prioritet.

Regleringen av nätneutralitet sköts i Sverige av Post- och Telestyrelsen (PTS) som arbetar inom ramen för det europeiska samarbetsorganet Body of European Regulators of Electronic Communications (BEREC).[2] I USA regleras nätneutraliteten av FCC.

Svenska PTS definierar nätneutralitet som "principen att all internettrafik ska behandlas likvärdigt oavsett avsändare, mottagare, plattform eller innehåll. Nätneutralitet omfattar också transparensaspekter avseende bland annat operatörernas trafikhantering och avtal gentemot slutkunder".[3]

Ursprung[redigera | redigera wikitext]

Begreppet har en motsvarighet i 1800-talets amerikanska telegraflagar, som sade att all trafik skulle överföras opartiskt oavsett avsändare och mottagare, undantaget meddelanden från staten.

Nätneutralitet skapades för att internet skulle hållas fritt och öppet. Exempelvis innebär den att bredbandsoperatörer inte får gynna enskilda webbplatser, företag eller appar över andra. Operatörerna måste säkerställa att all data på internet hålls tillgänglig på lika villkor. Operatörerna får exempelvis inte gynna eller sinka enskilda sajter, företag eller appar genom att höja och sänka hastigheten i trafiken till dem. I praktiken innebär det att aktörer med mycket pengar, så som företag, inte ska kunna betala för att deras webbplatser laddas snabbare än konkurrentens.[3] Nätneutralitet omfattar också transparensaspekter avseende bland annat operatörernas trafikhantering och avtal gentemot slutkunder.

I Sverige[redigera | redigera wikitext]

Sverige lyder sedan 2016 under den EU-förordning som garanterar nätneutralitet och som förbjuder operatörerna att prioritera viss trafik på annans bekostnad. Enligt förordningen har användare rätt till "ett öppet internet, som inte får begränsas via avtal eller kommersiella erbjudanden".[3] Sedan förordningen började gälla har Post- och telestyrelsen ansett att leverantörer som 3 och Telia brutit mot nätneutraliteten genom erbjudanden om fri surf för utvalda sociala medier eller musiktjänster.[1]

I Sverige har det förekommit att mobiloperatörer vill hindra kunder från möjligheten att ringa över internet i mobilen.[4] Telia har erbjudit sina kunder gratis surf på vissa utvalda sociala medier.

USA[redigera | redigera wikitext]

Förordningen om nätneutralitet i USA infördes 2015 under Barack Obamas presidentskap. USA:s kommunikationskommitté FCC beslutade då att bredbandsnät skulle betraktas som allmännyttig infrastruktur och därmed regleras på samma sätt som tidigare telenäten. Förordningen skapades för att förhindra internetleverantörer från att påverka vilket innehåll användarna tar del av på internet. I december 2017 röstade FCC, som då leddes av Ajit Pai och som utsetts av president Donald Trump, för att ta bort reglerna kring nätneutralitet. Beslutet väckte stor uppmärksamhet och New Yorks delstatsåklagare Eric Schneiderman menade att beslutet stred mot lagen och meddelade att han skulle bestrida det.[5][6] I januari 2018 lämnades en delstatsöverskridande stämningsprocess in av 21 delstatsåklagare som menade att beslutet stred mot federal lag.[7] Ramverket kring nätneutraliteten i USA kallas "Restoring Internet Freedom Order" och i maj 2018 röstade senaten för att dra tillbaka ramverket med röstsiffrorna 52–47.[8] Trots detta togs ramverket i bruk 11 juni 2018.[9]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Det här betyder nätneutralitet för dig som konsument” (på sv). SVT Nyheter. 13 december 2017. https://www.svt.se/kultur/det-har-betyder-natneutralitet-for-dig-som-konsument. Läst 20 juni 2018. 
  2. ^ ”PTS - Nätneutralitet” (på sv). www.pts.se. https://www.pts.se/sv/Bransch/Internet/Oppenhet-till-internet/. Läst 20 april 2016. 
  3. ^ [a b c] Lista: Vad är nätneutralitet?” (på sv). SvD.se. https://www.svd.se/lista-vad-ar-natneutralitet. Läst 20 juni 2018. 
  4. ^ TT. "Förbjudet blockera Internetsamtal", 9 februari 2011. Åtkomst den 29 maj 2017.
  5. ^ USA: Nätneutraliteten tas bort” (på sv). SVT Nyheter. 14 december 2017. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/usa-natneutraliteten-tas-bort. Läst 20 juni 2018. 
  6. ^ USA slopar nätneutraliteten – det är dåliga nyheter för internet” (på sv-SE). Computer Sweden. https://computersweden.idg.se/2.2683/1.694615/natneutralitet. Läst 20 juni 2018. 
  7. ^ Flurry of Lawsuits Filed to Fight Repeal of Net Neutrality” (på en). The New York Times. https://www.nytimes.com/2018/01/16/technology/net-neutrality-lawsuit-attorneys-general.html. Läst 20 juni 2018. 
  8. ^ ”USA:s senat röstade för att återinföra nätneutralitet i landet” (på sv). Feber. http://feber.se/internet/art/382217/usas_senat_rstade_fr_att_terin/. Läst 20 juni 2018. 
  9. ^ Net Neutrality Has Officially Been Repealed. Here’s How That Could Affect You.” (på en). The New York Times. https://mobile.nytimes.com/2018/06/11/technology/net-neutrality-repeal.html. Läst 20 juni 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]